logotype
Hjälp människor i nöd - ge en gåva nu

Fältsergeant Marjo är ny elev på vår officersskola

Nu har Frälsningsarméns officersskola dragit igång inför hösten. Ny elev är fältsergeanten Marjo Maikkunen. Hon läser ett år extra samtidigt som hon arbetar som kårledare i Haparanda. För 24 år sedan blev hon frälst men först förra sommaren landade kallelsen till herde och församlingsledare på allvar inom henne.

— Jag ser framemot att växa i kunskap, att förstå Bibeln och Jesu lära på ett djupare och bredare plan och kunna dela med mig av detta till andra.

Det säger Marjo Maikkunen, 48 år, som är den enda nya eleven på Frälsningsarméns officersskola i höst där hon började nu i måndags.

— Det känns så spännande och inspirerande! Det är intensivt och mycket intryck så man är lite trött på kvällarna men det är jätte- jättekul!, fortsätter hon.

”Min kallelse är att vara herde för människor”

Marjo Maikkunen

Marjo blev kristen för 24 år sedan, spenderade lång tid inom pingströrelsen och hittade senare till Frälsningsarméns kår i Haparanda där hon invigdes till medlem i år 2018.

— Ett år efter att jag blev frälst överlät jag mig totalt till Gud och sa att om han någon dag vill använda mig i tjänsten så får han göra det, säger Marjo.

— Men först för ett år sedan så öppnade det sig för mig och jag kände att jag vågade säga högt att min kallelse är att vara en herde för människor, fortsätter hon.

De senaste sex åren har hon varit föreståndare för PMU:s (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete) secondhandbutik i Haparanda då hon har fått lära sig att ta hand om andra. På så vis har hon vuxit in i en församlingsledarroll. Marjo har även tjänat i kåren inom olika områden men känner att hon lockas av helheten och nämner att hon som person har ett slags helikopterperspektiv.

— Det är jätteviktigt för mig att alla blir sedda och hörda och att man har en helhetssyn på familjen, säger hon.

Läser och jobbar samtidigt

Marjo är inte kadett utan fältsergeant vilket innebär att hon läser tre år istället för två samtidigt som hon arbetar heltid som kårledare i Haparanda. Hon studerar tillsammans med två andra fältsergeanter som läser sitt tredje år. Dessa brukar vanligtvis ha passerat 52 år. Studierna är mestadels på distans och Marjo är bara hemifrån fem veckor per läsår jämfört med ungefär det dubbla för kadetterna.

— Min man, Pasi, jobbar intensivt i skift och vi har en tolvårig dotter hemma så det skulle inte fungera om jag var borta så mycket, säger Marjo.

— Pasi hoppas på att bli kadett nästa år och då kan vi turas om att vara hemma, fortsätter hon.

”Framtiden känns spännande”

I framtiden vill de två arbeta tillsammans och deras olika styrkor gör att de kompletterar varandra väl. Pasi är väldigt bra på allt som har med teknik att göra exempelvis. Paret har finska rötter och brinner för människorna i Norrbotten/Tornedalen där Marjo hoppas få tjänstgöra åtminstone de närmaste åren. I den regionen talas både finska och svenska och dessutom minoritetsspråket meänkieli som är en blandning av de två språken. Marjo beskriver invånarnas mentalitet som lite mer försiktig och melankolisk än den längre söderut. Ofta är man kanske mindre social men enligt Marjo finns det en ärlighet och ett djup inombords.

— När de öppnar sina hjärtan eller kommer med frågor så tar jag dem verkligen på allvar. Jag vill lära känna dem och föra dem närmare Gud, säger hon varmt.

— Men det känns jättespännande att inte veta vart vi behövs eller vart Gud kommer sända oss och inom Frälsningsarmén finns det så många olika uppdrag man kan få, avslutar hon.

Text och foto: Teresia Jansson