logotype
Stöd vårt internationella arbete

Frälsningsarmén i Red Light District

Mitt i Amsterdams Red Light District erbjuder Frälsningsarmén sedan 75 år en mötesplats där alla är välkomna. Grunden till det sociala arbetet lades av major Alida Bosshardt och i dag fortsätter kåren att möta människor i enlighet med hennes devis ”varje person räknas”.

En av gatorna i Red Light District i Amsterdam, Holland.
Trots att major Bosshardt var vän med drottning Juliana och ofta syntes i medierna fortsatte hon hela sitt liv att tjäna Gud på gatorna i Red Light District.
Major Bosshardt tillsammans med drottning Juliana.
Trots att major Bosshardt var vän med drottning Juliana och ofta syntes i medierna fortsatte hon hela sitt liv att tjäna Gud på gatorna i Red Light District.
En av gatorna i Red Light District i Amsterdam, Holland.
Trots att major Bosshardt var vän med drottning Juliana och ofta syntes i medierna fortsatte hon hela sitt liv att tjäna Gud på gatorna i Red Light District.
Major Bosshardt tillsammans med drottning Juliana.
Trots att major Bosshardt var vän med drottning Juliana och ofta syntes i medierna fortsatte hon hela sitt liv att tjäna Gud på gatorna i Red Light District.

Frälsningsofficeren Alida Bosshardt (1913 – 2007) startade 1948 ett välgörenhets­arbete i källaren på ett av Amsterdams äldsta hus, en tegelbyggnad från 1605 som hade renoverats 1940. I dag är inredningen på tre av husets våningar återställd som det såg ut på 70-talet och major Bosshardts hus har blivit ett museum som berättar historien om Frälsningsarméns sociala arbete i Am­sterdam.

Speciellt för kvinnor och barn i nöd

— Major Bosshardts hade bara 100 gulden och en flagga när hon flyttade in för att hjäl­pa människor i nöd. Hon hade ett speciellt hjärta för kvinnor och barn, berättar musei­guiden när Stridsropet besöker museet.

Huset ligger mitt i Amsterdams Red Light District, ett område känt för bordeller, pro­stitution och för sina ”coffee shops” där man kan köpa cannabis. Fattigdomen var på 40-talet stor, alkoholmissbruk och kriminali­tet utbrett och många barn var föräldralösa.

Välgörenhetsarbetet i Amsterdam har i dag vuxit till Frälsningsarméns omfattande sociala verksamheter som utförs av mer än 1000 medarbetare i staden.

”Att tjäna Gud är att tjäna människor, och att tjäna människor är att tjäna Gud”

Major Bosshardt

”Varje person räknas”

För Alida Bosshardt var inga dörrar stängda och hon blev snart mycket av Frälsningsarméns ansikte utåt. Hon hade kontakter i näringslivet och var till och med vän med drottning Juliana och syntes ofta i TV, radio och tidningar. Ett känt foto på majoren och prinsessan Beatrix (senare drottning) publicerades 1965 och visade hur de kom ut från en pub i Red Light district. Bilden publicerades till exempel i Daily Telegraph och spreds till alla tidningar i Holland.

Ändå fortsatte major Bosshardt hela sitt liv att tjäna Gud på gatorna. På kvällarna var hon ute och sålde Stridsropet och samlade in pengar och mötte människor, alltid i uniform och med bonnetten på huvudet långt efter att andra slutat använda den. Ett par av hennes favorituttryck var ”varje person räknas” och ”att tjäna Gud är att tjäna människor, och att tjäna människor är att tjäna Gud”.

Amsterdams första härbärge för kvinnor

I dag bjuder Frälsningsarmén in skolor och andra till museet som ett sätt att byg­ga kännedom och intresse och även för att skaffa sponsorer till Frälsningsarméns socia­la arbete. I rummet på översta våningen ser vi Amsterdams första härbärge för kvinnor, som kom till Frälsningsarmén från liv fyllda av alkoholmissbruk, våld i nära relationer, prostitution och utsatthet.

På en av våningarna i huset bodde en fa­milj som hjälpte major Bosshardt i arbetet. Dottern i familjen, Henny, har tjänat Fräls­ningsarmén i Red Light District i 60 år, nu som pensionerad officer på kåren (försam­lingen) här.

