Volontären Nina: ”Jag vill göra skillnad i det lilla”

Nina står och lägger majs, makrill, smörgås och kvarg i kassar som gästerna på Frälsningsarméns Sociala center i Stockholm ska få med sig när de går för dagen. Sedan den 10 augusti är hon volontär här varje måndag, onsdag och fredag.

På Sociala centret möts människor som lever i hemlöshet och annan utsatthet. Här kan de bland annat få mat, fika, duscha, byta till rena kläder, tvätta sina kläder och få stöd i kontakten med olika samhällsfunktioner. Men centret är också en plats för samtal och gemenskap.

– Jag har ganska lätt att få kontakt. Den som vill prata kan göra det med mig. Jag utgår bara från mig själv som människa, säger Nina.

Tröttnade på det kommersiella

Nina har arbetat med marknad och kommunikation under större delen av sitt yrkesliv. Så småningom började hon längta efter något annat.

– Jag var hjärtligt trött på det och ville inte längre arbeta kommersiellt och göra saker som jag inte tror på, säger hon.

Hon omskolade sig till begravningsrådgivare och började arbeta på en mindre begravningsbyrå söder om Stockholm. Där fick hon möta anhöriga, ta hand om avlidna och finnas med vid begravningar.

– Det var ett fantastiskt arbete. Jag kände att jag gjorde något viktigt varenda dag, säger Nina.

Erfarenheten gjorde henne säker på att hon ville fortsätta arbeta nära människor och vara till hjälp i viktiga skeden av livet. Samtidigt började kroppen sätta gränser. Nina lider av en omfattande artros, vilket gör att alla typer av arbeten inte längre fungerar för henne.

– Men jag vill arbeta och göra skillnad för människor i det lilla, säger hon.

För Nina har det blivit viktigt att använda sin tid till något som känns meningsfullt.

– Folk säger att livet är för kort för att göra fel saker. Men jag tycker att livet är för långt för att ägna sig åt sådant man inte vill göra. I den här åldern, om man har möjlighet, tycker jag faktiskt att man är skyldig sig själv att välja annorlunda, hävdar Nina.

Genom ett projekt fick hon kontakt med Sociala centret. Verksamheten lät som en plats där hennes erfarenheter och förmåga att möta människor skulle kunna komma till användning.

Och hon trivs.

– Jag tycker att det är fantastiskt här. Människorna är fantastiska. Ingen talar illa om de andra eller drar ner energin i rummet – och det är ovanligt, slår hon fast.

Hon uppskattar både kollegorna och gästerna som kommer till centret. Ibland handlar volontärrollen om att packa mat eller hjälpa till med andra praktiska uppgifter. Andra gånger är det viktigaste att stanna upp och lyssna på en gäst.

– Om någon vill prata så gör jag gärna det. Jag möter personen som den människa jag själv är.

”Det handlar om hyfs och hjärta”

Att Sociala centret drivs av en kyrka var inget hinder för Nina. För att bli volontär i Frälsningsarmén behöver man inte själv vara troende, däremot respektera det som samfundet gör och drivs av.

– Det finns budord som egentligen bara handlar om hyfs och hjärta. De kan man tillämpa oavsett om man tillhör en religion eller inte, menar Nina.

– Det är inte påtvingat här på något sätt. Jag tycker att andakterna är sköna att lyssna på, och att Frälsningsarmén står för en kvalitetsstämpel.

Framöver hoppas Nina kunna fortsätta inom en liknande verksamhet där hon får möta och hjälpa människor. Tiden på Sociala centret ger henne både erfarenhet och en tydligare bild av vad hon vill göra.

– Vi får se var jag hamnar, säger Nina och stoppar ännu en burk kvarg i en plastpåse.

Text: Carina Tyskbo 
Foto: Kerstin Tillenius