logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

Många vägar leder till Frälsningsarmén

Ulf Hedman föddes in i rörelsen, Frida Nordqvist lockades av musiken och Rafaela fick en tjänst i barnverksamheten. Här berättar de om varför de blivit medlemmar eller frälsningssoldater och vad detta innebär för dem.

Alla människor är varmt välkomna in i Frälsningsarméns gemenskap. En del väljer att bli medlemmar och andra går ett steg längre och invigs till frälsningssoldater. I det senare fallet anammar man en livsstil som bland annat innebär att avstå från alkohol. En av dem som uppfostrats i Frälsningsarméns anda från söndagsskoleelev till juniorsoldat och slutligen frälsningssoldat är Ulf Hedman som växte upp i Norrland.

— Jag minns den trygghet och det kamratskap jag kände i Frälsningsarmén ända från början både med vänner och med ledare. Man var alltid välkommen även om man inte var som andra och jag var ingen tuffing, säger han.

Hamnade i en slags gråzon i livet

Men i mitten av 70-talet flyttade familjen till Stockholm och Ulf tappade kontakten med de gamla vännerna och den kyrkliga gemenskapen.

— Det var väl en feghet hos mig som gjorde att jag inte berättade för mina nya kollegor att jag var troende och jag hamnade i en slags gråzon i livet. Men jag kände inom mig att någonting saknades, att jag inte var riktigt nöjd med tillvaron, förklarar han.

Efter två skilsmässor träffade han år 1989 en ny kvinna. Hon var inte bekännande kristen men Ulfs bakgrund gjorde sig trots allt påmind då och då, som när han packade ur flyttkartonger och hittade gamla kristna LP-skivor som han fick för sig att lyssna på. När han hittade sin Bibel började han läsa den från pärm till pärm.

— Det kändes bra och min tro växte till igen samtidigt som den där känslan av saknad avtog, säger han.

Efter sambons bortgång besökte han olika kyrkor och samfund i Filipstad där han har bott den senaste tiden. Frälsningsarmén kår (församling) där lades ner för många år sedan och närmast finns en i Kristinehamn på fem mils avstånd. Nu har Ulf invigts till soldat där. Att han valde att gå med i just Frälsningsarmén även denna gång var ingen slump.

— Det var nog för att jag mindes hur bra jag hade det förra gången jag var med där och lika välkommen har jag känt mig nu, säger han.

— Och hade jag inte haft min tro på Jesus så hade jag inte klarat de två första åren efter min sambos död och har man en församling behöver man inte vara så ensam, påpekar han.

Vill inte längre hymla med sin tro

Att bli soldat igen har varit viktigt för honom och han är väldigt stolt över intyget ”En frälsningssoldats förbund” där han försäkrar att han vill vara en tydlig och synlig Jesu lärjunge. Det har han plastat in och han skyltar med det i hemmet. Ulf är nu 71 år fyllda och den här gången vill han inte hymla med sin tro. Rakryggad bär han sin uniform på stan och han ser den som ett bra redskap.

— Om man frimodigt åker till Konsum iklädd den så kanske man väcker en tanke hos någon av alla dem man möter, resonerar han.

Ulfs önskan är att i Filipstad få starta en utpost till kåren i Kristinehamn så småningom. Han vill evangelisera och presentera Jesus för människor. Han ser gärna att man även inför friluftsgudstjänster som man hade förr då man mötte människor ute på gatan.

— Jag tror att det är kännetecknet för Frälsningsarmén och de jag pratar med minns kåren i Filipstad, särskilt de äldre, säger han.

En väns entusiasm gjorde Rafaela Wilnerzon Thörn nyfiken på Frälsningsarmén. Nu är hon medlem samt barn- och ungdomspastor i Kår 393 i Stockholm.

Rafaela Wilnerzon Thörn, 27 år, växte upp i ett kristet hem i Brasilien där hennes farföräldrar var missionärer. När hon var elva år flyttade familjen till Sverige och Skåne. Rafaela studerade musik och gick på bibelskola. Läsåret 2018/2019 deltog hon i en ledarskapsutbildning i Hillsong church i Stockholm då hon först var inriktad på det kreativa och senare på arbete med barn.

— Det var inte meningen att jag skulle fokusera på barn men jag tror att det var Guds mening, säger Rafaela som idag är barn- och ungdomspastor i Frälsningsarméns Kår 393 på Södermalm.

Hennes bästa vän bodde nämligen med Julia Adolfsson, barn- och ungdomskonsulent vid Frälsningsarmén, och via henne fick Rafaela höra om samfundet för första gången.

— Genom Julia förstod jag att Frälsningsarmén lever och hon var så positiv så jag blev nyfiken på att ta reda på mer, berättar Rafaela.

På så vis fick hon nys om den tjänst hon nu har haft sedan hösten 2019 och snart blev hon också medlem i kåren. Om hon skulle arbeta där ville hon också ha sin tillhörighet där.

— Jag vill vara helhjärtat engagerad i min församling och jag tror att det är svårt att känna sig hemma någonstans om man bara kommer och går, förklarar hon.

