Man tog då hand om deras barn mellan 06.00 och 19.00. Slumsystrarna tog hand om 29 barn som egentligen bara fick vistas där dagtid, men 8 av dem var kvar dygnet runt på grund av "särskilt ömmande omständigheter".
1906 hade barnhärbärget på S:t Pauligatan 11 platser för barn som var föräldralösa eller vars föräldrar hade "förlorat förståndets ljus". Varje dag kom dessutom dagbarn, så det totala antalet var 25. Denna slumstation vid Redbergslid hade alltså dagligen hand om alla dessa barn, i en lägenhet. De som arbetade där längtade efter "en grön, solig fläck att släppa sina små bleka barn på!" Överste Elisabet Liljegren köpte då en villa i Långedrag och den 1 april 1909 flyttade verksamheten dit.
Föreståndarinnan på hemmet kallades av barnen för mor och de övriga slumsystrarna kallades tanter. Morgonsol tog emot barn mellan 2 och 7 år. De minsta hade gemensamt sovrum, men de större hade ett sovrum för flickor och ett för pojkar.
Den 9 december 1931 var det invigning av Morgonsols nya hus (vilket är det vi fortfarande befinner oss i) och vid den tidpunkten fanns det 21 barn som bodde där, 6 flickor och 15 pojkar.