Akalla kvinnocenter stärker kvinnors egenmakt

Kvinnorna har fått sina rättigheter kränkta

Karin är i grunden jurist och detta, i kombination med kvinnornas behov, har bidragit till ett tydligare fokus för verksamheten. Den går numera under benämningen socialt rättighetscenter där sociala rättigheter, inkludering, integration och mångfald är ledord. Alla deltagare är rättighetsbärare och många av dem har fått sina rättigheter kränkta.

– Det handlar om rätten till vård, som många går miste om, och rätten till ett liv i frihet, då de flesta vi möter exploateras på sin arbetsplats eller utsätts för människohandel. Men ofta förstår de inte detta själva. De som är mammor är inte heller medvetna om sina barns rättigheter. Vi ger dem kunskap så att de kan hävda sin rätt, säger Karin.

Frälsningsarmén har i en kampanj mot människohandel använt en bild där en utmattad kvinna städar i ett trapphus. Intill henne ligger en nappflaska och leksaker som signalerar att städerskan också är småbarnsmor. I centrets verksamhet har man visat den bilden för kvinnorna man möter och bett om deras tankar och reflektioner.

– Då säger de att ”det där är min vardag”, de känner igen sig, och det tycker jag säger ganska mycket, menar Karin.

Framtidsplan inför asylbesked

De som löper störst risk för att bli utnyttjade är de som saknar uppehållstillstånd och Kvinnocentret arbetar tight tillsammans med Frälsningsarméns traffickingcenter, Safe Havens, och de skyddade boendena, Lyktan och Skogsbo. Enligt Karin är det vanligt att människor inte vill tänka på eller prata om det kommande asylbeskedet och om man då får ett negativt sådant är det lätt att hamna i chock och passivitet. Därför finns projektet Framtidsplan som innefattar ett antal samtal med syftet att motverka en situation med papperslöshet och skapa en handlingsberedskap för framtiden oavsett vilket beskedet blir.

Rättigheter och skyldigheter

Karin påpekar hur ovärdigt det är att gå och vänta i fyra år av vacuum på nästa besked.

– Vi vill vara ett öppet och tryggt vardagsrum och erbjuder ett sammanhang med relationer där man tryggt kan prata om sin livssituation. Det kan man göra utan några krav och påtryckningar från oss eftersom vi inte är en myndighet, säger hon.

– Vi informerar kvinnorna om deras rättigheter och skyldigheter för att de ska kunna ta kloka beslut för sig själva och sin familj. Egenmakt är supercentralt i detta, att människor bestämmer över sina liv, fortsätter hon.

Via Framtidsplan och Kunskapstrappan tar man också död på missuppfattningar, som att ett barn som föds i Sverige automatiskt får svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap får barnet endast om en av föräldrarna har det och att som asylsökande dessutom ha ett nyfött barn i sin vårdnad spär på utsattheten ytterligare. Den som inte får eller vill stanna i Sverige hjälper Kvinnocentret att få ett tryggt återvändande till hemlandet. Det är för centret ett nytt område att verka inom, vilket man, enligt Karin, siktar på att utveckla.

Andrum, glädje och integration

I augusti förra året startades ”Här och Nu” som är ett hälsofrämjande kulturprojekt med drama, teater, workshop, utställningar och museibesök.

– Den psykiska ohälsan är hög i gruppen vi möter och forskning säger att kulturupplevelser är positiva för hälsan. De ger kvinnorna en paus i vardagen och är dessutom integrerande, säger Karin.

Till detta har en skådespelare med erfarenhet av socialt arbete anställts och i höst sätter man upp en pjäs på Intiman. Det sker med stöd av Strindbergs intima teater och sångerskan Kristin Amparo bidrar med sång. Personer relevanta för målgruppen bjuds in till de tre föreställningarna.

– Frälsningsarmén ska ju vara en röst åt den som ingen har men här är det kvinnornas röster vi får höra när de själva delar sin livshistoria, säger Karin.

– Min förhoppning är att detta skapar en medvetenhet om de exploateringssituationer som existerar här, liksom kvinnornas bild av Sverige, fortsätter hon.

En hubb med många samarbetspartners

Länsstyrelsen Stockholm bidrar med ekonomiska medel till de nämnda projekten och Karin betonar att Akalla kvinnocenter ska vara en hubb – en knutpunkt dit många aktörer och aktiviteter är kopplade. Under sin tid som verksamhetsansvarig har hon ägnat mycket tid åt att binda till sig samarbetspartners, såsom:

• Röda Korsets Vårdförmedling,
• Läkare i Världen och
• Fackligt Center för Papperslösa.

Via dessa kan personer i utsatthet få stöd och upplysning i frågor gällande arbetsrätt, könsstympning, sex mot betalning och annat som berör målgruppen.

– Vi vill att kvinnorna ska få all hjälp de behöver och efter ett möte med en instans kan de framöver kontakta den direkt utan att gå via oss. Vi vill vidga deras sfär och livsutrymme, förklarar Karin.

Flera nya initiativ i år

Från och med april ska Kvinnocentret en dag i veckan ha en sjuksköterska på plats, via just Röda Korsets Vårdförmedling. På centret kommer också Stockholms Stad erbjuda undervisning riktad till nyanlända via sin hubb Welcome House. Karin ser behovet av projektpengar till ett arbete kring hur man kan förebygga människohandel och arbetsexploatering och hon vill vara delaktig i att förbättra våldsutsatta kvinnors möjlighet till stöd. Hon anser att SFI behöver bli mer målgruppsanpassat och lättillgängligt. Kvinnocentret för därför samtal med Stockholms Stad om ett pilotprojekt för att testa ett nytt sätt att bedriva undervisningen på. Karin hoppas på ett närmare samarbete mellan Kvinnocentret och Socialtjänsten, likaså med Migrationsverket.

– Men förändringsarbete tar tid och det behövs hållbarhet, vilket alltid är en utmaning i civilsamhället. Vi behöver bygga något som är organisationsförankrat och inte bara knutet till eldsjälar så att allt inte faller när de lämnar verksamheten, säger hon.

Karin nämner att organisationer och myndigheter hör av sig till centret och bjuder in till paneldeltagande och samarbeten.

– Folk efterfrågar vår expertis och är intresserade av det vi gör. Det indikerar att vi är på rätt väg, avslutar hon.

Text och foto: Teresia Jansson