Det första ljuset i advent
Det är advent, äntligen! Överallt tänder vi ljus, i hemmen, skolor, arbetsplatser, gator och torg. Vi människor är bra på mycket, vi kan till exempel få till ett yttre ljus som en ljusslinga på ett balkongräcke. Men det inre ljuset, att möta den där inre längtan, att tända en eld i hjärtat det kan bara Jesus Kristus göra. Kanske blir det extra viktigt i dessa tider med en pandemi som påverkar oss så mycket?
Jag gillar verkligen inte november, det har jag inte gjort sedan jag ryckte in i lumpen en grå novemberdag för snart 40 år sedan. Detta med att "kura skymning" har aldrig blivit min grej, jag tycker det bara är grått, mörkt och blött. Så äntligen, det är advent och vi tänder ljus, massor av ljus.
Det ska pyntas med diverse ljusarrangemang
Överallt tänder vi ljus, i hemmen, skolor, arbetsplatser, gator och torg. Vi bereder väg för Herran Jesus Kristus, han som är "Världens ljus". Också hemma hos oss ska det pyntas med diverse ljusarrangemang, i hallen står en kartong med en ljusslinga som ska upp på balkongräcket. Men, istället för att få upp ljusslingan så finner jag mig läsa kultursidan på en av våra kvällstidningar, jag som mycket sällan hittar till dessa sidor.
Den vackra titeln "Herre, låt mig få brinna"
Nu läser jag något som jag lite spontant upplever som det vackraste jag läst på mycket länge, tårarna rinner ned för mina kinder. Det är journalisten Eric Schüldt som skriver under rubriken "De släckta facklorna kan tändas igen i hemlighet". Också han har läst något, ett blått häfte han fått på en konferens med en rubrik på fem ord och ett kommatecken.
Ord som handlade om eld, som hade med längtan att göra, en sådan där intensiv och ostoppbar längtan. Det blå häftet innehåller tankar och iakttagelser nedtecknade av författaren och akademiledamoten Gunnel Vallquist. Titeln på det blå häftet är "Herre, låt mig få brinna".
En längtan efter något mer
Jag berörs starkt av Erics ord, vilken otrolig längtan det finns, en längtan efter något mer. I ett land långt uppe i norr, där ett otal olika ismer (socialism, liberalism, materialism, humanism osv.) har försökt att utplåna Gud genom årtionden så finns det hos varje människa en sådan otrolig längtan.
”Välkommen Jesus att tända ljus i mitt hjärta”
När jag läser om denna otroliga längtan som finns så vill jag, med glädjetårar rinnande ned för mina kinder, utbrista så här i adventstid: "Välkommen Jesus att tända ljus i mitt hjärta, i mitt inre, för det är bara du som kan göra det. Bara du Jesus, välkommen! ".
En ljusslinga på ett balkongräcke
Vi människor är bra på mycket, vi kan t ex få till ett yttre ljus som en ljusslinga på ett balkongräcke, jo den ska komma upp förr eller senare även hos oss. Men det där inre ljuset, att möta den där inre längtan, att tända en eld i hjärtat det kan bara Jesus Kristus göra.
Det varaktiga, det som går på djupet
Vi människor har som sagt försökt med ett otal olika ismer bara för att upptäcka, varje gång, att det bara gav en kort, ytlig tillfredsställelse för stunden. När det handlar om det varaktiga, det som går på djupet, det som möter mitt hjärtas djupa längtan då är det bara Jesus Kristus. Han som är vägen, sanningen och livet! Nu är det advent, äntligen! Välkommen Jesus att tända ljus, att tända en eld i våra hjärtan. Det är bara du Jesus Kristus som kan göra det. Bara du Jesus, välkommen!
Text: Peter Jonasson
Läs mer
Andra advent - Hosianna! ›
Ordet "Hosianna" är ett hyllningsrop, men det är också ett rop på hjälp. Det är ett hebreiskt ord som betyder "Herre, fräls", "Herre, rädda". Så när du så här i adventstid är med och sjunger i sången "Hosianna, Davids son" då sjunger du alltså ut betydelsen "Herre, fräls". Den sången är alltså ett rop på räddning.
Tredje advent - Var inte rädd ›
Nu tänder vi det tredje ljuset, det är nära nu – högtidernas högtid – då vi firar att Jesus Kristus lämnar sin tron av kristall, sin ära i ljusets palats och läggs på strå i ett stall. Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son för att var och en som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.
Fjärde advent – Gläd dig! ›
”Jag bär bud till er om en stor glädje”, det var den hälsning herdarna fick där under natten. Och budskapet var att nu har det skett, det där som bland annat profeten Mika hade skrivit om – ”hon har fött”. Frälsaren är född – gläd dig! Nu längtar han efter att också få födas i ditt hjärta, då blir det en riktigt, riktigt God Jul!
Varför firar vi jul? ›
Oavsett om man firar till minne av Jesus födelse eller inte så är julen en tid för gemenskap och omtanke, en tid då man vill ta hand om varandra. Men ord som julstress påminner oss om att jultiden kapats av kommersialism, krav och prestationer och många glömmer det viktiga i sin strävan efter den ”perfekta” julen. De glömmer att julen är en tid då ingen ska behöva vara ensam, hungrig eller utan tak över huvudet.