logotype

Civilsamhället måltavla i hätsk och okunnig debatt

Det måste finnas utrymme och stöd för den andliga dimensionen av människan i ett samhälle skriver idag på DN debatt företrädare för civilsamhällsorganisationer, däribland Frälsningsarméns ledare kommendör Clive Adams.

Denna debattartikel är publicerad på dn.se

Ett starkt civilsamhälle har historiskt varit en garant för ett välfungerande, demokratiskt och inkluderande samhälle. Men just nu är civilsamhället, inte minst det som på olika sätt vilar på religiös grund, en tydlig måltavla i en allt mer hätsk och okunnig debatt. Att urskillningslöst slå mot religion som värdegrund är inte ett sätt att ta tag i problemen med antidemokratisk och våldsam organisering. Snarare hotar det hela civilsamhället och riskerar att skada just det man säger sig vilja uppnå.

Enligt rapporter från bland annat Göteborgs universitet, PEW och CIVICUS backar nu demokratin, centrala mänskliga friheter som religionsfriheten och civilsamhällets handlingsutrymme i stora delar av världen. Sverige är inget undantag.

Därför är vi bekymrade över en utveckling där myndigheter agerar så att organisationernas medlemsdemokrati kringskärs. Samarbetsvillkor anpassade till kommersiella aktörer och detaljstyrning av föreningsbidrag som om de vore beställningar är risker vi påtalat länge. Men den senaste tiden har vi sett flera exempel på hur civilsamhället rentav behandlats som hot mot demokratin.

För det första förekommer fler slarviga och direkt felaktiga beskrivningar av civilsamhället, även från myndighetshåll. Ett allvarligt exempel är rapporten Muslimska brödraskapet i Sverige som skrevs på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och rapporten Den digitala kampen – autonoma rörelser på nätet som publicerats av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Där MSB-rapporten grundlöst pekar ut ett flertal muslimska organisationer och individer som samhällsfarliga, misstänkliggör FOI-rapporten en organisation för att den granskar nazistisk verksamhet. Båda myndigheterna har efter kritik (i MSB:s fall har rapporten till och med underkänts som underlag för myndighetsutövning av förvaltningsrätten) tagit avstånd från information i rapporterna. Trots det ser vi hur samma information ändå används av politiker, kommuner och myndigheter och hur föreningar möter svårigheter genom inställda samarbeten och en ökad hotbild som följd.

För det andra tycks allt fler offentliga aktörer bedöma organisationer olika i bidragsprövningen. Göteborgs stad har ifrågasatt verksamhet bedriven av en kristen scoutorganisation, med hänvisning till deras konfessionella budskap och Stockholms läns landsting har fattat beslut om en översyn av föreningsbidrag, med intentionen att från 2020 helt strypa medel till religiöst kopplade ungdomsorganisationer. Bedömningar som dessa tycks vila på en uppfattning att religion i sig är av ondo och att religionsfrihet enbart innebär frihet från - men inte till - religion.

För det tredje finns en uppenbar nervositet i frågorna från politiskt håll. Som ett exempel föreslog inrikesministern i maj att Myndigheten för stöd till Trossamfund (SST) läggs ner helt för att bidrag gått till religiösa organisationer som inte "inte har klarat grundläggande demokratikriterier". Det är tunga anklagelser, därför är det mycket välkommet att demokrativillkor nu utretts. Men att föregripa både remissvar och tillämpning av dessa nya kriterier, utan att förklara vad som menas eller vilka som avses, tyder på en oroväckande stress. Och det bidrar till misstänkliggörande av stora delar av civilsamhället.

Sverige måste göra kraftfulla insatser för att motverka antidemokratisk och våldsam organisering. Det får dock aldrig bli liktydigt med att urskillningslöst slå mot religion som värdegrund. Det riskerar till och med att få rakt motsatt effekt. Vi är oroliga för att de exempel på bristande process och tvivelaktiga utgångspunkter som vi beskrivit ovan utvecklas till en norm, där civilsamhället riskerar att skadas allvarligt under de två år som kvarstår tills dessa två utredningar kan omsättas i politik.

