Kurs i ekonomi - mer än siffror
Människor med olika behov kommer till Frälsningsarméns verksamheter och söker hjälp. På vissa håll anordnar man kurser i ekonomi för att den som har det tufft på det planet ska få redskap att bemästra sin egen situation. Kårerna (församlingarna) i Västerås och Göteborg är exempel på det.
Frälsningsarmén hjälper människor som lever i olika typer av utsatthet. Många av dem har det tungt ekonomiskt på grund av arbetslöshet, långtidssjukskrivning, missbruk eller att man är ensamstående med barn.
År 2018 uppgick den totala summan för privatpersoners skulder hos Kronofogdemyndigheten till över 81 500 000 000 kronor. Antaletpersoner som befann sig i en skuldsaneringsprocess ökade med 56 % mellan år 2010 och 2018, från nästan 17 000 till över 38 000 stycken.
"Många har hamnat i passivitet och resignerat"
Susanna Nordberg ansvarar, tillsammans med Elaine Tall Wenlöf, för det sociala arbetet vid kåren i Västerås. Hon nämner att man ibland kan bevilja exempelvis en matkasse till den som behöver men understryker också faran med att fastna i ett beroende av att få den typen av bidrag. Därför anordnas sedan några år tillbaka kurser i vardagsekonomi. Det brukar bli omkring nio lektionstimmar uppdelade på tre tillfällen.
— Det största problemet de vi möter har är att de har hamnat i passivitet och resignerat, säger Susanna Nordberg.
— Målet är att bli självförsörjande och att klara sig på det man har om man inte kan påverka sin inkomst och därför kan man behöva peppning och rådgivning, fortsätter hon.
Innehållet i ekonomikursen
På kåren ställer man därför krav på att de som söker hjälp där går denna kurs som innehåller områden som
hur man upprättar en budget,
baksidan med att skuldsätta sig med tanke på räntekostnader,
vad det innebär att hamna hos Kronofogden,
Socialtjänstens regelverk,
vilka bidrag man kan ha rätt till,
hur man bör tänka kring pensionen,
vikten av att planera sina inköp och att spara pengar till en buffert men också
hur man sätter gränser när det gäller barns krav på dyra kläder och prylar.
En ekonomikurs innehåller så mycket mer än siffror, det handlar om att få grepp om sitt liv och sin tillvaro, säger Susanna Nordberg, och påpekar att vissa de möter kanske är jättebra på att jaga extrapriser samtidigt som de har sämre koll på kostnaderna för el och mobilabonnemang.
Hälsa, språk och attityd
Hon menar också att hälsa är en viktig parameter eftersom den ligger till grund för att man orkar arbeta och därför är undervisning på det området med som inslag. En del har svårt att få jobb på grund av språksvårigheter eller en felaktig attityd, så hur man uppträder och presenterar sig själv vid en anställningsintervju är något man tränar sig i under kursens gång. Vid behov anordnas cykel-träning då en del inte behärskar detta och då busskort ju kostar en hel del. Teori varvas med praktik och det kan bli rollspel, olika övningar och diskussioner mellan deltagarna.
— Det är egentligen enkel pedagogik men vi kan låta dem räkna ut skillnaden mellan att köpa en limpa och baka sitt eget bröd till exempel, säger Susanna Nordberg.
— Eller att lära sig att säga nej till ett barn som vill ha den senaste mobiltelefonen, fortsätter hon.
Bra respons från deltagarna
För dem som behöver mer stöd anordnas en fortsättningskurs och responsen bland de närvarande har varit väldigt fin. Susanna Nordberg berättar att hon och kollegorna ibland träffar på någon på stan som fått arbete och som har gått ekonomikursen tidigare.
— De älskar att vara här, berätta om egna erfarenheter och känna att de är delaktiga och att de växer, säger hon.
— Socialtjänsten tar sig inte an dem på det sättet till kropp, själ och ande så jag tror att detta är viktigt, fortsätter hon.
Ekonomi, livshjulet och drömmar inför framtiden
I Göteborg har Hisingskåren och Centrumkåren anordnat tretimmarskurser i ekonomi tillsammans sedan några år tillbaka. Det brukar bli 2-3 grupper per termin. Lektionerna innefattar tre områden: ekonomi, livshjulet och drömmar inför framtiden. När det gäller ekonomin så får deltagarna lära sig hur man lägger upp en budget för att få koll på inkomster och utgifter. Om matkontot är stort kan man fråga sig om det blir många måltider på restaurang exempelvis. Kanske kan summan för klädshopping halveras och dyra abonnemang bytas mot billigare.
Kuvertmetoden ger bra kontroll
Susanne Jansson, tidigare kårledare på Hisingskåren tillsammans med maken Jan, har varit delaktig vid dessa tillfällen. Hon nämner kuvertmetoden då inkomsten fördelas mellan fyra kuvert som ska räcka till de nödvändigaste utgifterna en vecka i taget under månaden. Många har fått bra kontroll över inköpen genom detta men det har också hänt att vissa har bett personalen på kårerna att förvara kuverten då de har haft svårt att hushålla med pengarna.
— Och deltagarna är bra på att tipsa varandra om olika appar eller grupper på Facebook där man kan få eller köpa saker billigt, säger Susanne Jansson.
— Men för att göra förändringar krävs en insats och det är inte alltid man klarar av det. Det är ju ganska mänskligt och ofta svårt för oss alla att börja med en ny vana, exempelvis att träna eller lägga om kosten, påpekar hon.
Obalans i livshjulet
Beträffande livshjulet så är det en cirkel indelad i åtta tårtbitar som symboliserar familj/vänner/relationer, bostad, karriär, ekonomi, fritid/socialt, kost, fysisk hälsa och personlig utveckling. Om det är obalans på något område så pratar man om vilken del av livet man skulle vilja börja med att förändra. Att ha mål och drömmar inför framtiden är också viktiga inslag i tillvaron, enligt Susanne Jansson.
— Ibland fastnar man i hur livet är just nu med sjukskrivning eller arbetslöshet så det gäller att väcka en tanke om att det finns en annan framtid. Då kan man ta steg mot en förändring, säger hon.
”De flesta får en bättre självkänsla efter kursen”
De som går kursen har kommit till kåren och sökt hjälp för att de har det knapert. Men för att få fortsatt stöd måste de gå ekonomikursen för att själva ta ansvar över sin situation. Målet är att de ska klara av och planera sin vardagsekonomi så att de inte behöver komma till kåren för att få hjälp. För flera personer har kursen gjort en skillnad.
— Jag tror att de flesta får en bättre självkänsla av att ha kontroll över sitt eget liv och förmågan att förändra sin situation, att inte känna sig helt maktlös, menar Susanne Jansson.
Att bli skuldfri
Hon nämner en dam som insett att hon bodde i en alldeles för dyr lägenhet så hon började leta efter ett billigare alternativ. Några år senare visade det sig att hon hade lyckats byta boende och nu hade hon dessutom pengar över varje månad. En annan kvinna hade skulder registrerade hos Kronofogdemyndigheten men efter att hon gjort och följt en budget var hon snart skuldfri. Det har även hänt att någon från Frälsningsarmén har följt med till kommunens budget/skuldrådgivare och ibland har det behövts och beviljats skuldsanering.
— Den dagen någon kommer och är skuldfri känns fantastisk. Och det är roligt att se att människor vill försöka göra en förändring, avslutar Susanne Jansson.
Text: Teresia Jansson