logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

”Vi får inte förlora vår identitet”

Förr: Musikanter, sånger om Jesus och insamlingsbössor på stan. Nu: Sociala medier, debattinlägg i dagspress och panelsamtal med politiker. Frälsningsarméns tillvägagångssätt för att synas utåt har förändrats under tidens gång. Vi samlade tre medarbetare för att prata om vad detta har fört med sig på gott och ont.

Många människor förknippar kanske fortfarande Frälsningsarmén med uniformsklädda musikanter och sångare och skramlande insamlingsbössor i gathörnen, liksom marscherande musikkårer med fanbärare i täten. Men tiden har gått och samhället har moderniserats, liksom Frälsningsarméns sätt att göra sig synlig på. Frågan är om det nya enbart fört med sig något gott eller var det bättre förr?

Hur är det att marschera och vilken betydelse har det?

Någon som har varit med länge är Gunilla Eld som varit strängmusikant men framförallt gått i täten med fanor prydda med Frälsningsarméns färger; rött, blått och gult, och/eller med en design som markerar tillhörighet och sammanhang för marschen. Förutom i Sverige har Gunilla marscherat i länder som Norge, Finland, Tyskland och England. Hon var dessutom troligtvis den första frälsningssoldat som marscherade från tidigare Östtyskland in i Polen, där Frälsningsarmén så småningom växte fram.

— Det är verkligen häftigt att gå först i tåget och veta att det kommer välspelande människor bakom en, säger hon entusiastiskt.

Marschera är inte så vanligt längre i Sverige men i bland annat Västerås förekommer det fortfarande och Gunilla tror att det är en stor anledning till att kårverksamheten har blomstrat där på senare år.

Hon möter ensamkommande flyktingungdomar och kvinnor i prostitution på gatorna i Göteborg

Någon som i bokstavlig mening fortfarande gör Frälsningsarmén synlig på gatorna är Ann-Christine Thunman som leder arbetet Jesaja, som är Östra kårens sociala arbete i Göteborg. Varje vecka besöker hon och medarbetarna områdena Rosenlund och Nordstan. Där möter de kvinnor i prostitution och ensamkommande flyktingungdomar som lätt kan hamna i kriminalitet och missbruk. De bjuds på kaffe, smörgåsar och medmänsklighet.

"Det ingår i vårt dna att finnas på sådana ställen"

— Vårt samhälle är i kris och många ungdomar mår väldigt dåligt. Det sista året har det skrivits mycket om Nordstan i media. Behoven är stora men det finns knappt några vuxna där. För mig är det självklart att Frälsningsarmén ska vara där. Det ingår i vårt dna att finnas på sådana ställen, säger hon.

Jesaja har även besöksverksamhet på Migrationsverkets boenden och på en kriminalvårdsanstalt.

”I samhällsutvecklingen ska vi stå upp de svaga och utsatta”

Kjell Karlsten

Kjell Karlsten har i sin chefsposition en övergripande roll när det arrangeras exempelvis hearingar kring Frälsnings¬arméns fokusområden då företrädare för olika myndigheter, organisationer och även politiker och beslutsfattare bjuds in till samtal. Han håller också i trådarna för Almedalsveckan där Frälsningsarmén funnits på plats i fler än tio år.

— Gud älskar världen och vi har något otroligt viktigt att bidra med i samhällsutvecklingen när det gäller att stå upp för rättfärdigheten och de svaga och utsatta, säger han.

Inbjuda till samtal på gator och torg

Precis som Ann-Christine gör är det en hel del kårmedlemmar och frivilliga på sina håll som bjuder på fika och inbjuder till samtal på gator och torg. Gunilla nämner restaurangernas dag i Kungsträdgården i Stockholm då kören Vasagospel sjöng vid senaste tillfället och någon delade sin berättelse om sin väg till tro. Tillfällen som detta bör tas tillvara, menar hon.

Synlighet i media och det personliga mötet

Idag marknadsför sig Frälsningsarmén främst via kampanjer i press och sociala medier. Kjell anser att varumärkeskampanjer och köpt plats inte kan ersätta det personliga mötet även om synlighet i media också fyller sin funktion.

— Problemet är att vi har slutat med de gamla metoderna utan att ha hittat nya. Organisationen är född för människorna utanför kyrkan, det är vår identitet. Våra metaforer och attribut blir meningslösa om vi stänger in oss i våra egna lokaler, säger han.

"Den nya generationen är kanske inte bekväm med de gamla uttryckssätten"

Panelen är dock enig om att det kanske inte är aktuellt att gå tillbaka till gamla metoder men att det fortfarande är viktigt med synlighet och tydlighet. Det är också viktigt att hänga med i samhällsutvecklingen.