"En dörr öppnats till en värld jag inte har sett så mycket av förut"

I Frälsningsarmén kände hon att det fanns utrymme och möjlighet att få växa både andligen och som ledare och hennes passion är att få tjäna Guds rike och hjälpa människor att komma närmare Gud. Unikt för Frälsningsarmén menar hon är det arv kyrkan och organisationen bär med sig, kontakterna, lokalerna och förtroendet ute i samhället. Därför finns det potential för Frälsningsarmén att utvecklas och bli ett andra hem för fler människor, tror hon.

— Det är spännande att vara en del av detta och att försöka få kyrkan att fortsätta vara relevant idag, säger hon.

— Via Frälsningsarmén har en dörr öppnats till en värld jag inte har sett så mycket av förut. Jag får möta människor som har det väldigt tufft och det har påverkat mig i mitt sätt att tänka kring sociala frågor, fortsätter hon.

Via körsång hamnade Frida Nordqvist i kåren i Tranås. Där imponerades hon av musikkåren som hon idag är en del av. Under resans gång har hon tagit emot Jesus och invigts till frälsningssoldat.

Någon som varken vuxit upp med Frälsningsarmén eller i ett kristet hem är Frida Nordqvist, 45 år. Som liten ville hon ofta titta på tv-gudstjänster.

— Det var på grund av musiken men sedan har jag nog alltid haft en tro på en högre makt, säger hon.

Frida som bor i Småland lärde sig att spela både piano och saxofon på kulturskolan i Tranås. I gymnasiet fick hon frågan om hon ville vara med i en sånggrupp som bestod av några tjejer. Hon tackade ja och det var första gången hon satte sin fot i Frälsningsarméns lokaler.

— Atmosfären var då som nu väldigt varm och välkomnande, säger Frida som fortsatte att sjunga där.

— Och hornmusikkåren var mäktig att lyssna på, särskilt marscherna. Jag tänkte att en dag vill jag vara med i den, fortsätter hon.

Barnatron stärktes

När sånggruppen upphörde sökte hon sig till kårens Minibrass som är till för dem som vill lära sig spela ett bleckblåsinstrument. Där fick hon en trombon i handen som hon spelar på än idag, 15 år senare, men nu i stora musikkåren.

— Det är en ynnest att få spela tillsammans med dessa män och kvinnor, varav en del har varit med sedan lång tid tillbaka. De är riktiga trostjänare som sällan ställer in och det är spännande att höra deras berättelser om resor och konserter, säger Frida.

Med tiden stärktes hennes barnatro och snart kom hon att definiera sig som kristen och frälst. I juni 2001 invigdes hon till frälsningssoldat.

— Det kändes väldigt stort, mäktigt och fint. Det kändes bara rätt. Och på kåren träffade jag så många genuina människor och förebilder som verkligen levde ut kristendomen, förklarar hon.

Det bästa är engagemanget, gemenskapen och framåtandan och att alla är välkomna

Hon nämner den speciella känslan som kommer när hon sätter på sig uniformen för då blir hon en i gemenskapen på ett annat sätt. Hon känner en tillhörighet och att bära den är också ett statement, menar hon på. Frida berättar om när hon och hennes barn befann sig på en flygplats och en frälsningssoldat kom gåendes iklädd sin uniform.

— Då utbrister en av sönerna: ”Mamma, där är en av oss!”, säger Frida engagerat.

Hon är även aktiv i kårnämnden där hon är med och planerar verksamheten och framtiden.

— Det bästa med kåren är engagemanget, gemenskapen och framåtandan och att alla är välkomna och lika viktiga. När jag tar med vänner dit så känner jag en glädje och stolthet över min kyrka, säger Frida.

— Det känns spännande inför framtiden för vi har mycket positivt på gång och vi är inte rädda att testa nya saker, avslutar hon.

Text och foto: Teresia Jansson

Olika medlemskap i Frälsningsarmén

  • Medlem: Är delaktig i den lokala kårens gemenskap, gudstjänster och församlingsliv. Bidrar praktiskt och ekonomiskt. Bejakar den kristna tron enligt Frälsningsarméns lärosatser och respekterar att gemenskapen är alkohol och drogfri.
  • Rekryt: Är man under en förberedelsetid, vars längd varierar individuellt, inför att bli soldat.
  • Frälsningssoldat: Kan man bli från 14 års ålder. Skriver under en livsstilsdeklaration – ”En frälsningssoldats förbund.”
  • Juniormedlem/soldat: Kan man bli från 7 års ålder efter en förberedande kurs. Skriver under en juniormedlems/soldats förbund som också bevittnas. Målsman bör godkänna medlemskapet.

Fakta Medlemmar i Frälsningsarmén, Sverige (20201231)

  • Antal Frälsningssoldater: 2928 st.
  • Antal medlemmar: 1145 st.
  • Antal juniorsoldater: 97 st.
  • Medlemmar FA Ung: 534 st (varav 163 scouter).

Vill du bli medlem i Frälsningsarmén?

Kontakta den kår som finns närmast dig

Artikeln finns publicerad i tidningen Stridsropet nr 1-2022