logotype

Traffickingcenter i Malmö

Safe Havens, ett EU-projekt som stöttar människohandelns offer, sjösattes i Stockholm för 1,5 år sedan. Sedan hösten 2019 finns det även i Malmö och drivs av Frälsningsarmén tillsammans med den kyrkliga, ideella föreningen Hela Människan/Noomi. De första juridik-, eller socionomstuderande volontärerna har just börjat utbildas inför detta.

Frälsningsarmén arbetar mot människohandel som ibland också kallas trafficking, i alla dess former, såväl nationellt men också i ett europeiskt samarbete i modellen som döpts till Safe Havens. Inom det ryms advokater samt volontärer.

De sistnämnda har som uppgift att vara så kallade legal buddies och kopplas samman med personer som utsatts för just människohandel. Detta för att stötta, vägleda och informera dem om de juridiska rättigheterna i deras situation. I Stockholm finns denna verksamhet sedan 1,5 år tillbaka och i början på hösten 2019 sjösattes en sådan även i Malmö. Det är ett samarbete mellan Frälsningsarmén och den ideella föreningen Hela Människan.

— Vi hörde talas om att Frälsningsarmén har ett Safe Havens-center i Stockholm och tyckte att det verkade vara en jättebra modell som vi ville implementera i vår verksamhet. Och Frälsningsarméns sociala arbete här i Malmö är en väldigt bra utgångspunkt, menar Paulina Bolton.

Skyddat boende

Hon arbetar inom Noomi som är en del av Hela Människan och som riktar sig till människohandelns offer. Noomis arbete handlar mycket om uppsökande verksamhet, man träffar många som har utsatts för olika former av sexuell exploatering och har även ett skyddat boende för målgruppen. Där finns plats för fem kvinnor och deras eventuella medföljande barn.

Paulina Bolton är projektledare och volontärsamordnare för Safe Havens i Malmö och har i dagsläget knutit till sig två advokater; Jasmina Jusufovic och Paola Uggla, men också fem volontärer, varav fyra är juridikstuderande och en läser till socionom.

Hjälper dem få förtroende för myndigheter

Paulina Bolton nämner att personer med utländska rötter och som redan från början är sårbara, såsom papperslösa och EU-migranter, tillhör en av de riskgrupper som kan hamna i klorna på förövare. Ofta saknar de dessutom förtroende för rättsväsende och myndigheter. En betydande del i arbetet är därför att informera den drabbade om att det i Sverige inte förekommer korruption på det sätt som det tyvärr ofta gör i de utsattas ursprungsland.

— Fördelen är att vi kan tala om för dem vi möter att vi inte kommer att kontakta några myndigheter om de inte vill det och att vi heller inte har någon skyldighet att göra det, påpekar Paulina Bolton och påpekar att ett Safe Havens-center på så vis fyller en viktig funktion.

— Men vi samarbetar gärna med olika instanser och om de vi har kontakt med får förtroende för oss så kan vi hjälpa dem att få förtroende även för myndigheter. Och då kan vi lotsa människor till rätt instans, fortsätter hon.

De som söker asyl men får avslag ligger i riskzonen

Paulina Bolton tror att människohandeln i Malmö är ganska lik den i Stockholm där det kan handla om arbetskraftsexploatering, tiggeri och prostitution. Men i Malmö finns ingen direkt motsvarighet till Malmskillnadsgatan i Stockholm som länge har varit ett säte för gatuprostitution.

Inom Noomi tar man däremot kontakt med dem som arbetar på thaimassage-salonger, där anställda ibland känner sig tvingade att utföra sexuella tjänster, liksom de som erbjuder detta via annonser på Internet. Även broförbindelsen till Danmark och närheten till Europa gör situationen i Skåne lite speciell.

- Ett antagande är att många forslas via Malmö till eller från Europa och många nyanlända hamnar också här. Den grupp som söker asyl men får avslag ligger i riskzonen för att hamna i människohandel, menar Paulina Bolton.

— I Danmark är det dessutom lagligt med prostitution så en del bor i Malmö men åker över till grannlandet på kvällarna för att det är lättare att sälja sex där, fortsätter hon.

Juridisk hjälp i Sverige är svårtillgänglig

På så vis tänker hon att traffickingcentret i Malmö kommer att ha en hel del migrationsärenden med utsatta som behöver hjälp och stöd i den processen. Att ha ett sådant orosmoment hängandes över sig gör det svårt att ta itu med annat som tynger.

