Gud blev ett litet barn
Med en ny bebis i huset vet jag inte hur många gånger jag sagt ”var försiktiga!” till våra två andra pojkar. De älskar sin nya lillebror, men att vara just försiktiga är kanske inte deras främsta fokus när de leker. Det bråkas om vem som ska hålla honom och det är väldigt frestande att köra slalom med barnvagnen när vi är ute på promenad.
När jag håller min bebis i famnen är det nästan svindlande att tänka att Jesus var precis ett sådant här litet barn när han kom till jorden. Trots att han inte ens kunde hålla upp sin egen nacke förändrades något i samma stund som han fyllde sina lungor med luft för första gången. Långt bort från maktens korridorer föddes världens ljus. Hans födelse blev starten på ett nytt rike här på jorden. Ett rike som Jesus försökte förklara för de första lärjungarna på många olika sätt. Där det svaga ska bli starkt och där den som är sist ska bli först. Inte ett rike som basuneras ut på stora plattformar, utan som bakas in i vår värld – precis som en bit jäst som långsamt får degen att växa.
I en tid av högljudda åsikter och handlingar styrda av rädsla, finns en annan väg att gå. En väg som kanske inte ser mycket ut för världen till att börja med. En väg av försoning, förlåtelse, kärlek till vår fiende och omsorg om de minsta. Du och jag är inbjudna att upptäcka den vägen och leva ut det riket. Och vi får lita på att det som börjar litet kommer att växa.
Min bebis här hemma kommer snart att utmana sina bröder i vem som kan hoppa längst i soffan. Barnens små kletiga lussebullar kommer att jäsa och fylla huset med julstämning och dofter.
Just så kan dina och mina små fotsteg – efter Jesu steg – få sprida ett gott nytt rike här på jorden.
Hanna Mingay, kåransvarig Frälsningsarmén i Helsingborg