Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Tillsammans mot ensamhet

Ensamhet har kallats en svensk folksjukdom som orsakar stort lidande. Både yngre och äldre kan uppleva isolering eller att man inte vågar dela sin känsla av utanförskap med någon. Frälsningsarmén skapar många välkomnande gemenskaper där nöden lindras.

Ensamhet har kallats en svensk folksjukdom som orsakar stort lidande. Både yngre och äldre kan uppleva isolering och vågar inte dela sin känsla av utanförskap med någon. Frälsningsarmén vill skapa välkomnande gemenskaper till tröst. Foto: Carina Tyskbo.

För de flesta människor är det skönt och nödvändigt att kliva åt sidan i ensamhet när tillvaron är alltför in­tensiv. Vi söker oss till naturen, musiken eller promenaden för att få ro. Men för många andra är ensamheten konstant, ofrivillig, ibland skamfylld och farlig för hälsan.

Forskning visar att de som lever i nära relationer har den bästa psykiska och fy­siska hälsan och lever längre. Att sakna familj och vänner är värre än att inte ha en kärlekspartner.

Ensamhet kan förväxlas med depression

— Ett socialt stöd är en bra buffert mot stress. Sällskap överlag är viktigare än vilken sorts sällskap, det måste inte vara ett emotionellt och lyssnande stöd, säger forskaren Bengt Brülde, forskare vid Gö­teborgs universitet.

Många förmår inte erkänna att de är ensamma, vilket gör att vården ibland för­växlar ensamhet med depression. Man får antidepressiv medicin men skulle ha be­hövt ett sammanhang. Något som psyko­logen Anna Bennich som skrivit boken ”Att vinna över ensamheten”, håller med om.

Samhället ligger långt efter med stöd-och vårdinsatser för gruppen ensamma. När det gäller stress, sömn och ned­stämdhet finns institut, mottagningar och behandlingar. Men för ensamhet finns ingen systematisk hjälp, säger hon.

”Utmattning och sjukskrivning kan starta i djup ensamhet”

Beatrice Tornell arbetar med Frälsningsarméns rehabiliteringsprogram ”Hela du” i Visby.Beatrice Tornell är sjuksköterska och arbetar med Hela Du-programmet i Visby, Frälsningsarméns rehabiliteringsarbete för personer i bland annat långtidssjuk­skrivning, arbetslöshet och utmattning. Hennes deltagare är i 30-50-årsåldern. Här är ensamhet ett genomgående tema där frånvaron av jobb ofta gjort att man hamnat i sjukdom, utanförskap eller so­ciala låsningar.  

— Det som slagit mig allt oftare är att utmattning och sjukskrivning kan starta i djup ensamhet, snarare än det motsat­ta, i för mycket arbete. Man kan ha haft människor omkring sig och ett aktivt yrkesliv men aldrig kunnat hantera eller uttrycka känslor eller tala om de allra viktigaste frågorna, säger Beatrice.

När personen börjar må dåligt finns då inget språk eller redskap för vad som sker. Ensamheten som uppstår kan vara mycket smärtsam och få stora konse­kvenser. När man heller inte orkar fysiskt blir den ännu större. Sociala medier ska­par dessutom ofta en negativ jämförelse med andra, som tycks ha så aktiva, härli­ga liv. Självkänslan och självförtroendet blir ännu sämre.

Vi är skapade för gemenskap och för varandra

Som sjuksköterska vet Beatrice att en­samhet kan orsaka både värk och sjuk­domar. Exempelvis spänningar, smärta i muskler, orolig mage (IBS), hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens och en existentiell tomhet.

— När man inte får beröring skapas hel­ler inget oxycytin, vårt lugn-och-ro-hor­mon. Det kan orsaka en enorm stress för den inre människan. Därför är taktil mas­sage en del i vårt program. Vi är skapade för gemenskap och för varandra. Men en del i behandlingen handlar också om att välja bort det som inte ger mig energi och att hitta en styrka i att kunna umgås med sig själv, poängterar hon.

Lindra och avhjälpa utsattheten

Åsa Ahlqvist arbetar i ett besöksprojekt bland ensamkommande asylsökande pojkar.Asylsökande och flyktingar lider ofta av stor ovisshet och ensamhet. Många har lämnat sina familjer och upplevt trauman som gör isoleringen ännu svå­rare. Frälsningsarmén engagerar sig på flera orter för att lindra och avhjälpa utsattheten. I Göteborg finns Projekt Jesaja på Migrationsverket i Kållered, i Västerås och Borlänge ges stöd till den som är ny i landet. I Stockholm finns Akalla kvinno- och manscenter samt kåren Templet, som bedrivit olika besöksprojekt bland ensamkommande asylsökande pojkar och unga män. Se­dan i våras är man engagerad i ett vand­rarhem i Järfälla med plats för 26 bo­stadslösa killar.

