40 barn från Ukraina fick ett härligt sommarläger

40 ukrainska krigsdrabbade barn fick en två veckor lång och oförglömlig lägervistelse på Skeppsgården i Misterhults skärgård, i regi av Frälsningsarmén i Oskarshamn tillsammans med många lokala och kommunala sponsorer. Ett helt fantastiskt läger tycker både ledare och barn, varav många är internflyktingar i Ukraina och flera saknar släktingar och har förlorat anhöriga.

I nära samarbete med kåren i Lviv har barnen i åldrarna 9-14 fått bada, paddla, leka, premiäräta tacos och våfflor, åka med den 34 meter långa Shalom-båten, besöka Astrid Lindgrens värld, möta det lokala hockeylaget och till och med fått besök av polisen.

Slutna och oroliga barn öppnade upp i skratt

– Framförallt har de fått vila från krig, krigslarm och oro. I början var flera slutna, tysta och oroliga, men efter någon dag öppnade de upp sig i värme, kramar, tårar, skratt och gemensam bön. Det har varit otroligt berörande att se, säger Nicolaj Vollburg, kårledare i Frälsningsarmén i Oskarshamn och en av de ansvariga för lägret.

Tillsammans med de 40 barnen kom också lokala och regionala ledare från Frälsningsarmén i Ukraina samt några föräldrar. En buss fullastad med förnödenheter insamlade i Oskarshamn under året, lastades av vid polska gränsen, där barnen i stället klev på - många av dem för sin allra första utlandsresa och flera av dem första gången utanför sin stad.

Strömavbrott och inställd skolundervisning vardag

Ledaren Nathalia, 35 år, har med sig sina två söner på lägret, och gång på gång kommer olika lägerbarn och stannar till och kramar om henne en lång stund.

– Många av våra barn kommer från svårt bombade och ödelagda städer, såsom Charkiv, Dnipro och Mariopol. De bär på stor oro för familjemedlemmar och har en vardag kantade av larm, strömavbrott, inställd skolundervisning och hotande drönare i luften. De behöver först och främst trygghet och här i Sverige har de verkligen slappnat av, säger hon.

Livrädd för svenskt flygplan först

Hon berättar hur barnen blev vettskrämda när de rullade in med bussen i Sverige och det första passagerarflygplanet syntes i luften. Likaså när brandlarmet på lägergården råkade utlösas en dag.

– Barnen rafsade ihop sina saker på rummet och rusade ut, någon storgrät och sade att ”nu har kriget kommit till Sverige också”. Det var hjärtskärande att se, säger Nathalia dämpat.

”Jag gillar allt med lägret!”

Desto bättre mår barnen nu, i friheten och glädjen i naturen, på bryggor och i det friska havsvattnet; med varandra, ledarna och med de svenska ledarna, varav flera är eldsjälar på Frälsningsarmén i Oskarshamn.

Tre av barnen på lägret blir lyriska av frågan om hur de har det på Skeppsgården:

– Allt! Jag gillar allt här! utbrister tioåriga Uliana, som särskilt uppskattade Astrid Lindgrens värld, att åka med den stora båten och att Sverige har så många träd.

12-åriga Daria upplevde en traumatisk flykt från Berdiansk till Lviv där några släktingar kvar på andra sidan av den livsfarliga gråzonen medan hon, mamma och mormor fick försöka starta ett liv i en enrummare i Lviv.

– Jag vill att kriget ska sluta snart, att ingen av mina nära ska dö och att strömmen ska sluta stängas av, för det blir så väldigt svårt då, säger hon.

Emil ny favorit efter besöket på Astrid Lindgrens värld

Maten, skratten, naturen och andaktsstunderna har gett dem tid att landa och slappna av, och mer ”vara som bara barn”, som en pojke uttrycker det. Han är lång och stor och hela 14 år, men har fått Emil som storfavorit efter utflykten till sagotantens värld i veckan.

När den svenska ledaren och lägerkocken Carina hojtar att dagens glasskiosk nu är öppnad, rusar alla dit och sträcker händerna i luften framför luckan: ”Limone, jag vill ha limone!” ropar några glatt.

Precis som det ska vara för barn om sommaren.

Text: Carina Tyskbo
Foto: Carina Tyskbo och Teresia Jansson