Ett kraftfullt nej till människohandel

I Helsingborg har Frälsningsarmén tagit initiativ till nätverket ”Helsingborg mot människohandel”. Nätverket arbetar sedan 2016 efter Helsingborgsmodellen, vilken försvårar för människor att köpa sex och hjälper de utsatta. Målet är att stadens invånare ska känna sig trygga med att Helsingborg är en plats som inte främjar eller tolererar människohandel.

Frälsningsarmén arbetar här tillsammans med Polisen, Socialtjänsten, Helsingborgs stad och Hotellgruppen Helsingborg, som innefattar flera hotellkedjor och vandrarhem. På senare tid har även fastighetsbolaget Helsingborgshem tillkommit.

Lätt att glömma den lokala förankringen i kampen mot människohandel

Moderator Madeleine Sundell, nationell samordnare mot människohandel på Frälsningsarmén,  inledde med att fråga hur fler städer kan ta vid och hitta lokala arbetssätt för att motarbeta och bekämpa människohandeln. Vad finns det för goda erfarenheter och exempel från Helsingborgsmodellen?

Emma Cotterill, jurist och verksamhetsansvarig för socialt arbete på Frälsningsarmén i Helsingborg, är initiativtagare till Helsingborgsmodellen. Hon menade att frågan om människohandel oftast får ett globalt perspektiv, och att man glömmer den lokala och strategiska betydelsen.

-Vi vill lyfta det lokala perspektivet. Hur kan vi få en mänsklig koppling till ärendena på lokalnivå för att förstå att problematiken är vår - vår stad, vårt ansvar? Även utanför storstäderna ser vi ju människohandel, säger hon.

Hon tryckte på att ett samarbete av alla resurser och kompetenser är nödvändigt för att kunna lösa problemen. I Helsingborg byggdes arbetet utifrån hotell, polis och socialtjänst. Tidigare fanns ingen samsyn eller samarbete, men hotellen märkte en trafik som kunde handla om prostitution.

Betydelsen av nätverk mellan olika aktörer är oerhört viktigt

Kriminalinspektör Rebecka Salouvo från Polisen i Region Syd, talade om polisens viktiga del i kampen mot människohandel, där de först och främst fungerar som brottsutredare. Tidigare fanns ingen modell för arbetet, men ett regeringsbeslut 2017 blev ett bra startskott.

-Vi ser en stor skillnad mot innan, då det bara fanns en gränspolis, sade hon.

Emma Cotteril flikade in att betydelsen av att nätverket är stort. Samarbete minskar risken för att vilja begå denna typ av brott.

-Vi vet att de ärenden vi lyckas identifiera tas över av Polisen. Vi ser att regionsgruppen redan nu får väldigt fina resultat och bör tänka utifrån våra mandat: nytt, fräscht och i samarbete. Polisen har en ovärderlig roll, de är nyckeln till att våra förövare ska få betala i olika typer av straff, sade hon. 

Hyreshusområde drabbat av människohandel och prostitution

I Helsingborg har även Helsingborgshem klivit in som en viktig aktör i kampen mot människohandel och Bo Sonesson, säkerhetschef på Helsingborgshem, delade sina erfarenheter. Han fick som fastighetsförvaltare indikationer om att det kan pågå människohandel och prostitution i bostäderna och det hade blivit otryggt för boende och personal.

-Vi blev tvungen att ta tag i frågan. Genom Helsingborgs stad hade vi ett flertal ärenden att arbeta vidare med, sade han.

Ärendena har naturligtvis varit svåra och känsliga. Man har till exempel fått kalla in och säga upp avtal med personer som drivit sexköpsverksamhet. Andra har självmant sagt upp sina hyresavtal. Att vara konsekvent och samarbeta med Polisen gör också att frågan medialt får en förebyggande karaktär.

-Vi satsar på vidareutbildning och tar till oss att andra hyresgäster är vakna och berättar. På så sätt kanaliseras intrycken rätt, sade Bo Sonesson.

Vill sprida arbetssättet till fler orter och områden

Helsingborgshem är enligt Emma Cotterill ett praktexempel i kampen mot människohandel. Hon önskar att fler aktörer, entreprenörer och liknande ska följa deras exempel och vill uppmuntra andra fastighetsägare att utbilda personalen. Det handlar om ansvar, varumärkesperspektiv och trygghet.

