Frälsningsarmén i Sverige 140 år!

Slumsystrarna – dåtidens sociala hjälparbetare

Men hur började det hela? Den bokälskande och tänkande smålandsdot­tern Hanna Ouchterlony hade i Värnamos stationshus hört Bramwell Booth, sonen till Frälsningsarméns grundare, predika. Hanna blev starkt berörd och kände en inre Guds kallelse att själv gå in i Guds tjänst. Hon snabbutbildades till fräls­ningsofficer i England och kom därefter till Stockholm. Den 28 december 1882 hölls Frälsningsarméns första möte på dåvarande Ladugårdslandsteatern (senare Folkan) vid Östermalmstorg. Frälsnings­armén hade som det hette "öppnat eld" i Sverige. Vid Östermalmstorgs tunnelbana finns en platta från 130-årsjubileet som påminner om detta.

På nyåret 1890 påbörjade Hanna Ouch­terlony Frälsningsarméns slum- och rädd­ningsverksamhet. Ett hem för "fallna" kvinnor tog form, inrymt i en femrums­lägenhet på Surbrunnsgatan i Stockholm. Några veckor senare öppnades den första slumstationen på Söder i Stockholm och snart startade liknande verksamheter på den ena orten efter den andra. 1891 pu­blicerade William Booth sin bok "In Dar­kest England and the way out". Boken blir vägledande för Frälsningsarméns sociala hjälparbete över hela världen. Slummens systrar blev räddande änglar där fattig­dom, alkohol, smuts, kyla, arbetslöshet eller sjukdom slagit klorna i familjen.

Frälsningsarmén i Lettland och övriga världen

På 1920-talet startade Frälsningsarmén verksamhet i det fattigdomspräglade Lett­land. Kårer och social hjälpverksamhet öppnades snart i Riga och på flera andra platser. Man verkade i landet till 1943, då den tyska ockupationsmakten förbjöd verksamheten. Det dröjde sedan nästan 50 år innan Frälsningsarmén kunde arbeta i landet igen, och då gjordes betydande in­satser bland barn med olika funktionsned­sättningar. Dagens landsledare i Sverige leder även ytterst arbetet i Lettland.

Frälsningsarmén i vårt land gjorde under hela andra världskriget viktiga in­satser för att under krigets enorma på­frestning hålla ihop rörelsen i Europa. I krigets slutskede tog man sig an den sto­ra nöden bland människor och fick även frågan från de allierade om att vara med och bygga upp de krigshärjade länderna. Många officerare anmälde sig till utbild­ningar för tjänst för att hjälpa. Viktiga insatser gjordes i ett mycket sargat Nord­norge, Haparanda, Finnmarken och Visby, dit flyende balter kom över havet, samt även i Tyskland.

Mission i olika länder har funnits se­dan Frälsningsarméns tidiga år. I Afrika, Latinamerika och Asien har exempelvis vatten- och odlingsprojekt samt skolbyg­gen förändrat livet för många barn och fa­miljer. Stöd och hjälp i ensliga bergsbyar i Latinamerika har skapat arbeten och bätt­re förutsättningar för både vardags- och gudstjänstliv för många människor.

Samerna och Fatmomakke, musiklivet samt barn och unga

Redan från 1880-talet blev mission­en bland det samiska folket en viktig del av arbetet. Detta kom att betyda mycket för den samiska föreningsrörelsen och även politiskt för ursprungsbefolkningen. Frälsningsarmén har en egen böne-kåta i lappländska Fatmomakke, en kyrkby dit många kristna samer kom att flytta med åren.

Frälsningsarméns musikliv har varit unikt i svensk kristenhet. Från sträng- och hornmusik, psalmer och läsarsånger till gospel och moderna lovsånger har mu­siken präglat gudstjänster och konserter och varit vägen in för tusentals personer att själva börja spela ett instrument och att lyfta sin röst i lovsång till Gud. Redan vid Frälsningsarméns allra första framträ­danden i Sverige blev musiken magneten som drog människorna till sammankoms­terna och lugnade eventuella fridsstörare. Många svenskar förknippar fortfarande rörelsen med musiken, och har glatts av Frälsningsarméns uppmuntrande och trosvissa toner på gator och torg.

