Vill nå de extra utsatta barnen

Barnfattigdomen är utbredd i Järvaområdet i Stockholm. Där möter Frälsningsarmén i Husby omkring 75 barn varje vecka och serverar numera middagsmat i verksamheten. Julia Adolfsson, verksamhetsansvarig, letar nu vägar för att nå fler av dem som lever längst ner på samhällstrappan.

– I juni började vi märka att matkostnaderna blev mycket högre än vad vi budgeterat för och vi har förstått att behovet av att äta något ordentligt efter skolan är stort, säger Julia Adolfsson på Frälsningsarmén i Husby.

Föräldrar ber om matkassar och SL-kort

Där har hon under fyra somrar samlat hundratals barn till dagkollot ”Sommarkul”. Sedan förra hösten bedrivs verksamhet året om i området och varje vecka träffas omkring 75 barn uppdelade i fyra grupper med killar och tjejer i åldern 9-15 år. När höstterminen drog igång fick Julia förfrågningar från föräldrar om både matkassar och pengar till SL-kort för kollektivtrafiken. Frälsningsarmén i Husby har för tillfället ingen matkasseutdelning så i de fallen har hon fått hänvisa till Frälsningsarméns andra kårer och verksamheter.

För att ändå kunna möta hungern bland barnen i Järva har Julia nyligen sökt och beviljats fondmedel via en advokatbyrå. Bidraget på 40 000 kronor är till för just mat men också kostnader för lokala färdmedel när Julia tar med barnen på aktiviteter och utflykter. Istället för smörgås, som tidigare, får deltagarna numera middag när de kommer till grupperna.

– Det känns helt fantastiskt och de pengarna kommer man långt med. Tack vare detta kan vi ge barnen ordentlig mat och det kan ju vara väldigt dyrt med SL-biljetter för en familj, utbrister Julia glatt och riktar även ett tack till de tre nya volontärerna som nu fått ansvaret för middagarna.

– Mat är dessutom en fin grej att samlas kring. Härom veckan gjorde vi tacos med killarna och lagade vietnamesiska vårrullar med tjejerna. Då lär de sig något också och det behövs inte mer avancerade aktiviteter än så, fortsätter hon.

Vissa barn reser långt för att vara med

Julia nämner att det ibland kommer förbi barn som inte deltar i någon av deras grupper men som vill äta, och det låter hon dem göra. Under kollo-veckorna i somras lade hon märke till att flera barn kom långväga ifrån, såsom Farsta, Södertälje och Nynäshamn. Hon ser det som en indikation på att det finns stora behov eftersom det finns deltagare som är villiga att resa långt för att vara med på några timmars dagkollo.

Trots varken annonsering i skolor eller hos kommunen har barnen strömmat till Frälsningsarméns verksamheter i Husby. Nu, efter ett år av veckovisa träffar, vill Julia bjuda in fler som lever i verklig utsatthet och nämner att barnfattigdomen är utbredd i Järvaområdet.

– Vi driver en verksamhet av hög kvalitet med trygga vuxna och vi satsar alltmer på mat och att tillgodose de basala behoven. Det vore fantastiskt om vi kunde nå ännu fler av dem som behöver detta allra, allra mest; de som lever på ekonomiskt bistånd och har barn som sitter hemma och inte kommer iväg på några fritidsaktiviteter, säger hon.

-Vi samverkar gärna med Stockholms stad och Järva stadsdelsförvaltning, om det är ett sätt för dessa unga att hitta till oss, fortsätter hon.

Mod, drömmar, val och konsekvenser

Verksamheten för flickor handlar mycket om att stärka dem och förebygga psykisk ohälsa. Då de blivit så pass många har gruppen nu delats i två och ett nytt projekt för i höst är gruppen ”Djärva tjejer”. Nyligen var även tio föräldrar på besök för att få veta mer om projektet.

– Syftet är att stötta tjejerna att bli trygga i sig själva, känna sig modiga nog att följa sina drömmar, men också att våga lägga sig i, säga ifrån och stoppa skitsnack och ryktesspridning, förklarar Julia.

– Vi vill att de får med sig grundläggande och viktiga värderingar och vetskapen om att de är älskade precis som de är, fortsätter hon.

När det gäller killgrupperna, ”Trygga kids blir stabila teens”, hoppas Julia och kollegorna kunna bidra till att ge dem en grund som kan minska risken att dras in i kriminalitet, såsom att jobba med självkänslan och bli tryggare i sig själva.

– Vi pratar också om grupptryck och vägval man gör i livet, att det man sår får man skörda. Vi försöker motivera dem att ta små steg mot sina drömmar, som att sköta skolan, och poängterar att även små snedsteg snabbt kan få stora konsekvenser. Barn som gör mindre ärenden åt äldre exempelvis kan dras in i sammanhang som är svåra att ta sig ur, understryker Julia.

Goda värderingar börjar ta fäste

Hon tycker att mycket har hänt sedan vecko-verksamheten startade i den lilla lokalen mitt i bostadsområdet. Exempelvis att de värderingar hon och teamet försöker ge vidare börjar genomsyra gruppen, såsom att räcka upp handen om man vill säga något, att respektera varandra, att dela med sig och att välja förlåtelse framför hämnd.

– Jag minns hur det var i början då det nästan var omöjligt att få tyst i rummet vid samlingarna men häromdagen hade vi 24 grabbar som satt knäpptysta och lyssnade, säger Julia.

Hon nämner att alla i rätt ålder är välkomna till veckoträffarna även om det börjar bli dags att försöka hitta större lokaler. Hon understryker också vikten av att förvalta och fördjupa de värdefulla relationer som redan har skapats.

– Jag ser framemot att vi ska bli mer och mer som en familj, att alla ska känna sig ännu mer hemma och trygga hos oss. Att killarna och tjejerna vågar vara sig själva och släpper lite på machokulturen, delar med sig av sina liv och anförtror sig till oss vuxna, säger hon.

– Jag önskar att vi kan forma en trygg atmosfär och kultur angående hur vi behandlar varandra, som gör det lättare för de nya att komma in i, fortsätter hon.

Längtar till träffarna

Häromdagen kom en tjej till sin grupp och det första hon sa var att hon knappt hade kunnat sova natten innan. Det berodde på att hon längtade så mycket efter att komma till ”Sommarkul” (som barnen kallar allt Frälsningsarmén gör i Husby).

– Sådant betyder mycket att få höra för då känner jag att vi har kommit långt i den vision vi har för verksamheten, säger Julia varmt.

– Barnen är väldigt taggade inför våra träffar och aktiviteter och det gäller oss ledare med, tillägger hon.

Text: Teresia Jansson