Samverkan som är läkande för ande, kropp och själ

Skapa gemenskap och bygga relationer

Inte långt därifrån ligger Frälsnings­arméns kår (församling) med Åsa och Christer Svensson som kårledare. På sistone har samarbetet med Sagahem­met utvecklats. Christer och biträdande kårledare Per Hallsten har deltidstjänster som kaplaner och boendestödjare där. De håller i andakter och i diverse aktivi­teter. Mellan Sagahemmet och kåren är det bara ett par hundra meter.

— Därför är steget inte så långt för de boende att komma hit. Några av dem är här och spelar pingis på torsdagsef­termiddagarna så på så vis kan vi skapa gemenskap och bygga relationer, säger Christer.

— Samarbetet betyder mycket för oss. Vi tänker enhet och helhet och jobbar medvetet för integration, fortsätter han.

Till kårens sociala arbete kommer människor i behov av stöd, bland annat för att få samtal, praktisk hjälp och rekvi­sitioner till second hand-kedjan Myrorna. Kåren, det sociala arbetet och Sagahem­met har en del gemensamma aktiviteter, såsom grill- och tacokvällar, fikastunder och samtalsgrupper. Ibland åker man ut till Frälsningsarméns scoutstuga i Nån­tuna tillsammans, något som är väldigt uppskattat.

— Det har blivit lite otydliga gränser mellan Sagahemmet och kåren. Förde­len är att vi tillhör samma organisation men att det är två verksamheter med oli­ka resurser och kompetenser som kom­pletterar varandra. På så vis kan vi få ut så mycket som möjligt av varandra, säger Per Arenlid, verksamhetschef på Saga­hemmet.

Inom Brobygget söks människor som riskerar att hamna i hemlöshet upp och en hel del av dem stiftas det bekantskap med när de bor på Sagahemmet. Många lider av psykisk ohälsa och de erbjuds hjälp med att söka pengar, ställa sig i bostadskö med mera. Brobygget utgår från kåren i Uppsala och samarbetar med kommunen, Sagahemmet, kårens sociala arbete och Myrorna. En av Sagahemmets medarbetare, Jorma Selin, är nu utlånad för att jobba med Brobygget tillsammans med Ulrika Pettersson, socialkonsulent på kåren.

— Brobygget har aldrig varit så bra rus­tat som nu. Vi har nått oanade höjder i att vara en röd tråd i vår organisation lokalt i Uppsala och vi har kontakt och samarbete över gränserna på ett sätt jag personligen länge drömt om, säger Ulrika.

"Nu vet jag varför jag lever och är inte deprimerad längre"

Sagahemmets personal tar ibland med sig klienter till söndagsgudstjänsterna och Christer berättar att en av dem har blivit en trogen gudstjänstbesökare och mötesvärd. Den han syftar på är Stefan, 45 år. Han flydde för åtta år sedan från Kurdistan där han varit fängslad och utsatts för tortyr av politiska skäl. Här i Sverige fick han snabbt arbete i restau­rangbranschen och ett rum att hyra men hans förflutna gjorde att han utvecklade ptsd, posttraumatiskt stressyndrom.

— Jag blev jättestressad av att arbeta med människor, hade mardrömmar på nätterna, såg syner och hörde röster.

Och jag trodde att alkohol skulle hjäl­pa mig att inte tänka så mycket men jag fick problem av alkoholen också, säger han.

Stefan hamnade på en psykiatrisk av­delning och när han skrevs ut fick han ett rum på Sagahemmet där han bodde i tre-fyra år. På så vis kom han i kontakt med Frälsningsarmén och fick chansen att komma till kåren på aktiviteter och gudstjänster.

— Personalen och chefen på Sagahem­met är jättesnälla och har hjälpt mig väl­digt mycket och när jag började gå till kåren blev mitt psykiska mående bättre, säger Stefan.

— Jag utforskade kristendomen på nä­tet och läste hela Bibeln och jag kände att den vägen är sanningen, fortsätter han.

För tre år sedan tog han emot Jesus som sin frälsare och han har också blivit troendedöpt i en kyrka i Sigtuna. Stefan har helt slutat med alkohol, delvis tack vare antabus men han tror även att han har fått hjälp ovanifrån. Snart blir han medlem i kåren.

— Jesus säger ju att församlingen är hans kropp och att han finns ibland oss om två eller fler samlas i hans namn. Det känns fantastiskt att träffa människorna i kåren, vi är som en familj, säger Stefan entusiastiskt.

— Att jag blivit frälst har gett mitt liv högre kvalitet. Det är en jättestor skill­nad, jag vet varför jag lever och är inte deprimerad längre, fortsätter han.

