APEST förlöser Jesu kraft i kyrkan

APEST står för de fem tjänstegåvorna enligt Efesierbrevet 4:11-12 (på engelska Apostel, Prophet, Evangelist, Shephard, Teacher): ”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp.”

I Frälsningsarméns vision ”Välkom­men hem” betonas att alla kan hitta sin plats i APEST-modellen och att hela Kristi kropp behöver vara i funktion i församlingsarbetet.

”Vi behöver tänka mer organiskt än hierarkiskt”

— Tjänstegåvorna handlar om Jesus. Han var dem alla: ”den sände” aposteln till världen, profeten som förkroppsliga­de Guds rike och visdom, evangelisten som berättade de goda nyheterna för folket, herden som tog hand om hjorden och läraren som undervisade Guds ord, säger Mark Cotterill, ledare för Fräls­ningsarméns kår (församling) i Helsing­borg, där man under flera år har arbetat utifrån APEST.

Den kristna kyrkan har enorma pro­blem med att nå ut i dag. Mark Cotterill menar att kyrkan behöver förändra le­darskapet och låta människor komma ut i sina kallelser.

— Vi behöver tänka mer organiskt än hierarkiskt. Liksom människokroppen består av olika system som alla behövs, så behöver kyrkan alla tjänstegåvorna. Vi kan inte undervisa oss till väckelse – vi behöver inte fler konferenser. Vi måste frigöra de fem gåvorna som gavs den ti­diga kyrkan för att kunna fullfölja vårt uppdrag, säger han.

Alla fem funktionerna behöver finnas

Grunden i APEST är alltså att det hand­lar om Jesus, om hans närvaro i kyrkan. När Jesus hade uppstått gav han tjänste­gåvorna som en grund för att bygga kyr­kan. De gavs som en helhet, som inte ska delas upp, för att utrusta församlingen så att den kan vara Kristi kropp i världen.

— Personer behöver bli förlösta i sina gåvor, men det handlar inte om “mig” utan om “oss”, säger Mark Cotterill, som själv är starkast i apostelgåvan.

Han framhåller att det är kyrkan som ska vara APEST. Alla fem funktioner­na behöver finnas och vara verksamma i kyrkan. Men det kanske inte behövs lika många personer som fungerar i varje tjänstegåva. Ofta är det bra balans med fler herdar och lärare, men i pionjära ske­den behövs det fler apostlar. Mark Cot­terill började intressera sig för APEST redan som ung frälsningsofficer i Man­chester. Han läste mycket och började se att det var något från den första kyrkan som hade gått förlorat.

— Jag var kårledare för en liten försam­ling och fick ta hand om många funk­tioner, men jag kände mig inte riktigt hemma i alla. Jag hade alltid varit intres­serad av pionjärskap och att utforska nya vägar. Men samtidigt var jag tränad i en stark herde/lärare-kultur och i att bli en duktig predikant, berättar han.

Att leda kyrkan som ett team

Mark Cotterill påpekar att det är ett stort fokus på pastorn/predikanten, så­väl i Frälsningsarmén som i hela den kristna kyrkan och att denna trend kan spåras ända till när den blev statskyrka i det romerska riket på 300-talet.

Så Mark vill se ännu längre tillbaka, till den tidiga kyrkan, vad gjorde att den tog fart? Det hade förstås med den Heli­ge Ande att göra men också med det arv som Jesus hade gett till kyrkan. Mark ser en stor potential i att ställa om från da­gens herde/lärare-paradigm till ett mer teaminriktat sätt att leda kyrkan.

— I varje väckelserörelse, även i den tidiga Frälsningsarmén och likaså i icke-kristna rörelser, har apostel-, profet- och evangelistfunktionerna funnits på plats. Aposteln och profeten kallas grund­läggande gåvor, de är golvet i byggnaden och behövs för att ta fram ett ramverk för de andra gåvorna, säger Mark Cotterill.

Han menar att ett stort problem i kyr­kan i dag är att de apostoliska gåvorna inte kommer i funktion. Det behövs fler apostlar för att den kristna kyrkan ska kunna blomstra.

— De apostoliska gåvorna finns där ute, men många verkar som lärare eller herdar – eller så har de lämnat kyrkan eftersom det inte funnit plats för nyska­pande, säger Mark.

De olika tjänstegåvorna på Frälsningsarmén i Helsingborg

När Mark och Emma Cotterill kom till kåren i Helsingborg 2015 behövdes aposteln och profeten och de igenkände de båda tjänstegåvorna i sig själva och varandra.

— Vi befann oss i en helt ny kulturell kontext och utan någon befintlig struk­tur. Det var nödvändigt att lyssna på Guds röst och samhällets behov och att hitta nya vägar. När kåren började ha en flock blev förstås herden och läraren mer och mer viktiga, berättar Mark.

Två personer som var starka i herde- och lärargåvan anslöt till teamet. Evangelistgå­van var också stark i gruppen, så det blev naturligt med en evangeliserande kultur.

— Vi tillbringade mer än ett år i vår le­dargrupp med att titta på APEST. På ett av de första mötena bekräftade vi tjänste­gåvorna hos varandra. Det är en nyckel, att alla tjänar varandra och inte bygger sitt eget ledarskap utan hela gruppens, säger Mark.

Att inte fastna i en roll

Han berättar vidare att de också har va­rit flexibla för förändring och att de ibland har bytt funktioner då det har behövts.

— Vi har försökt undvika att sätta en etikett på någon, säga att ”hon är en pro­fet”. Vi känner igen gåvan i personen, men behöver inte säga det utåt. Alla ska kunna trivas och utvecklas och inte fast­na i en roll.

I dag får alla ledare i Helsingborgskå­ren tränas av andra ledare i samma gåva. Men kulturen är också viktig, att leva i APEST i stället för att lära ut, menar Mark. Det handlar om att låta Jesus liv flöda genom kyrkan.

Text: Eva Gustin
Foto: Frålsningsarmén