Tre vägar till officerskap

Marina stretade emot. Elisa var rädd. Per-Uno tyckte han saknade bibelkunskap.

Vi frågade tre officerare om hur de valde att följa kallelsen att bli officerare.

Marina Bratterud, 57 år

Officer sedan: År 1992. Nuvarande roll: Kårledare Oskarshamn 50 procent, evangelist 50 procent. 

Jag är inte uppvuxen i ett kristet hem men vår mormor bad för oss barnbarn. Jag kom till tro efter en omtumlande upplevelse där jag förstod att Jesus var på riktigt och att han brydde sig om mig! En härlig frälsningssoldat i gymnasieklassen bjöd med mig till kåren och det var som att komma hem. Jag attraherades av praktiskt lärjungaträning, såsom att sjunga på fängelse, och andra spännande utmaningar. På ett nyårsläger vaknade jag en natt och upplevde hur Jesus kallade mig till heltidstjänst för honom. Jag hade andra planer men Herren var envis.

Som frälsningsofficer har jag varit kårledare, ungdomsofficer och arbetat på divisionshögkvarter. Under en tioårsperiod var jag tjänstledig för studier på Musikhögskolan och arbete som musiklärare och sångpedagog. Det fick mig att växa, och sång, musik och förkunnelse har varit mina främsta arbetsredskap. Jag har fått förverkliga idéer, starta projekt och arbeta med undervisning och pedagogik. Via Mälardalsteamet har jag jobbat med kårplantering, omstarter, församlingsförnyelse och pionjärutbildning. Många heliga äventyr!

Det kan vara utmanande att arbeta i en rörelse med mångåriga traditioner, men oftast har jag kunnat göra det jag upplevt mig ha mandat för. Frälsningsarmén har verkligen stöttat, uppmuntrat och funnits där för mig.

Att arbeta som officer i ett team är det bästa som finns. Vi är kallade till gemenskap med Jesus och varandra. Kallade att vara en viktig kugge i ett världsomvandlande arbete och jag brinner för att se förvandlade människor! Vill du vara en samhällsomvandlare? Hos Frälsningsarmén finns det utrymme. Välkommen, vi behöver dig!

Per-Uno Åslund, 65 år

Officer sedan 1989. Nuvarande roll: Verksamhetsansvarig kårledare i Malmö och Trelleborg. 

Min familj gick inte till kyrkan men i ungdomen följde jag med några kollegor från Konsumbutiken i Arvika till Frälsningsarmén. Jag trivdes, fick snabbt kamrater och tilltalades av sången och musiken. Jag blev frälst, invigdes till frälsningssoldat och upplevde kallelsen att bli frälsningsofficer. Min bristande bibelkunskap bekymrade mig i början men jag hade två väldigt fina, lärorika och intressanta år på Officersskolan.

Jag har mestadels jobbat med socialt arbete i chefsposition och att ha många anställda och mycket administration kan vara utmanande. Men att möta människor med olika slags behov och livssituationer har berikat mig mycket och gjort mig till en bättre lyssnare och medvandrare. Det är spännande och intressant att predika evangeliet och ge människor förutsättningar att ta emot tron på Gud. Jag tror det är viktigt att vara flexibel och min egen upplevelse av tron är bärande i min uppgift. Kårledarrollen är ganska ny för mig och jag har mycket att lära men min delade tjänst är så spännande och rolig. Vi kompletterar varandra väl i teamet och det är fint att träffa kårmedlemmar och att bjuda in till våra verksamheter. 

Den som är nyfiken på officerskapet kan få tips och input av oss med lång erfarenhet. En förberedande kurs kan vara bra, inte minst i bibelkunskap. Avgörande är förstås att man har upplevt kallelsen till att bli frälsningsofficer och jag rekommenderar helgen "Design for life" för den som funderar över Guds plan. Vi måste vara relevanta för människor i vår tid och förmedla förvandling i Jesus till ande, kropp och själ, och det tror jag att vi kan uppnå med visionen ”Framåt med Jesus”.  

Elisa Kihlagård, 28 år

Officer sedan 2021. Nuvarande roll: Kårledare, Vasakåren, Stockholm.

”Jesus flytta in i mitt hjärta”, bad jag som åttaåring på ett läger, och jag minns värmen jag fylldes av då. På ett läger 2014 i Nederländerna erbjöds förbön för den som, likt mina föräldrar, känt kallelsen att bli frälsningsofficer. Mitt hjärta bultade för det var ett stort beslut för en sextonåring men jag lovade att följa Gud vart än han leder mig. Min ålder och brist på erfarenhet oroade mig men i 1 Timoteusbrevet 4:12 står det ju att: ”Ingen får förakta dig för att du är ung…” (SFB15) och jag vet att min farmor åkte ut som missionär i tjugoårsåldern. Tryggheten och självförtroendet som ledare har vuxit när jag känt att Gud har använt mig. 

Som officer tror jag att kärleken till Gud och hans folk är viktigast. Tänk att få jobba med Jesus och be och läsa Bibeln på arbetstid! Man måste ha roligt men vara trofast i stormar och min kreativitet och problemlösningsförmåga har kommit till nytta. Mest givande - och påfrestande - är alla relationer. Det bästa som finns är att följa människors utveckling i deras uppgift, tro, självförtroende och ledarskapsförmåga. Det tufft att se andra brottas med utmaningar men i kårfamiljen delar vi segrar och kamper.

Jag har förvånats över omväxlingen i officerskapet gällande miljö och människor, vilket ger möjlighet att tänka nytt. Visionen ”Framåt med Jesus” skapar hopp och ”utanför boxen-tänk” men utmaningen är att få med sig alla. Jag drömmer om att få bygga kår tillsammans med min man, som börjar på Officersskolan i höst, och att se folk bli frälsta. Idealtjänsten innefattar ungdomar och musik. Sverige behöver mer av Jesus och officerskapet är ett bra verktyg att sprida gudstron. 

Teresia Jansson

Artikeln har varit publicerad i Stridsropet nr 4, 2026