Social träning och motivation på stödboendet

En person som blir av med sin bostad hamnar lätt utanför gemenskap eftersom många, även vänner och bekanta, ser en person utan bostad som lite udda.

– Det går fort att komma utanför samhället, säger Sofia Fållsten, verksamhetschef på akutboendet Midsommarkransen som drivs av Frälsningsarmén.

– Och det tar väldigt lång tid att bli en del av det igen eftersom det tar lång tid att få en ny bostad, men då är skadan av socialt utanförskap redan skedd, fortsätter Sofia.

Man har på akutboendet omplacerat personal och anställt en vårdplanerare för att kunna arbeta mer med samverkan och att vara mer närvarande vid socialtjänstens planering. Då får de boende en mer aktiv roll i sitt eget tillfrisknande och väg ut ur hemlöshet. Alla på akutboendet får en kontaktperson, förutom de som kommer till boendet genom Stockholms Stads ”tak över huvudet garanti”, TÖG. De är placerade en natt i taget, vilket gör det svårt att göra en plan.

Bio, bowling och museibesök

På Midsommarkransens akutboende ordnar man varje vecka  aktiviteter för de boende utanför huset, som olika studiebesök, museibesök, biobesök eller så åker man för att spela bowling. På så sätt tror Sofia att man hjälper de boende att inte tappa kontakten med övriga samhället. Alla kan dock inte följa med, för att det ska gå så behöver de vara någorlunda i balans, inte för påverkade eller för sjuka.

– Vi har redan nu minst en aktivitet per dag, inne i  eller utanför huset, säger Sofia Fållsten. På onsdagar har vi alltid utflykt och då lämnar vi huset, med de som vill följa med. Det brukar alltid bli tre till åtta personer som följer med. 

Fysiskt träning och en motivationsavdelning

Man har också träning tre dagar i veckan. Det kan handla om att springa i trappor, göra situps, armhävningar och liknande. På akutboendet har man även en motivationsavdelning där kraven på de boende är högre och för dem som är motiverade att förändra sitt liv.

Sofia berättar om en man som kom till henne efter två månader på motivationsavdelningen och glatt sa: ”Vet du, jag har gått och lagt mig två gånger nu!” Med att ”gå och lägga sig” menade mannen att man borstar tänder, byter om till pyjamas och lägger sig under täcket. Detta var ett steg åt rätt håll för den mannen. 

– I hans värld, när han har levt ute på gatan i tungt missbruk, så har han bara lagt sig på sängen för att sova, säger Sofia. Men nu börjar han fler och fler gånger att gå och lägga sig. Det handlar om social träning och hitta tillbaka till det normala. 

Individanpassade metoder behövs

Alla klarar inte en intensiv behandling på ett behandlingshem, man måste kunna ha individanpassade metoder, menar Sofia och berättar att mannen nu bott på akutboendets motivationsavdelning i tre månader. Han har varit drogfri sedan han flyttade in på den avdelningen. 

– Och det på ett akutboende! säger Sofia. Där man hela tiden möts av droger och drogpåverkade människor. Han har gjort ett väldigt bra arbete, och vi arbetar mycket med motivation. Han har fått något här som han inte tycker att han fått innan och han har svårt att veta var han skulle kunna få bättre hjälp. 

Socialtjänsten placerade målgruppen på vandrarhem istället

I mars, när corona slog till, gick beläggningen på Midsommarkransen ner markant från en dag till en annan. Det Sofia hört från Socialtjänsten och även gäster är att delar av boendets målgrupp placerats på vandrarhem istället. Vandrarhemmen har en betydligt lägre kostnad, men kan inte ge det stöd som målgruppen behöver.

Om man ser till hemlöshet som grupp så finns det en del som hamnat mellan stolarna och som inte har ett tydligt missbruk eller psykisk ohälsa eller sådana variabler. Deras hemlöshet kan istället bero på att de blivit vräkta, det vill säga det är en strukturell hemlöshet. Det är denna grupp Sofia Fållsten tror blev placerad på vandrarhem. Nu ser hon att de har börjat komma tillbaka till Midsommarkransen igen.

Färre smittade bland hemlösa kan bero på deras isolering och ensamhet

När det gäller andelen smittade av corona i målgruppen, eller den del av målgruppen som har någon form av substansmissbruk, så tänker Sofia att det är väldigt svårt att mäta. I Stockholm har man dock kunnat testa dem som kommer till sprututbytet och där såg man för ett tag sedan att andelen smittade var lägre än för övriga Stockholm. Varför det är så har man inte något svar på, det kan bero på att smittan sprids mycket vid nära kontakt mellan människor.

– Dessa människor är väldigt ensamma och lever isolerade från övriga samhället, säger Sofia. Men samtidigt sover de i sovsalar på olika akutboendet. Jag önskar att man kunde göra en större test av denna målgrupp.

Hemlöshet kan se mycket olika ut, ofta målas det upp en bild av en hemlös som smutsig, psykisk sjuk, missbruk eller på andra sätt asocial person med problem. Men alla är inte så, det finns otroligt många olika ansikten på hemlöshet. 

– Det går inte att prata om en hemlös, man måste prata om person i hemlöshet, tycker Sofia Fållsten. Det ser så olika ut och därför har pandemin drabbat oss på olika sätt beroende på vilken typ av hemlöshet vi pratar om.

Stor press på personalen

Förutom att målgruppen kan drabbas och bli sjuk, kan såklart även personalen bli sjuk av corona eller tvingas vara hemma vid minsta förkylningssymptom. Detta gör att pressen på personalen ökar, de behöver kunna rycka ut och täcka för den som är sjuk och behöver kunna vara flexibla i sina arbetsuppgifter. Samtidigt behöver de kunna följa rekommendationer från myndigheterna för att skydda boende och personal från smitta. Än så länge har det inte varit något så kallat ”utbrott” på något av boendena i Stockholm, men det har varit konstaterade fall av smitta.

– Det jag tänker då är, vem vill då ta emot en klassisk hemlös som är smittad? undrar Sofia.  Vi har svårt att ta emot dem som har corona, men var ska de då vara om de inte är så sjuka att de behöver sjukhusvård?

Text och foto: Jonas Nimmersjö