Utslussningsboende i Hjorthagen

— Vi ingår i en boendevårdskedja och jobbar brett mellan olika verksamheter som arbetar med beroendeproblematik, berättar Sofia Bergman verksamhetschef på Halvvägshuset.

— Det är allt från uppsökande verksamhet, akutboende enligt ”tak överhuvudet garantin” och när de sedan varit hos oss möjlighet till eftervård på Ekens samtalscenter.

Halvvägshuset Hjorthagen är ett så kallat utslussningsboende. Placeringar sker främst från Socialtjänsten och målgruppen är personer som lever i social utsatthet, hemlöshet, beroendeproblematik, psykisk ohälsa eller samsjuklighet.

— Halvvägshuset har ramavtal med olika kommuner och stadsdelarna i Stockholm, och ofta är det på initiativ av Socialtjänsten, säger Sofia.

Men det händer att klienter själva hör av sig för att de har hört talas om boendet och för att de vet att det är Frälsningsarmén som är huvudman och att boendet vilar på kristen grund. Beslutet sker sedan i samråd med Socialtjänsten. Om klienten har egen försörjning kan hen betala hyresdelen själv för sitt boende.

— De kan inte söka sig till ordinarie bostadsmarknaden och de har problem som gör att de sökt sig till Socialtjänsten. Hos oss kan man bo i två år, men ofta får man placeringar på tre eller sex månader, berättar Sofia. Med det sagt försöker vi jobba långsiktigt och ser gärna längre placeringar än sex månader. Personer som levt i problem, behöver ofta tid för att få möjlighet att landa, bygga upp relation och få förtroende samt börja med genomförandeplan, sätta mål. Planen följs upp var tredje månad med Socialtjänsten somvi skriver månadsrapporter till och vi har veckoträffar med de boende.

Självgående gällande matlagning, hygien och hälsa

Det är dock inte alla som vill som får bo på Halvvägshuset. Sofia berättar att de försöker vara uppmärksamma på de sökande och se om det är personer som de kan hjälpa.
— Ibland ser vi att vi inte räcker till då säger vi nej, när vi ser att de har större behov än vi kan stötta. Övergripande mål är att få mer fast mark under fötterna och vi arbetar individuellt med detta utifrån personers behov. Personer som kommer hit bör vara självgående när det gäller matlagning, hygien och hälsa. 

— Vi jobbar tillsammans med de boende, klienterna, säger Sofia. Vi försöker aldrig göra saker åt en person så ibland får det ta längre tid. Det är som att lära någon att fiska så de kan fiska själva istället för att vi ska ge dem fisken direkt. Det gäller att tro på en person.

Hon berättar att många boende har gjort en enorm resa och har stora resurser i sig själva.

Inte ett lågtröskelboende

Det är inte alltid det lyckas för de boende trots allt stöd. På Halvvägshuset har man hög inflyttningstakt och får många förfrågningar. De som kommer är nyktra och drogfria när de kommer till boendet, men den öppna boendeformen passar inte alla. Vissa behöver större kontroll i sina liv för att vara drogfria och det händer att klienter tar återfall under tiden de är på boendet.
— Det finns andra boenden som kan vara lågtröskelboende, menar Sofia. Vi vill vara ett utslussningsboende. 

När det blir återfall

Om någon får återfall så görs en återfallsintervju för att veta vad som föranlett återfallet, för att ta reda på vad som hände. Det finns ofta en orsak till återfall och ibland kan det till och med vara ett återfall som ”planerats” dagen innan. Något har hänt i personens situation och personen tänker att det därför kan vara berättigat att ta ett återfall.

— Då försöker vi prata med personen för att se vilka riskfaktorer som finns och också se vilka skyddsfaktorer som finns i personen liv. Saker som gör att man inte tar ett återfall. Om något går emot personen så kan det vara många saker som leder fram till detta. Hjärnan är kidnappad. 100%. De säger att man vill gå åt rätt håll, men hjärnan är kidnappad.