— Verksamheten är ett samarbete mel­lan flera olika organisationer och kyrkor. Ett mål är att hjälpa killarna vidare till studier, jobb och ett mer långsiktigt bo­ende. Förutom boende och mat erbjuder vi olika aktiviteter, utflykter och läger. Men också kurativt och psykosocialt stöd, säger Åsa Ahlqvist, som tillsam­mans med Huffman Eja är projektan­ställd av Frälsningsarmén.

En låg tröskel så alla ska känna sig välkomna

Frälsningsarméns kårer (församling­ar) runt om i landet välkomnar den som är ensam och erbjuder dessutom ofta en miljö där man ses över åldersgränserna. Mathias Divert är kårledare i Skellefteå med en församling bestående mest av äldre personer. Här ska det vara lätt att komma med, oavsett vem man är eller var kommer ifrån.

— Vi bjuder bland annat in till mor­gonbön och luncher för alla. Tröskeln är låg så att människor som inte har något sammanhang ska känna att de är väl­komna, säger han.

Många äldre har under corona upplevt ensamheten mer påtaglig, då gudstjäns­ter och andra aktiviteter pausade. När mötena åter öppnades vågade inte alla återvända, menar Mathias. Och de onli­ne-aktiviteter som erbjöds kårens ungdo­mar lockade efterhand allt mindre.

— Det verkar som att också unga be­höver fysiska sammanhang för att hänga kvar i en gemenskap. Kanske ännu mer än de äldre, säger han.

Öppen kyrka på kåren i Halmstad. Lunch, gemenskap, lek och andakt för gammal och ung.

Sociala medier kan spä på ensamhetskänslorna

Johanna Samuelsson möter unga och äldre som kårledare i Halmstad.Johanna Samuelsson är kårledare i Halmstad, en kår med många aktiva fa­miljer och yngre i verksamheten. Här be­tonas öppenheten och att alla är välkom­na till allt som sker. Johanna ser dock hur ensamhet påverkar många fler än man kanske tror.

— Inte minst yngre som är besvikna på en vuxenvärld som har fullt upp med sina egna problem. Sociala medier kan också spä på ensamhetskänslorna: ”De gjorde den grejen och frågade inte mig”. Jämfö­randet och att alltid veta vad de andra syss­lar med kan öka utanförskapet, säger hon.

I Frälsningsarméns nya vision Väl­kommen hem – livet med Jesus, är målet att kårer och verksamheter som ska for­mas som hem snarare än platser där jag konsumerar aktiviteter. I det hemmet finns familjemedlemmar, vila, praktiskt arbete, möjlighet att växa och att få och ge kärlek. På så sätt kan fler människor få läkedom och våga tala om och möta sin egen ensamhet på djupet. Men också få vara med och lindra andras.

Text: Carina Tyskbo
Foto: Carina Tyskbo, Teresia Jansson

Ensamhet

Olika benämningar på ensamhet:

  • Existentiell – vi känner att våra innersta tankar och känslor inte går att dela, att ingen verkligen lyssnar eller förstår.
  • Social – man saknar band till vänner och bekanta som man känner samhörighet med eller kan anförtro sig åt.
  • Emotionell – man saknar en kärlekspart­ner som man kan anförtro sig åt på djupet.

Ensamhet i Sverige:

  • Gruppen unga, 16-24 år, upplever mest ensamhet.
  • Över hälften av ensamma äldre med hemtjänst i Stockholm lider av ensamhet.
  • Fyra procent är socialt isolerade.
  • Var sjunde svensk har ingen nära vän.
  • Var fjärde elev känner sig ensam i skolan.
  • Störst risk för att bli ensamma löper äldre, personer i fysisk eller psykisk sjukdom, i ekonomisk eller annan utsatt­het, nyinflyttade, nyanställda, skilda, unga med känslomässig ensamhet och män i högre grad än kvinnor.

Så kan man bryta sin ensamhet:

  • Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
  • Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kyrka, kör eller förening.
  • Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
  • Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.

Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 1 - 2021

Skriv ut