— Vi vill inte bara visa upp oss och vara trevlig underhållning. På min tid hade vi friluftsmöten på torg varje söndag och när vi efteråt marscherade till kåren bjöd vi med folk dit på gudstjänst. På så vis fyllde det hela en funktion, säger Gunilla.

— Den nya generationen känner sig kanske inte bekväm med alla de gamla uttryckssätten och nätet är också ett offentligt rum. Gatorna kan även representera de ställen där vi tillbringar flest timmar, arbetet exempelvis. De flesta av oss lever ett vardagsliv där vi möter människor, säger Kjell.

Har medlemmarna har blivit alltför bekväma av sig?

Under samtalet pratar deltagarna också om det faktum att kårmedlemmar idag inte lika aktivt deltar i utåtriktad verksamhet och Ann-Christine efterfrågar fler som vill följa med teamet Jesaja ut på gatorna och hon tycker att Frälsningsarméns medlemmar har blivit alltför bekväma av sig.

— Många jag möter ute undrar vart vi har tagit vägen någonstans. Frälsningsarmén har ett uppdrag att göra skillnad och finnas till för dem som har behov och behov finns det idag, säger hon och understryker även vikten av ett starkare bönearbete för detta.

Rädslor, blygsamhet och stress

Gunilla tror att rädslor och otrygghet gör att människor inte lika gärna vill vis¬tas ute när mörkret faller på. Blygsamhet för att dela med sig av sin tro kan också vara en faktor, tror hon. Kjell påpekar att stress, tidsbrist och bristande energi nog är en orsak.

Frälsningsarmén i Afrika är idag som i Sverige var förr

Panelen kommer även in på hur Frälsningsarmén gör sig synlig i andra delar i världen och menar att det naturligvis är beroende av hur den lokala kontexten ser ut. Kjell som vid flera tillfällen har besökt Afrika nämner att Frälsningsarmén där är väldigt synlig ute på gatorna. Människorna där älskar att marschera eller dansa fram på gatorna och är mer som vi var här i Sverige förr.

Idag handlar det mest om vårt sociala arbete och inte om Jesus

I USA har Frälsningsarmén fått mycket uppmärksamhet på senare tid i och med hjälpinsatser vid katastrofer men Gunilla tror att många där inte vet att Frälsningsarmén också är en kyrka. Kjell uttrycker en oro för att det är något som riskerar att hända även i Sverige.

— Förr förknippades vi med sånger om Jesus på stan men i våra kampanjer idag handlar det mest om vårt sociala arbete och inte om Jesus som svaret på problemen. När man är i nöd så behöver man något att hålla sig i, säger Kjell och påpekar att behoven lika gärna kan vara på det själsliga/andliga planet.

— Det måste finnas en balans när det kommer till vår slogan "soppa, tvål och frälsning". Soppa och tvål kan många andra erbjuda men vi är unika på så vis att vi också kan erbjuda frälsning och jag tror att det är vad vårt samhälle främst behöver, inflikar Gunilla.

Internet, bloggare och youtube-stjärnor

Förr samlades folk i allmänhet i Frälsningsarméns lokaler och deltog i verksamheter på ett annat sätt innan exempelvis tv slog igenom. På så vis kände fler till vad Frälsningsarmén stod för men idag ser samhället och levnadsvanorna annorlunda ut.

Kjell nämner att unga idag till stor del konsumerar information via internet där de följer bloggare och Youtube-stjärnor, vissa med många miljoner följare, men att det finns alldeles för få kristna där som möter dessa unga. Gunilla nämner ett bröllop hon var på för en tid sedan då gästerna var mer fokuserade på sina smart phones än festligheterna.

— Tänk om dessa människor hade fått möta Jesus där i telefonerna istället. Där har vi en hel värld av inflytande, säger Kjell.

Materiella ting hjälper inte mot ångest, oro och dålig självkänsla

— Det spelar ingen roll om vi ger ungdomar allt det materiella om någon har ångest, oro och dålig självkänsla. De be¬höver något att tro på men det är en utmaning för oss att förmedla det på ett sätt så att människor kan ta det till sig, att vi kopplar till deras längtan. Och det måste vara ärligt och äkta, fortsätter han.

Gunilla nämner temat "Sedd, älskad och förvandlad" som Vasakåren har som fokus i höst, något som Ann-Christine genast nappar på.

"Om vi ser människor och älskar dem"

— Om vi ser människor och älskar dem, för man måste se någon för att få kontakt och för att kunna älska den, så kan de få sina liv förvandlade. Och det är ju just det som Jesus står för. Men vi behöver känna nöd för människor, vårt samhälle och land, summerar hon det hela med eftertryck.

Text: Teresia Jansson Foto: Jonas Nimmersjö

Artikeln finns publicerad i tidningen Stridsropet nr 5 - 2017