Ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa bland barn och unga

Ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa

Enligt Folkhälsomyndigheten kan bristen på pengar även leda till att dålig psykiskt hälsa hos barn och unga just på grund av att de uppfattar familjens ekonomi som dålig. Det går även att se ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa då det kan vara direkt förknippat med hur livsvillkoren ser ut. Detta då högre utbildning kan göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden.

Ökning med närmare 190 000 barn och unga vuxna

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Siffrorna bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister och omfattar perioden 2006-2016.

Yngre mår sämre

• I Folkhälsomyndighetens Nationella folkhälsoenkät från 2020 jämförs hälsan i åldrarna 16-84 år. I den framgår att yngre personer har sämre psykisk hälsa jämfört med äldre.
• I åldersgruppen 16–29 år var det 54 procent (år 2006 var det 42 procent), som uppgav besvär med ängslan, oro eller ångest. Det gällde 66 procent av kvinnorna och 42 procent av männen i denna åldersgrupp och bland dem var det också flest som uppgav svåra besvär: 13 procent.
• I samma åldersgrupp hade 7 procent suicidtankar vilket var betydligt högre än övriga åldersgrupper. Dock har det minskat sedan år 2011 då 10 procent bland dem i det åldersspannet uppgav att de hade suicidtankar.

11-, 13- och 15-åringar

I Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor i Sverige har andelen 13- och 15-årigar som uppger psykosomatiska besvär ökat under 2000-talet. Vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna.

• Högst andel med återkommande psykosomatiska besvär finns bland 15-åriga flickor, med 62 procent år 2017/18. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Lägst förekomst fanns bland 11- och 13-åriga pojkar där andelen låg runt 30 procent.
• Sedan förra mätningen 2013/14 har andelen 11-åringar med besvär ökat med 12 procentenheter för flickor och 10 procentenheter för pojkar.
• Återkommande psykosomatiska besvär var vanligast bland elever som uppfattar familjens ekonomi som dålig.
• Under 1990-talet sågs en skillnad i besvär främst mellan elever som uppfattade familjens ekonomi som dålig och elever som uppfattade familjens ekonomi som bra. Under 2000-talet ses även en skillnad i besvär mellan elever som uppfattade familjens ekonomi som genomsnittlig jämfört med dem som uppfattade familjens ekonomi som bra.

Skolstressen ökar

Gällande skolstressen så har den ökat bland 15-åriga flickor från 53 till 73 procent och bland pojkarna från 30 till 49 procent mellan mätningarna år 2009/10 och 2017/18.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Sveriges skolbarn mår sämre psykiskt än övriga nordens

Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor som kom 2020 visade att det är en relativt hög andel skolbarn som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär i hela Europa. Sverige låg dock något över genomsnittet och betydligt högre än andra nordiska länder.

Med psykosomatiska besvär avses psykiska eller fysiska besvär till följd av exempelvis stress såsom huvudvärk, magont, ryggont, yrsel, irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter.

Barnombudsmannens rapport; "Utanförskap, våld och kärlek till orten"

Barnombudsmannen kom den 21 mars 2018 år ut med rapporten "Utanförskap, våld och kärlek till orten". Rapporten beskriver situationen för barn och ungdomar som växer upp i utsatta områden där det finns förhållandevis lågt ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Det kan handla om ekonomi, boendemiljö, utbildning och hälsa, politiskt deltagande samt utsatthet för våld. Barnens berättelser ger en bild av en vardag där otrygghet, utanförskap, stökiga miljöer och hopplöshet inför framtiden blandas med en kärlek till den plats där man växer upp. Även barnen i glesbygdskommuner känner ett utanförskap och en hopplöshet inför framtiden.

Fyra utmaningar/problem som barnen visar på i rapporten:

1. Utanförskap och brist på framtidstro: En känsla av utanförskap leder till brist på framtidstro. Många har redan som barn tappat hoppet om att kunna få ett jobb.
2. Låga förväntningar från vuxenvärlden: Barnen uttrycker att vuxna i deras närvaro inte tror att de ska lyckas få en bättre framtid.
3. Oro och rädsla på grund av våld och kriminalitet: Flera barn berättar att de inte får gå ut och leka på sin gård på grund av att det kan vara farligt. Barn beskriver också hur de sett skottlossning, stenkastning och bilbränder. De uttrycker rädsla för våld och droghandel.
4. Otryggt och stökigt i skolan vilket leder till sämre förutsättningar för en god inlärning: Bristen på lugn och ro i skolan gör att barnen har svårt att lära sig. De berättar också om trakasserier och om rädsla i skolan.

Hjälp en person i utsatthet

Exempel på hur din gåva hjälper

• 50 kr Fika och gemenskap för en person i hemlöshet.
• 150 kr Mössa och vantar till någon som fryser.
• 300 kr Kläder till ett barn som lever i utsatthet.
• 500 kr Liten matkasse till en ekonomiskt utsatt barnfamilj.
• 1000 kr Stor matkasse till en ekonomiskt utsatt barnfamilj.

Plusgiro 90 04 80-5 | Bankgiro 900-4805 | Swish 9004805