Om vissa organisationer särbehandlas och granskas med andra måttstockar än andra samt att falska uppgifter mot dem inte tas på största allvar så hotas hela civilsamhällets rättssäkerhet. Det är allvarligt även för samhället i stort.

Civilsamhället är arenan för människor att organisera sig demokratiskt i enlighet med sin övertygelse. Det konfessionella civilsamhället har en unik roll för att bekämpa avarter där religion används som argument för motsatsen till vår människosyn om allas lika värde. Det har också och särskilda nycklar för den existentiella hälsan, som ser ut att sjunka i vårt land. Det måste finnas utrymme och stöd för den andliga dimensionen av människan i ett samhälle. Liksom civilsamhället i stort är trosbaserade organisationer pusselbitar för människans förståelse av världen och sin egen plats i den. Det finns många anledningar att värna den religionsfrihet, yttrande- och organisationsfrihet som gått hand i hand med hela det svenska demokratiska projektet.

Politiken, nationellt, regionalt och lokalt behöver skaffa sig kunskap för att förhålla sig sansat och balanserat till de religiösa rörelserna. Ni som politiska ledare i Sverige måste ta ert ledarskap i denna fråga. Tydligt försvara hela det demokratiska civilsamhället och berätta att ni ser och vet att den överväldigande majoriteten av religiös organisering i Sverige bidrar till ett bättre samhälle. Civilsamhället är en avgörande partner, inte en motståndare, i arbetet för demokrati, inkludering, öppenhet, mångfald och mänskliga rättigheter. Civilsamhällets demokratiska bidrag är viktigare än någonsin.

Patrik Schröder
Ordförande Forum – idéburna organisationer med social inriktning

Rosaline Marbinah
Ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer

Karin Wiborn
Generalsekreterare
Sveriges kristna råd

Mattias Ingesson
Bitr generalsekreterare
Erikshjälpen

Martin Nihlgård
Sverigechef
Individuell Människohjälp

Andreas Axelson
Ordförande
KFUM
aron.wangborg@kfum.se

Hans Wikström
Verksamhetsledare
LP-verksamheten

Johnny Mostacero
Ordförande
IOGT-NTO

Clive T Adams
Kommendör
Frälsningsarmén

Åsa Paborn
Chef
Studieförbundet Bilda

Senaste artiklar

Debatt

”Vi ska ta emot flyktingar men inte betala med biståndet”

2022-05-02

"Regeringen skär i vårbudgeten ned det långsiktiga biståndet med drygt 9 miljarder kronor för att bekosta det nödvändiga mottagandet av flyktingar från Ukraina. Det skulle få förödande följder i andra delar av världen. Detta är både kortsiktigt och osolidariskt", skriver Frälsningsarméns ledare Bo Jeppsson tillsammans med åtta andra svenska kyrkoledare på DN debatt.

Debatt

Sveriges största fall av människoexploatering

2021-09-17

Mitt framför ögonen ser vi nu Sveriges hittills största arbetsexploateringsfall. Regeringen behöver uppdatera sin handlingsplan mot människohandel av alla former, skriver företrädare för Frälsningsarmén och Brottsbyrån.

Debatt

Porrberoende växande problem bland kvinnor

2021-05-31

Flickors och kvinnors konsumtion av porr ökar och många lider av skam och självförakt. Det är viktigt att kyrkor erbjuder ett öppet samtalsklimat och betonar förlåtelse och nåd, skriver Christian Edlund.

Debatt

Pandemin – en chans att ta tag i barns psykiska ohälsa

2020-09-01

Nu har de flesta barn kommit tillbaka till skolan efter sommarlovet. I år har sommaren varit annorlunda och för många fylld av oro. Covid-19 har dragit oss närmare döden och nu är behovet av existentiella samtal med vuxna i barnens närhet stort. Kanske kan djupare samtal i skolan bromsa den växande psykiska ohälsan bland barn och unga? Det skriver Julia Adolfsson, barnkonsulent i Frälsningsarmén.