Ta ner Bibeln från bokhyllan
Bibeln stod i bokhyllan i flera år. Tron fanns där – men relationen saknades. Först när jag själv öppnade den började något förändras. Bibelläsning handlar inte om plikt, utan om mötet som förvandlar.
Rasmus Ljungberg är linjeledare för Bibelskola på distans, Ågesta folkhögskola
”Ställ inte in Bibeln i bokhyllan när ni kommer hem, utan ha den framme, använd den!”
Det är det enda jag minns från min konfirmationsundervisning för drygt 20 år sedan. Varför just den meningen fastnade vet jag inte. Det hade i alla fall inget med min överlåtelse att göra.
Faktum är att jag gjorde precis tvärtom. Jag kom hem och ställde Bibeln i bokhyllan – och där blev den kvar.
När tron blir personlig
Jag saknade motivation att läsa. Det som fattades var den viktigaste komponenten: en personlig relation med Gud.
Visst trodde jag, på ett sätt. Men min tro vilade mer på mina föräldrars och kårens tro än på en egen övertygelse.
Fem år senare kom en vändpunkt. På en konferens tog jag på allvar emot Kristus i mitt liv. Jag åkte hem med en nyinköpt Bibel i väskan.
En Bibel är en Bibel, kan man tycka. Men det gjorde skillnad att jag själv hade köpt den. Jag hade ansträngt mig för att få den. Det blev starten på en ny relation – inte bara till Gud, utan också till hans Ord.
Jag läste inte längre för någon annans skull. Jag läste för att jag ville.
Bibeln som grund i livet
Sedan dess har bibelläsningen gått i perioder. Ibland mer, ibland mindre. Men den har funnits där – som en fast grund att stå på, en karta som visar riktningen i livet.
Relationen till Bibeln har förändrat mig. Jag är inte densamma i dag som när jag först tog emot Kristus.
”Mötet med Bibeln förändrar oss när vi ger det tid”
”Det finns ett före och ett efter bibelskolan”
I mitt arbete som bibellärare på Frälsningsarméns bibelskola har jag gång på gång sett vad som händer när människor faktiskt öppnar och läser Bibeln.
En deltagare sa i våras:
”Det finns ett före och ett efter bibelskolan.”
Hon hade varit kristen halva sitt liv. Ändå hände något under året. Det berodde inte på oss lärare – utan på tiden med Guds Ord.
Det hör vi varje år. Mötet med Bibeln förändrar oss när vi ger det tid.
Lättare sagt än gjort?
Samtidigt vet vi hur livet ser ut. Tempot är högt. Vi dras åt olika håll. Underhållning och distraktion är alltid bara ett klick bort.
Att avsätta tid för bibelläsning är en utmaning.
Men om vi vill växa som kristna och stå stadigt i livet behöver vi hitta former som fungerar.
En nyckel är gemenskap. Att läsa tillsammans. I familjen. I en hemgrupp. I en bibelstudiegrupp på kåren. Sammanhang där vi uppmuntrar och ansvarar inför varandra.
Kanske är det till och med dags att avsätta mer tid – till exempel genom att gå en bibelskola?
Låt inte Bibeln stå kvar
Men viktigast av allt: Låt inte Bibeln stå kvar i bokhyllan.
Ta ner den. Öppna den. Börja läsa.
Den viktigaste bibelläsningen är den som faktiskt blir av.
Det är i mötet med Ordet som vår framtid formas.
Rasmus Ljungberg
Linjeledare Bibelskola på distans
Ågesta folkhögskola
Krönikan har publicerats i tidningen Stridsropet nr 1-2026