På Halvvägshuset jobbar boendecoacher, kuratorer och vårdplanerare. Boendecoacherna arbetar med det praktiska som att söka bostäder ha kontakt med myndigheter och sådant. De jobbar på bredden, menar Sofia. Kuratorerna jobbar mer på djupet. Med familj, nätverk och relationer som är brustna. De hjälper till att återupprätta relationerna. Det finns ofta en brutenhet som gjort att man hamnat i en problematik.

— Ofta är missbruk något symptom på annat, säger Sofia.

Sluss ut från fängelset för kvinnor

Det är inte bara Socialtjänsten som är den myndighet som köper tjänster från Halvvägshuset. Nyligen vann Frälsningsarmén Halvvägshuset en upphandling från Kriminalvården som handlar om att ge plats för kvinnor på väg ut ur ett fängelsestraff. Det är en sluss ut från fängelset då de ska närma sig samhället och återintegreras. De boende från Kriminalvården har inte samma frihet som de boende från Socialtjänsten. De avtjänar fortfarande sitt straff, berättar Sofia. De har inga fria tider och får inte gå ut nattetid. De är också alla i sysselsättning. Det är dock bara personer som man bedömt ska klara denna form av utslussning som hamnar på Halvvägshuset och personer som Halvvägshusets personal ska klara av.

— Vi är en förlängning av Kriminalvården och vi kommer gå en kortkurs på Kriminalvården för detta, säger Sofia.

Utsatta för människohandel

En annan grupp som får hjälp på Halvvägshuset är människor som är utsatta för människohandel eller arbetsexploatering. Man är inne i en certifieringsprocess för detta och det är Plattformen Civila Sverige mot Människohandel som certifierar.

— Men redan under hösten smygstartade vi detta och har redan tagit emot människor som är utsatta för människohandel, avslöjar Sofia. Vi jobbar tillsammans med Lyktans skyddade boende och Safe Havens. 

Upprättelse, sammanhang och delaktighet på halvvägshuset

På Halvvägshuset har man lagt till en rad på Frälsningsarméns vision - Välkommen hem - och säger: Vi vill erbjuda möjlighet till upprättelse, sammanhang och delaktighet. Det handlar om upprättelse på olika områden; ekonomiskt, i relationer, upprättelse av egenbild. Men också en andligt existentiell upprättelse. Man har på Halvvägshuset en egen kaplan på plats och har samarbete med kåren Templet på Östermalm. Man vill ge ett sammanhang genom att inkludera personer, ge möjlighet att ingå i grupper med andra människor. Skapa en känsla av sammanhang och tillhörighet. På boendet finns det gemensamma lokaler där de boende kan mötas och umgås med varandra och med personalen. Det finns olika aktiviteter i huset. 

— En del sitter på sina rum och har ingen vana att vara sociala, säger Sofia Bergman. Då försöker vi vara en bro och bryta isoleringen som kan vara en riskfaktor.

Sammanhang kan vara att komma ut i sysselsättning. Därför har man ett gott samarbete med Myrorna, berättar Sofia. De kan då få möjlighet att komma ut och jobba, de får ett socialt sammanhang, de kan äta lunch tillsammans kolleger. Många hjälper också till i köket på kaféet i Templet och man är också på gång med att bredda det nätverket Halvvägshuset har till externa aktörer. Sofia nämner att det är på gång med samarbete med ett bolag som monterar solceller. De boende kan få gå kurs och sedan arbeta med att montera solceller.

Och så ordet delaktighet, som handlar om att ta ansvar, att ges ansvar.

— Vi gör saker tillsammans, vi tar inte över och gör det åt någon. De boende har förväntningar på sig, de är viktiga, deras åsikt är viktig.

Dels har man regelbundna boendemöten då de boende får tycka till om boendet. Många sitter på erfarenheter som vi får ta del av, berättar Sofia. De sitter på en egen lösning men vet inte hur de ska komma dit. 

— Vi försöker förverkliga detta, inte bara som ord på papper utan i handling.

Text och foto: Jonas Nimmersjö