Våld i nära relationer

Vi använder oss av kartläggningsverktyget SARA och PATRIARK för att identifiera, kartlägga och riskbedöma våldet i nära relationer. Att förstå våldets omfattning och karaktär gör att vi på bästa sätt kan bedöma dess påverkan på föräldraförmågan och barnet.

Kartläggning och riskbedömning av heders och partnerrelaterat våld

FAM-husets personal är utbildad och certifierad i  SARA (riskbedömningsverktyg för partnerrelaterat våld) och PATRIARK (riskbedömningsverktyg för hedersrelaterat våld och förtryck). Vi ser att många föräldrar lever i relationer där våld och/eller heder förekommer vilket kan utgöra en påtaglig riskfaktor för förälderns psykosociala hälsa och barnets mående och utveckling. Dessa barn ser och hör våldet, oavsett vad de vuxna tror. Rädda Barnen uppskattar att omkring 200 000 barn lever med våld som en del av sin vardag. Dessa barn löper också stor risk att själva utsättas för både våld och sexuella övergrepp.

På uppdrag av socialtjänsten kartlägger vi våldets och hederns karaktär och omfattning vilket följs upp av en väl underbyggd riskanalys och bedömning. Att förstå våldets omfattning och karaktär gör att vi på bästa sätt kan bedöma dess påverkan på föräldraförmågan och barnets utveckling och hälsa.

Kartläggningen enligt SARA eller PATRIARK sker parallellt med BBIC utredningen alternativt behandlingen. FAM-huset har en särskild arbetsgrupp som arbetar med metoden och  kompletterar kontaktpersonens utredning av föräldraförmågan.

Vi arbetar enligt Trappanmodellen

På uppdrag av socialtjänsten utgår vi ifrån Trappanmodellen när vi samtalar med barn som har bevittnat våld. Trappan bygger på kristeori på psykodynamisk grund. Även om barn reagerar olika på att uppleva våld i hemmet och alla inte utvecklar PTSD, är utgångspunkten för Trappans arbete att våldshändelser utgör potentiellt traumatiserande upplevelser. Vanligt vid PTSD är att den drabbade personen undviker allt som påminner om traumat. En central tanke i traumabehandling är att läkningsprocessen kan starta då personen får hjälp med att sätta ord på och beskriva det som han eller hon varit med om. Trappan är dock inte en traumabehandling utan en stödmodell, men den bygger på samma princip. Om man efter samtalen bedömer att barnet har behov av psykoterapi, hjälper man till att förmedla en sådan kontakt. Trappan kan även beskrivas som ett salutogent arbete, då en utgångspunkt är att det som barnet upplevt ska bli mer begripligt och mer hanterbart än tidigare.