Nu jobbar han heltid på en restaurang och bor i en tvåa nära arbetsplatsen.

En obruten vårdkedja i Stockholm

I Frälsningsarméns verksamheter i Stockholm tas människor omhand i en obruten vårdkedja, där ett första möte med en person kan vara via ett uppsö­kande arbete eller på Frälsningsarméns sociala center eller härbärge. Vidare kan den som är motiverad få en plats på ett stödboende eller på Kurön. Där har Frälsningsarmén ett behandlingshem för människor i missbruk enligt HVB (Hem för vård och boende) med 63 platser för vuxna över 21 år.

Peter och Eva Manninen är kaplaner där sedan januari år 2020. I kapellet hål­ler de i andakter och samlingar och sedan de kom dit har fler än 20 klienter blivit kristna. Peter tror att det finns ett and­ligt sökande idag, till viss del på grund av oron kring pandemin, och många har goda erfarenheter av Frälsningsarmén och den kristna tron via det sociala arbe­tet, menar han.

— I kapellet är vi väldigt öppna med vår tro och försöker presentera Jesus på ett klart och tydligt sätt. Jag tror att det är attraktivt. Friden och livet med Jesus är ju något unikt, påpekar han.

— Många har varit på institution efter institution men när de möter Jesus får de hopp och en nystart i livet, fortsätter han och nämner att Kurön kallas för just hoppets ö.

Paret försöker uppmuntra dem som kommer till kapellet att se möjligheter. I våras anordnades påskfirande och då del­tog 18 av de 35 boende och två blev fräl­sta. Sinnesrostunderna vid lunchtid har på sistone blivit till en bibelstudiegrupp på begäran av deltagarna.

— Vi älskar att möta ivern och hungern i de här sammanhangen, när klienterna själva kommer med frågor och är nyfikna på Jesus och Bibeln, säger Peter.

Det har blivit som en liten församling här, en missionsstation, och vi är så oer­hört glada och tacksamma över att vi får arbeta med detta och att den här platsen finns, fortsätter han.

Planerar ett tolvstegsprogram

Peter och Eva håller även i andakter på akut- och stödboendet i Midsommar­kransen och Halvvägshuset i Hjorthagen. I planerna finns att starta grupper inom Celebrate Recovery på kåren Templet på Östermalm där Manninens är med­lemmar. Det är ett tolvstegsprogram på kristen grund som kan bli en del av Frälsningsarméns vårdkedja. När klien­ter flyttar ut från något av Frälsningsar­méns boenden så kan Peter hänvisa dem till Templet. Är de från en annan stad så kontaktar han kårledaren där för att kunna erbjuda ett socialt sammanhang. Han pekar på vikten av att ha ett hem där någon väntar på en och ber för en.

— Många klienter är ensamma och har dåliga gemenskaper så det är viktigt för dem att få bra kontakter, understryker Peter.

— En kille som blev frälst sa att han hade fått frid, att han hade lättare att tänka positivt och att han inte kände sig ensam längre, fortsätter han.

Till Templet kommer dagligen om­kring 100 gäster till Kafé i Gemenskap för att fika, få en matkasse och hjälp med myndighetskontakter och annat.

— Det är viktigt att bryta med gamla relationer, miljöer och beteendemöns­ter och vi försöker vara en plats som det är lätt att komma till om man har levt i missbruk och utanförskap, säger Daniel Back som är ansvarig för det sociala ar­betet där.

— Celebrate Recovery är ett bra red­skap för det och man kan även forma gudstjänster att passa målgruppen men det är ett arbete under utveckling, fort­sätter han.

Numera ingår även samtalscentret Eken i vårdkedjan. Efter vistelse på exem­pelvis Halvvägshuset välkomnas klienter­na till fem kostnadsfria eftervårdssamtal på Eken.

— På så vis släpper vi dem inte bara, för efter tiden på boendet väntar nya fråge­ställningar och problem. Via samtalen ges träning och struktur och vi jobbar långsiktigt, säger Mattias Nordenberg.

Han är samordnare och projektleda­re för samtalscentrets implementering i vårdkedjan. Dessutom är han vårdpla­nerare på Halvvägshuset. Per-Johan Fern­ström är verksamhetschef för Frälsnings­arméns vårdkedja i Stockholm.

— Jag tycker det är bra att komma bort från institutionaliseringen av de boende, att de får komma till en annan och mer neutral plats. Målet är att bibehålla nyk­terhet och Eken ger också en möjlighet till fortsatt kontakt med Frälsningsar­mén och att kanske bli en del av kårge­menskapen, säger han.

Text och foto: Teresia Jansson

Artikeln är publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 4 - 2021