Kåren ligger bara något kvarter i från ma­jor Bosshardts hus och när Stridsropet kom­mer förbi har kvinnor börjat dyka upp till en kvällssamling där de bland annat ska göra påskdekorationer tillsammans.

En staty, vid vattnet, utanför museet. Statyn föreställer en person som sitter på en bänk, och på bänken är en text ingraverad. Vid statyn står det en Frälsningsarmén-skylt med information om verket.
1948 startade Alida Bosshardt Frälsningsarméns välgörenhetsarbete i det hus som i dag har blivit ett museum och återställts som det såg ut på 70-talet.
Ett rum i huset där Frälsningsarméns välgörenhetsarbete startade år 1948. Huset dag har blivit ett museum och återställts som det såg ut på 70-talet. I rummet står det en säng, en byrå, en stol, två pallar och en kamin. På väggen, ovanför sängen, hänger det en Frälsningsarmén-uniform.
1948 startade Alida Bosshardt Frälsningsarméns välgörenhetsarbete i det hus som i dag har blivit ett museum och återställts som det såg ut på 70-talet.
Ett rum i museet. I rummet står det fyra sängar och en stol mot ena väggen.
1948 startade Alida Bosshardt Frälsningsarméns välgörenhetsarbete i det hus som i dag har blivit ett museum och återställts som det såg ut på 70-talet.
En staty, vid vattnet, utanför museet. Statyn föreställer en person som sitter på en bänk, och på bänken är en text ingraverad. Vid statyn står det en Frälsningsarmén-skylt med information om verket.
1948 startade Alida Bosshardt Frälsningsarméns välgörenhetsarbete i det hus som i dag har blivit ett museum och återställts som det såg ut på 70-talet.
Ett rum i huset där Frälsningsarméns välgörenhetsarbete startade år 1948. Huset dag har blivit ett museum och återställts som det såg ut på 70-talet. I rummet står det en säng, en byrå, en stol, två pallar och en kamin. På väggen, ovanför sängen, hänger det en Frälsningsarmén-uniform.
1948 startade Alida Bosshardt Frälsningsarméns välgörenhetsarbete i det hus som i dag har blivit ett museum och återställts som det såg ut på 70-talet.

En mötesplats och hjälp för kvinnor som arbetar inom prostitution

Henny berättar att hon är upplärd av major Bosshardt och att hon började som 17-åring med att bjuda på kaffe och prata med folk på gatorna. Nu har hon gått i pen­sion men fortsätter att göra det hon älskar.

— I dag har vi en mötesplats här för kvin­norna som arbetar inom prostitution och för andra som bor i närområdet. Kåren fungerar som ett vardagsrum och alla är välkomna. Det är fullt både på söndagsgudstjänsterna och på våra olika aktiviteter, berättar hon.

I kårens hus hålls också personliga samtal. Besökarna kan få hjälp med mat, kläder, att hitta någonstans att bo, kontakter med vård och myndigheter samt att bygga nätverk och att få juridisk hjälp om de utsatts för männis­kohandel eller arbetskraftsexploatering.

Alida Bosshardt var också den som ini­tierade Frälsningsarméns arbete mot män­niskohandel i Amsterdam, ett arbete som utvecklats och i dag omfattar allt från speci­aliserade boenden socialt och juridiskt stöd.

Henny går också ut och besöker sexarbetar­na för att prata med dem och höra hur de mår, bjuda på kaffe och te och hjälpa till med prak­tiska saker, olika sätt att visa dem Guds kärlek, menar hon.

— Jag är nog lika välkänd som major Boss­hardt var här i grannskapet, men inte alls på samma sätt i hela landet, berättar Henny och menar att det hänger ihop med att hon också har ägnat tid och kraft åt sin familj, medan major Bosshardt levde helt för sitt uppdrag i Frälsningsarmén.

Text: Eva Gustin
Foto: Shutterstock, Oliver Beijer och Rob Croes/Anefo

Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 3 - 2023

Fakta – Frälsningsarmén i Nederländerna

  • Startade: År 1887.
  • Antal kårer: Cirka 60 kårer och utposter. Grannskapscenter på cirka 110 platser.
  • Antal soldater, civilmedlemmar och juniorsoldater: cirka 4 500
  • Officerer i aktiv tjänst: 100
  • Organisation: Verksamheten är uppdelad i en kyrklig del och en professionell organisation för vård och socialt arbete, W&G (Welzijns- en Gezondheidszorg).
  • Totalt antal anställda: Cirka 7 800