logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

Hoppets gryta - julgrytan i Norge

För Frälsningsarmén i Norge är julgrytetraditionen gammal. Redan år 1901 introducerades julgrytan och sedan dess har man varje år samlat in pengar för att hjälpa behövande. År 1919 var man först med julgranständningar utomhus, en tradition som fortsatt i Oslo och på mer än 20 platser runt om i landet och där Frälsningsarmén än idag är med i firandet.

1901 räckte pengarna från julgrytan till mat och kol, att elda med, för 400 fattiga familjer. Idag står julgrytor på 250 olika platser från första advent till julaf­ton från norra till södra Norge. År 2021 samlades det in 52 miljoner norska kro­nor. Julgrytorna vaktas alltid av en volon­tär, medlem eller anställd på frivillig basis. Man ber aldrig om donationer, men tack­ar när de ges. Grytorna ägs av de lokala verksamheterna och lokalt så engageras föreningar och klubbar, politiker och sam­hällsprofiler att hjälpa till vid grytorna.

På Norsk TV med julsånger med Frälsningsarmén

Det var frälsningsofficer Othilie Ton­ning som introducerade julgrytan i Nor­ge, och Frälsningsarméns sociala arbete i Norge idag är till stor del en vidareutveck­ling av hennes engagemang. Sedan två år tillbaka heter julgrytekampanjen ”Håp i ei gryte” det vill säga Hopp i en gryta. Tidigare, under åtta års tid, var det nam­net för ett tv-program på Norska TV2. Ett allsångsprogram med julsånger från en av Frälsningsarméns kårer (församlingar).

— Det var en redaktionell produkt från TV2, men med produktplacering för Fräls­ningsarmén, berättar Geir Smith-Solevåg, kommunikationschef för Frälsningsarmén i Norge. Bakgrunden var att Frälsningsar­mén i samarbete med ett tv-produktions­bolag pitchade idén om att göra en musik­produktion för TV2.

År 2020, under pandemin, gjordes pro­grammet utan livepublik i Frälsnings­arméns lokaler på Grünerløkka. Pro­grammet var ett musikprogram för hela familjen så artisterna som medverkade passade alla, som exempel var Marcus och Martinus tillsammans med lillasys­tern Emma. Programledare Katrine Mo­holt, känd från programmet ”Allsång på gränsen” hade med sig sin dotter Evelina som programledarkollega.

Evelina Moholt och Katrine medverkade också i tv-programmet "Håp i ei gryte". Foto: Mette Randem/Frelsesarmeen
2020 arrangerade Frälsningsarmén i Norge själva tv-programmet "Håp i ei gryte" med många artister, bland andra Marcus & Martinus och Emma. Foto: Mette Randem/Frelsesarmeen
Evelina Moholt och Katrine medverkade också i tv-programmet "Håp i ei gryte". Foto: Mette Randem/Frelsesarmeen
2020 arrangerade Frälsningsarmén i Norge själva tv-programmet "Håp i ei gryte" med många artister, bland andra Marcus & Martinus och Emma. Foto: Mette Randem/Frelsesarmeen

Viktiga volontärer och lokalt arbete kring 242 julgrytor

Arbetet med julgrytans insamling och hjälpen till behövande hade inte varit möjligt utan volontärer. Man registrerar ungefär 16 000 timmar av frivilligt arbete under december månad, både som gryt­vakter, vid matutdelning och vid annan julhjälp. Sedan år 1901 har man hållit på med julgrytor i Norge och idag är det en av de viktiga insamlingskanalerna för Frälsningsarméns sociala arbete i landet. Det huvudsakliga arbetet sker lokalt men man har en nationell överbyggnad, be­rättar Geir. 100 procent av de insamlade medlen lokalt går tillbaka till de lokala verksamheterna.

Sedan år 1901 har man hållit på med julgrytor i Norge och idag är det en av de viktiga insamlingskanalerna för Frälsningsarméns sociala arbete i landet.
Matutdelning på ett socialt center i Norge.
Sedan år 1901 har man hållit på med julgrytor i Norge och idag är det en av de viktiga insamlingskanalerna för Frälsningsarméns sociala arbete i landet.
Matutdelning på ett socialt center i Norge.

”Styrka för dagen och hopp för i morgon”

Frälsningsarmén i Norge

— Det är en av pelarna att vi är ute lo­kalt, menar Geir. Flera saker är viktiga, men först och främst volontärskapet och att man arbetar tillsammans lokalt.

Man har cirka 242 grytor utplacerade i 80-100 samhällen, men man har ett mål att ställa grytor på ännu fler platser. Grytorna står inte ute hela tiden, så samma kår kan ha sin gryta på olika platser olika dagar.

Ökad barnfat­tigdom i Norge

I Norge ser Frälsningsarmén ökande behov och nyfattigdom, dels på grund av problem som fortfarande finns kvar efter pandemin, som ökad arbetslöshet, samt på grund av den nya situationen med krig i Ukraina och ökade priser. Barnfat­tigdomen har också ökat i Norge.

— Vi gjorde en satsning på vad man kan kalla banbrytande folkupplysning, säger Geir. Vi tog fram offentligt tillgäng­lig statistik på barnfattigdom och kopplad till algoritmer på Facebook, så budskapet baserades på var man var geografiskt när man såg det. Var du i Trondheim, så fick du budskapet att där levde 4 000 barn i fat­tigdom. Detta väckte mycket engagemang och det togs upp av många lokala medier.

Kommunikationschefen i Norge, Geir Smith-Solevåg står själv vid julgrytan.

Julgrytan ger hopp tro och kärlek

Detta är del av Frälsningsarmén i Nor­ges strategi att ta position för samhällsde­batt om fattigdom.

— Men det är också en paradox att den typen av verksamhet skapar mer pengar, men också fler som söker hjälp, menar Geir. Det ökar pressen lokalt på kårerna, särskilt om behoven är större än medlen. Och idag är prognoserna att gåvomedlen kanske kan gå ner, för att givarna har ock­så mindre pengar att ge.

Geir Smith-Solevåg menar att det är viktigt att visa på Frälsningsarméns bud­skap under jultiden. Viktigt att tala om hoppet. Man har ett nytt slagord – Styrka för dagen och hopp för i morgon. Det vill säga man vill ge något här och nu, ”styr­ka för dagen”, så att man klarar vardagen. Det kan vara allt från matkasse, samtal, gemenskap, gudstjänst eller arbete. Det som gör att det går bättre nu. Men man vill också ge hopp för framtiden, en tro på morgondagen, en tro för de hjälpsökande att de ska kunna klara sig själva en dag. Tillsammans med budskapet om frälsning och hopp om evigt liv.

— Frälsningsarmén möter människors behov utan diskriminering, och detta ar­bete är också en möjlighet att förkunna Guds kärlek i praktiken, menar Geir. Gå­vorna blir goda upplevelser för människor, som en beröring från Gud och en hälsning från samhället, att någon ser dig och vill att du ska ha det bra. Julgrytan är mer än bara pengar i en gryta, det ger hopp, tro och kärlek.

Text: Jonas Nimmersjö

Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 5 - 2022

Ska vi be för dig?