— Vi har sett hos de kvinnor vi mött via Noomi att om det finns en juridisk problematik så blir det så mycket jobbigare att ta hand om de trauman som behöver läkas inombords, säger Paulina Bolton.

— Juridisk hjälp här i Sverige är svårtillgänglig på så vis att den är dyr och många advokater har inte tiden som krävs för att ge den stöttning som behövs i dessa fall, fortsätter hon.

Finns även hjälp med mat och kläder

Frälsningsarmén i Malmö bistår med lokal där det hålls öppet för målgruppen en gång i veckan, både för drop-in och bokade besök. Där erbjuds även annat stöd som de man träffar kan vara i behov av.

— Exempelvis kläder, mat eller samtalsstöd, säger Carmencita Bou Ezz, kontaktperson för Frälsningsarmén i Malmö.

— Det kan vara ganska segt och svårt för oss i processen med myndigheter, men det är förståeligt bland annat med tanke på sekretessen, men om den utsatte regelbundet finns här hos oss så blir det enklare. En människa i nöd behöver en snabb hantering så det här centret behövs verkligen i Malmö, fortsätter hon.

Carmencita Bou Ezz
Carmencita Bou Ezz, Frälsningsarmén

Samarbetet är viktigt

Mia Nilson, generalsekreterare för Hela Människan, påpekar att samarbetet med Frälsningsarmén inte är tänkt enbart för Malmö. Då Hela Människan har verksamhet på 65 ställen i Sverige vill hon gärna se lokala samarbeten där Frälsningsarmén finns på plats.

— Frälsningsarmén har ju en sådan otroligt gedigen erfarenhet, kunskap och kompetens och som Hela Människan väldigt, väldigt gärna samarbetar med, men jag tror att vi behöver varandra, tänker hon och nämner att de två organisationerna har olika styrkor.

Frälsningsarmén ligger nästan längst fram

Just när det kommer till människohandeln så har hon insett hur få aktörer det finns som arbetar med detta i Sverige, något som både har förvånat och bedrövat henne. Och Hela Människan vill fylla de sprickor i samhället som andra inte kan fylla, som hon uttrycker det.

— Men Frälsningsarmén ligger nästan längst fram beträffande människohandeln trots att det arbetet är relativt nystartat, och det finns ett enormt jobb att göra där, understryker Mia Nilson.

Utbyte mellan sexuella handlingar och pengar i vanliga bostadsområden

Hon anser också att kännedomen om människohandeln är ganska låg här och att den inte ser ut som den schablonartade bild många har med prostitution på gatan. Det kan vara ekonomiskt utsatta, ensamma mammor som är drabbade och utbyte mellan sexuella handlingar och pengar kan ske i helt vanliga bostadsområden i mellanstora städer runtom i vårt land.

— Det kan handla om att grannen kommer över när barnen har somnat för att bidra med pengar till schampo i utbyte mot sexuella handlingar. Det är otroligt sorgligt men sådant som händer, berättar Mia Nilson.

— När mammor hämtar ut matkassar hos oss och vi börjar lära känna dem så inser vi ofta att de får pengar även från andra håll, som i det nyss nämnda exemplet, fortsätter hon.

Så kallade ”importfruar” som blir utnyttjade

Carmencita Bou Ezz nämner också förekomsten av så kallade importfruar då svenska män får kontakt med kvinnor på Internet från exempelvis Thailand. De tar hit dem och gifter sig med dem för att sedan, i vissa fall, utnyttja dem arbetsmässigt eller sexuellt. Inte sällan tar samma man hit flera kvinnor som då behöver hjälp att lämna dessa destruktiva relationer.

Vidare är de utsatta i behov av stöd i asylprocessen, alternativt i att få ett tryggt återvändande till hemlandet. Dessvärre är det svårt för en del att åka tillbaka till hemförhållandena då de anses ha dragit skam över sig med anledning av vad de har utsatts för i Sverige.

Carmencita Bou Ezz, ser framemot arbetet på det nya centret och tror att det kommer göra det lättare att informera staden och allmänheten om läget när det gäller människohandel. Safe Havens i Malmö samarbetar även med andra frivilligorganisationer och i nuläget söker man fler sådana att knyta till sig, allt för att målgruppen ska få bästa tänkbara hjälp.

Text: Teresia Jansson