Julångest eller julfrid?

Vi bor i ett land som beskrivs som ett av världens mest sekulariserade länder, det vill säga ett land vars befolkning valt bort Gud. Samtidigt så går det inte att hålla en uppesittarkväll dan före dopparedan utan att julsångernas julsång ”O, helga natt” ska bidra till julstämningen – möjligen en aning motsägelsefullt, eller?

Frid på jorden

Julens kärna och stjärna är Jesus Kristus och kärt barn har många namn, ett av Jesu Kristi namn är Fridsfursten. När änglarna proklamerade hans ankomst för herdarna så var deras hälsning – ”Ära åt Gud i höjden och frid på jorden bland människor som han älskar”. Det är Guds hälsning till oss människor – frid!

Till vilka var det då Fridsfursten skulle komma? 700 år innan Jesu födelse skriver profeten Jesaja – ”Men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder…För ett barn blir oss fött, en son blir oss given”.

Karamellerna tar slut

En av Hasse Alfredssons kända karaktärer är ”pastor Jansson”. När denne pastor Jansson ska beskriva livet så berättar han – ”Livet är som en påse, tomt och innehållslöst, om man inte fyller det med något – karameller till exempel”. Jo, karameller är gott, men de har en tendens att ta slut alltför fort.

Inför livets stora frågor som mål och mening med livet är det lätt att människan kan känna vilsenhet och tomhet, ”nattsvart mörker där ångest nu råder”. Då försöker vi på egen hand att fylla det med något – mobiler, fritöser, resor, äventyr, sex, droger – listan kan göras oändlig i människans uppfinningsrikedom. Men likt karameller så har allt sådant en smärtsam tendens att ta slut väldigt fort, när vi egentligen längtar efter något som kan ge oss en bergfast grund. Eller som psalmisten uttrycker det för många tusen år sedan – ”Som hjorten längtar till vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud”. Jo, julens kärna och stjärna är Fridsfursten Jesus Kristus och han kommer till oss där nattsvart mörker och ångest nu råder.

Råd mot julångest

När man googlar på ordet ”julångest” så är våra kvällstidningar snabba med diverse råd, många av dessa så kallade råd känns aningen vilsna. Så till avslutning tar jag möjligheten att lite frimodigt skicka med några handfasta, konkreta råd.

Ensamheten

Ett av vårt samhälles stora gissel är ensamheten, den gör sig smärtsamt påmind inte minst vid julen. Där har vi alla ett stort ansvar att lyfta blicken och se lite längre än vår egen näsa räcker. Se dig omkring, vad kan du ta för initiativ för ett skingra ensamheten i din närhet? Major Margit Backlund, en slumsyster i Frälsningsarmén av den gamla härliga sorten, nu hemma hos Gud sedan flera år tillbaka, hon bröt sin ensamhet genom att regelbundet bjuda in grannar och bekanta på mat. Hon skulle ju ändå laga mat till sig själv, då kunde hon lika gärna laga till någon mer och bjuda hem för det var ju så erbarmligt tråkigt att äta själv.

Alkoholen

”Där spriten går in, går vettet ut” är ett gammalt talesätt. Kvällstidningarna anser att vi ska vara måttfulla med alkoholen i jul, där skulle jag frimodigt vilja föreslå att det får bli en helt ”vit jul”. Undersökningar visar att det är hundratusentals barn i vårt land som mår dåligt i jul p g a att föräldrar dricker alldeles för mycket alkohol. Smärtsamt många människor kan inte hantera alkohol måttfullt. Med tanke på alla de goda alkoholfria alternativ som står till buds behöver du inte bli den som riskerar att fälla en medmänniska och trigga igång supandet bara för att du måste få snaps till sillen och starköl till köttbullen. En anhörig med långvarigt alkoholberoende gjorde mig smärtsamt medveten om hur vår trångsynthet och själviskhet kan fälla en medmänniska när han inför en släktmiddag gjorde klart att – ”ni kan inte ställa fram ens en lättöl för det triggar igång suget hos mig”. Att älska sin nästa blir många gånger väldigt konkret.

Förväntningarna

Kvällstidningar råder oss, för att hålla julångesten på avstånd, att förväntningar på julen. Där blir mitt frimodiga råd, ha förväntningar på julen. Julens kärna och stjärna är Jesus Kristus – Fridsfursten, mycket annat runt omkring kan säkert vara fint och trevligt men det är ändå ett utanpåverk. Vill du uppleva en jul med mening och innehåll, vill du ha ett liv med mening och innehåll så går det inte att komma förbi julens kärna och stjärna. Karameller är gott, så långt får vi ge Hasse Alfredssons ”pastor Jansson” rätt, men för att uppleva något som verkligen håller att bygga sitt liv på så behöver vi också lyssna på ängelns hälsning till herdarna – ”Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket: I dag har en frälsare fötts åt er”. Julens kärna och stjärna – Fridsfursten Jesus Kristus – vill inte bara vara en glädje för folket, han vill vara en glädje för dig, din frid och din Frälsare!

Gud välsigne dig och God Jul!

Peter Jonasson