Tidigt attraherades barn och unga till Frälsningsarmén, inledningsvis när barn från utsatta omständigheter inbjöds till ut­flykter, julfester och sommarkollo, en frist från en ofta fattig och tung vardag. Läger, veckoträffar, gudstjänstliv, musikkårer och konfirmation har efterhand som kårer eta­blerats fått en unik blandning av barn från tryggare omständigheter och barn vars familjer behöver extra stöd. Allt i en miljö där man kan växa tillsammans och där ing­en är viktigare än någon annan.

Kampen mot människohandeln och för utsatta kvinnor

I en global värld förflyttas alltfler va­ror och tjänster över jorden till den som kan betala. Under början av 2000-talet utvecklade Frälsningsarmén ett arbete för att stötta personer som är utsatta för människohandel. Det moderna slaveriet är kopplat till efterfrågan på billig arbets­kraft, varor, tjänster och sex, där datorer och smarta telefoner ofta underlättar för människohandlarna att ständigt finna nya vägar och komma undan. Frälsningsarmén har med kraft pekat på invandrares och asylsökandes utsatthet och rättsosäkerhet och de förödande konsekvenserna för en­skilda och familjer som människohandeln innebär.

Genom ett stort europeiskt kam­panjarbete spreds information och väck­tes opinion. Två skyddade boenden, ett för våldsutsatta och hotade kvinnor och ett för såväl kvinnor som män, öppnade också under denna tid i vårt land.

Hjälpen till människor på flykt, i hemlöshet och missbruk

På många platser i landet har de senas­te decenniernas strömmar av flyktingar och asylsökande präglat arbetet markant. Frälsningsarmén har arrangerat språk­kaféer, kvinno- och mansgrupper, mam­ma-barnläger, utflykter, praktisk, social och andlig hjälp. Såväl kristna som perso­ner med andra religioner, EU-medborgare och konvertiter har välkomnats, oavsett hjälpbehov.

Striden mot hemlöshet och missbruk har under åren stått högt på Frälsnings­arméns agenda. Genom akuta åtgärder i form av utdelning och servering av mat och kläder, härbärgen/akutboenden samt genom långsiktigt och upprättande ar­bete via utslussningsboende, missbruks­behandling, halvvägshus och liknande, har Frälsningsarmén arbetat för och med den drabbade som genom dålig ekonomi, sjukdom eller missbruk hamnat utanför bostadsmarknaden. Här har även opini­onsbildning och debattartiklar kommit att spela en viktig roll på nationell nivå.

Hemlöshet och arbetslöshet går ofta hand i hand och under årtiondena har många individer hjälpts till arbete, genom till ex­empel Frälsningsarméns egen verksamhet eller i samarbete med kommuner eller andra organisationer. Volontärarbete el­ler deltidstimmar har erbjudits, inte minst inom second hand-kedjan Myrorna som drivits och vuxit över hela landet. På sena­re tid har “Job club” i Stockholm fått hjälpa människor att söka och finna arbete.

Jesus i centrum

De interna visioner som regelbun­det tagit form, nu senast “Välkommen hem – livet med Jesus” har alltid pekat på att Fadern, Sonen och Anden ska vara det bultande hjärtat i Frälsningsarméns kropp. Utan tillbedjan, den kristna ge­menskapen, Bibelns ord och tillväxten i tron riskerar Frälsningsarmén bli en social organisation bredvid alla andra. Stora kongresser och möten såväl som regionala och lokala ledardagar har fungerat som rik inspiration och andlig växt. Frälsningsarméns former har stötts och blötts och även ändrats under årti­ondenas lopp. Yttre uttryck, profil och uniformer har mött mer nutida behov och språk. Men med Jesus i centrum och passionen för evangeliet och människors läkedom och frälsning, har fanorna ändå burits lika högt som då - vid startskottet för 140 år sedan.

Text: Carina Tyskbo
Foto: Jonas Nimmersjö

Artikeln har publicerats i tidningen Stridsropet nr 5 - 2022

Hur  vill du gratulera Frälsningsarmén?

Daniel Lovén, kårledare Skellefteå - vad vill du säga till Frälsningsarmén på födelsedagen?

— Grattis, bra jobbat! Kämpa vidare, än är vi inte i mål!

Nämn tre milstolpar under historien som du tycker Frälsningsarmén ska vara extra stolt över.

— Arbetet som bedrevs vid gränsen Hapar­anda /Tornio runt andra världskriget och i den direkta efterkrigstiden gör mig mycket stolt och ödmjuk. Men också det fantastis­ka arbetet internationellt kring mänskliga rättigheter, barnperspektivet, jämlikhet och att värna, försvara och vara den svage och utsattes röst.

