Hoppets gryta - julgrytan i Norge
För Frälsningsarmén i Norge är julgrytetraditionen gammal. Redan år 1901 introducerades julgrytan och sedan dess har man varje år samlat in pengar för att hjälpa behövande. År 1919 var man först med julgranständningar utomhus, en tradition som fortsatt i Oslo och på mer än 20 platser runt om i landet och där Frälsningsarmén än idag är med i firandet.
Sedan två år tillbaka heter julgrytekampanjen i Norge ”Håp i ei gryte” det vill säga Hopp i en gryta.
1901 räckte pengarna från julgrytan till mat och kol, att elda med, för 400 fattiga familjer. Idag står julgrytor på 250 olika platser från första advent till julafton från norra till södra Norge. År 2021 samlades det in 52 miljoner norska kronor. Julgrytorna vaktas alltid av en volontär, medlem eller anställd på frivillig basis. Man ber aldrig om donationer, men tackar när de ges. Grytorna ägs av de lokala verksamheterna och lokalt så engageras föreningar och klubbar, politiker och samhällsprofiler att hjälpa till vid grytorna.
På Norsk TV med julsånger med Frälsningsarmén
Det var frälsningsofficer Othilie Tonning som introducerade julgrytan i Norge, och Frälsningsarméns sociala arbete i Norge idag är till stor del en vidareutveckling av hennes engagemang. Sedan två år tillbaka heter julgrytekampanjen ”Håp i ei gryte” det vill säga Hopp i en gryta. Tidigare, under åtta års tid, var det namnet för ett tv-program på Norska TV2. Ett allsångsprogram med julsånger från en av Frälsningsarméns kårer (församlingar).
— Det var en redaktionell produkt från TV2, men med produktplacering för Frälsningsarmén, berättar Geir Smith-Solevåg, kommunikationschef för Frälsningsarmén i Norge. Bakgrunden var att Frälsningsarmén i samarbete med ett tv-produktionsbolag pitchade idén om att göra en musikproduktion för TV2.
År 2020, under pandemin, gjordes programmet utan livepublik i Frälsningsarméns lokaler på Grünerløkka. Programmet var ett musikprogram för hela familjen så artisterna som medverkade passade alla, som exempel var Marcus och Martinus tillsammans med lillasystern Emma. Programledare Katrine Moholt, känd från programmet ”Allsång på gränsen” hade med sig sin dotter Evelina som programledarkollega.
Viktiga volontärer och lokalt arbete kring 242 julgrytor
Arbetet med julgrytans insamling och hjälpen till behövande hade inte varit möjligt utan volontärer. Man registrerar ungefär 16 000 timmar av frivilligt arbete under december månad, både som grytvakter, vid matutdelning och vid annan julhjälp. Sedan år 1901 har man hållit på med julgrytor i Norge och idag är det en av de viktiga insamlingskanalerna för Frälsningsarméns sociala arbete i landet. Det huvudsakliga arbetet sker lokalt men man har en nationell överbyggnad, berättar Geir. 100 procent av de insamlade medlen lokalt går tillbaka till de lokala verksamheterna.
”Styrka för dagen och hopp för i morgon”
— Det är en av pelarna att vi är ute lokalt, menar Geir. Flera saker är viktiga, men först och främst volontärskapet och att man arbetar tillsammans lokalt.
Man har cirka 242 grytor utplacerade i 80-100 samhällen, men man har ett mål att ställa grytor på ännu fler platser. Grytorna står inte ute hela tiden, så samma kår kan ha sin gryta på olika platser olika dagar.
Ökad barnfattigdom i Norge
I Norge ser Frälsningsarmén ökande behov och nyfattigdom, dels på grund av problem som fortfarande finns kvar efter pandemin, som ökad arbetslöshet, samt på grund av den nya situationen med krig i Ukraina och ökade priser. Barnfattigdomen har också ökat i Norge.
— Vi gjorde en satsning på vad man kan kalla banbrytande folkupplysning, säger Geir. Vi tog fram offentligt tillgänglig statistik på barnfattigdom och kopplad till algoritmer på Facebook, så budskapet baserades på var man var geografiskt när man såg det. Var du i Trondheim, så fick du budskapet att där levde 4 000 barn i fattigdom. Detta väckte mycket engagemang och det togs upp av många lokala medier.
Julgrytan ger hopp tro och kärlek
Detta är del av Frälsningsarmén i Norges strategi att ta position för samhällsdebatt om fattigdom.
— Men det är också en paradox att den typen av verksamhet skapar mer pengar, men också fler som söker hjälp, menar Geir. Det ökar pressen lokalt på kårerna, särskilt om behoven är större än medlen. Och idag är prognoserna att gåvomedlen kanske kan gå ner, för att givarna har också mindre pengar att ge.
Geir Smith-Solevåg menar att det är viktigt att visa på Frälsningsarméns budskap under jultiden. Viktigt att tala om hoppet. Man har ett nytt slagord – Styrka för dagen och hopp för i morgon. Det vill säga man vill ge något här och nu, ”styrka för dagen”, så att man klarar vardagen. Det kan vara allt från matkasse, samtal, gemenskap, gudstjänst eller arbete. Det som gör att det går bättre nu. Men man vill också ge hopp för framtiden, en tro på morgondagen, en tro för de hjälpsökande att de ska kunna klara sig själva en dag. Tillsammans med budskapet om frälsning och hopp om evigt liv.
— Frälsningsarmén möter människors behov utan diskriminering, och detta arbete är också en möjlighet att förkunna Guds kärlek i praktiken, menar Geir. Gåvorna blir goda upplevelser för människor, som en beröring från Gud och en hälsning från samhället, att någon ser dig och vill att du ska ha det bra. Julgrytan är mer än bara pengar i en gryta, det ger hopp, tro och kärlek.
Text: Jonas Nimmersjö
Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 5 - 2022
Hjälp en person i utsatthet
Exempel på hur din gåva hjälper
- 50 kr Fika och gemenskap för en person i hemlöshet.
- 150 kr Mössa och vantar till någon som fryser.
- 300 kr Kläder till ett barn som lever i utsatthet.
- 500 kr Liten matkasse till en ekonomiskt utsatt barnfamilj.
- 1000 kr Stor matkasse till en ekonomiskt utsatt barnfamilj.
Välj engångsbelopp
Du vet väl om att du kan få skatteavdrag om din gåva är 200 kr eller högre? Du behöver isåfall uppge ditt personnummer på tacksidan.