-Men det måste vara på en rimlig nivå, som de kan prestera. Vi ska ställa krav, men de måste vara rimliga utifrån var fastighetsbolaget klarar av, sade hon.

Madeleine Sundell undrade om arbetssättet går att ta med till andra områden och Rebecka Salouvo framhöll betydelsen av att Polisen är proaktiv, frågar hotellen om information samt spanar och gör tillslag.

-Den utsattes perspektiv måste finnas med från början och Polisen bör inom kort kontakta Socialtjänsten. Detta gör också att man på ett bra sätt kan lagföra förövarna, sade Lars Thunberg.

Politikerna berömde Frälsningsarméns sätt att arbeta

När politikerna bjöds upp på Frälsningsarméns scen berättade Lars Thunberg, kommunalråd (KD) i Helsingborg Stad om hur centralt det är för honom att arbeta med de mest utsatta människorna. I staden har man arbetat med de långa linjerna som handlar om inklusion och tolerans. Anna Ingers, kommunalråd (S) i Helsingborg Stad framhöll att Frälsningsarméns arbete också är en trygghet för kvinnorna, som inte först och främst vänder sig till polis och myndigheter. Frågan om människohandel är bred och berör jämställdhet, jämlika livsvillkor och ytterst demokrati. Man behöver tänka långsiktigt, vara trygghetsskapande och hitta modeller så att man inte tappar några människor.

-Södra Helsingborg har störst upplevd otrygghet i hela landet. Då måste alla hjälpas åt att trycka ut brottsligheten, sade hon och fick medhåll av Lars Thunberg som framhöll Frälsningsarméns arbete som ett fantastiskt exempel på hur civilsamhället kan rycka in.

Även i Göteborg tittar man på Helsingborgsmodellen

Kommunalrådet i Göteborg, David Lega (KD) menade att man i Göteborg tittar mycket på Helsingborgsmodellen, vilket kräver att man arbetar tillsammans och börjar direkt. Frågan måste få prioritet precis som hållbarhetsfrågan, där man blivit så mycket mer kunnig och skapat strategier.

-Vi letar modeller och tekniker och behöver input. Jag har stora förhoppningar om att Göteborg kan utvecklas mycket i detta, sade han.

Anna Ingers som har följt Polisens arbete i Helsingborg tryckte också hon på att de olika förvaltningarna inte kan jobba var för sig. Det skapar bara tillfälliga lösningar.

-Bygg upp förtroende mellan aktörer, befäst ståndpunkter mellan förvaltningarna så att vi kommer nära de människor som kommer in i samhället, sade hon.

- Ja, jag vill se en ökad kunskap och kraft hos både allmänhet och de olika aktörerna, fortsatte Lars Thunborg.

Kunskapen måste öka hos alla parter

Polisens speciella grupper har redan stor kunskap inom frågan och två fällande domar inom nigerianska nätverk nyligen, visar på att kunskapen ökar, trots att kampen står mot en komplicerad och ljusskygg verksamhet. Men man behöver bli ännu skickligare på att se avvikelser.

-Jag ser dock en ljus framtid, många goda krafter kommer att gynna arbetet. När det gäller människohandel har vi även lokalt samverkansråd och gör oanmälda besök på ställen som har avvikelser. Där kan vi sedan koppla på vår verksamhet.

-Rent konkret börjar vi vid kontraktsskrivning och utlämning av nycklar. Vi noterar även byten av lägenhet och övernattande gäster, sade Bo Sonesson.

Hotellen upplever redan färre ärenden

Konkreta resultat av Helsingborgsmodellen är ännu svåra att avläsa men när det gäller effekter och trender så uppger hotellverksamheten att de redan har ett minskat antal ärenden. Uppmärksamheten i media ses som en av orsakerna.

Anna Ingers påminde om att människohandel ytterst handlar om tillgång och efterfrågan.

-Därför måste vi jobba med attitydfrågan, om att man faktiskt kan köpa andra människor och att många är beredda att göra det. Det i sin tur är även en jämställdhets- och kvinnofråga.

Emma Cotterill höll med och berättade om projektet ”Changing attitudes” som bjuder in alla högstadieelever i Helsingborg till en temadag i oktober.

-Vi vill komma ut tidigt och därför satsar vi på skolan. Vi vill att alla ska säga ett kraftfullt ”Nej till sexköp!” i Helsingborg.

Text och foto: Carina Tyskbo

VÅRT ARBETE MOT MÄNNISKOHANDELN