Nämn något som Frälsningsarmén borde gjort lite annorlunda eller bättre under åren.

— Varit lika mild inåt som man varit utåt.

Vad tycker du ska ha hänt inom Frälsnings­armén när vi fyller 150 år?

— Jag vill se fler kårer på nya platser, och fler kreativa och frimodiga uttrycksätt.

Blir Frälsningsarmén äldre och äldre eller föryngras vi? Vad är utmaningen?

— Man är inte äldre än man gör sig. Jag hoppas fortsatt på en armé fylld med en ynglings mod och kreativitet, tillsammans med ålderns tålamod och vishet. Är vi trygga och hemma i vår identitet kan Frälsningsarméns uttryck och former vara under ständig förändring utan att vi blir så ängsliga och fastnar vid oväsentligheter. Det är vår utmaning.

Hur tänker du fira "födelsedagsbarnet" den 28 december?

— Ja, det blir kanske med en liten sång dagen till ära!

Birgitta Lindgren, familjekonsulent, Centrumkåren Haga-Mölndal - vad vill du säga till Frälsningsarmén på födelsedagen?

— Grattis! Känn dig stolt över allt gott du har medverkat till, i många människors liv!

Nämn tre milstolpar under historien som du tycker Frälsningsarmén ska vara extra stolt över.

— Catherine Booths kamp om alla kvinnors rätt att predika. Boken ”I Mörkaste Eng­land, vägen och ut” som blev vägledande för socialt arbete i hela Frälsningsarmén. Vi vill göra en skillnad för den lilla männ­iskan i nöd, och det är fortfarande vårt uppdrag idag och hjälparbetet 2004 efter tsunamikatastrofen i Sydostasien.

Nämn något som Frälsningsarmén borde gjort lite annorlunda eller bättre under åren.

— Vi borde bättre ha lyssnat in de behov som samhället idag brottas med och mött upp det med vårt "DNA", Soppa, Tvål och Frälsning.

Vad tycker du ska ha hänt inom Frälsnings­armén när vi fyller 150 år?

— Jag hoppas att alla människor vi kommer i kontakt med ska kunna känna sig inklude­rade i vår stora Frälsningsarmé-familj. Att vi är en kyrka, organisation och aktör att räkna med i de stora samhällsfrågorna. Vi har Guds villkorslösa kärlek att erbjuda!

Blir Frälsningsarmén äldre och äldre eller föryngras vi? Vad är utmaningen?

— Att nå ut till nutidsmänniskan med vårt budskap så att det blir relevant i deras liv.

Hur tänker du fira "födelsedagsbarnet" den 28 december?

— Tända ett ljus och äta en god tårtbit och fira alla fantastiska förebilder som levt och lever i Frälsningsarmén här och i övriga världen.

Kjell Karlsten, verksamhetsansvarig, Frälsningsarmén Home Kungsholmen - vad vill du säga till Frälsningsarmén på födelsedagen?

— ”Fäst blicken på Jesus, som är upphovet till vår tro och som också fullkomnar den.”

(Hebr 12:2a NUB)

Nämn tre milstolpar under historien som du tycker Frälsningsarmén ska vara extra stolt över.

— Att vi fortsatt att peka på Jesus, hållit fast vid tron på frälsningens kraft och behållit ambitionen att möta mänskliga behov i Jesus namn.

Nämn något som Frälsningsarmén borde gjort lite annorlunda eller bättre under åren.

— Släppt kontrollen och vågat följa med vinden. ”Vinden blåser vart den vill. Du hör den blåsa men kan inte säga varifrån den kommer eller vart den tar vägen. Så är det också med var och en som är född av Anden.” (Joh 3:8 NUB)

Vad tycker du ska ha hänt inom Frälsnings-armén när vi fyller 150 år?

— Att vi har släppt vår egen överlevnad med blicken och blivit upptagna med att möta den andliga och sociala nöden tillsammans med allt Guds folk och alla goda krafter.

Blir Frälsningsarmén äldre och äldre eller föryngras vi? Vad är utmaningen?

— Ålder är inget problem så länge vi tankar ur rätt källa; "Även vid hög ålder bär de frukt, de frodas och grönskar för att förkunna att Herren, min klippa, är rättfärdig. Ingen orätt finns i honom.”

Hur tänker du fira "födelsedagsbarnet" den 28 december?

— Med att försöka följa uppmaningen som ges sju gånger i Uppenbarelseboken ”Den som har öron ska höra vad Anden säger till församling­arna.”