logotype
Hjälp oss ge fler en god jul

Varför firar vi jul?

Oavsett om man firar till minne av Jesus födelse eller inte så är julen en tid för gemenskap och omtanke, en tid då man vill ta hand om varandra. Men ord som julstress påminner oss om att jultiden kapats av kommersialism, krav och prestationer och många glömmer det viktiga i sin strävan efter den ”perfekta” julen. De glömmer att julen är en tid då ingen ska behöva vara ensam, hungrig eller utan tak över huvudet.

Det kristna budskapet idag

Det finns många teorier varför man firar jul och många försöker i dag tona ner det kristna budskapet som i nära 2000 år varit huvudorsaken till julfirandet. I vissa länder i Europa har man i sin iver att sudda ut de kristna rötterna till exempel tagit bort ordet "Christmas", Kristus mässa, i offentlig kommunikation och använder religiöst neutrala ord.

I Sverige har det kanske inte behövts för att dölja det kristna budskapet; tron på en Gud som valde att bli människa för att rädda det viktigaste i sin skapelse, människan, eftersom det ord vi använder i Sverige - jul - inte har ett kristet ursprung.

Barnet i Betlehem

Frälsningsarmén är en del av den kristna kyrkan och de miljarder människor på jorden som väljer att minnas den fattiga familjen i Betlehem som för två tusen år sedan fick sitt första barn. Det barn som skulle vara ett ljus i mörkret och en räddning för folket.

”Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.” skrev profeten Jesaja om den som skulle komma. Detta är en av hörnstenarna i den kristna tron.

Morgonen den 25 december

Många av kyrkans årliga högtider har riktiga kopplingar till dagar i en kalender med tydliga referenser till antalet dagar före eller efter ett sammanhang. Men det finns inget som säger att det var just morgonen den 25 december som Maria födde sin son Jesus, det nämndes i texter först någon gång 100-200 år efter Kristus, för att slutligen fastställas som dagen för födelsen år 354 av påve Liberius.

Kanske var det för att budskapet om Jesus, att han skulle vara ett ljus i mörkret, passar bra att påminna sig om under årets mörkaste dagar. Och att det passar bra att påminna sig om detta ljus när dagarna efter blir allt ljusare.

Löftet i advent och födelsen

Firandet av Jesus födelse börjar i advent, då man egentligen inte firar Jesus födelse utan påminner sig om det löfte han gav lärjungarna att han en dag skall komma tillbaka. Därför skiljer sig sångerna i kyrkan under advent om att ”göra portar vida” och ”bereda väg för” en stor Kung från sånger om herdar, änglar och en stilla natt vid Jesus födelse. I Sverige tjuvstartar vi själva julfirandet lite - redan den 24 december men det är den 25 som är den stora dagen. Går man till kyrkan så är det ofta en midnattsmässa, som inleds den 24 men slutar efter midnatt, eller en tidig julotta den 25 december.

De vise männen på trettonhelgen

Julfirandet slutar med trettondagen vilket enligt traditionen är den dag då de tre vise männen kom till Josef och Maria för att möta den nye kungen, Jesus. De vise männen följde en stjärna som de sett på himlen. De hade med sig gåvor till den nye kungen, därför är det i en del länder denna dag som barnen får sina julklappar och inte som i Sverige den 24 eller som i en del länder den 25 december.

Trettondagen (7 januari  - 13 dagar efter jul) markerar i de flesta länder slutet på julfirandet, men i Sverige håller vi på lite längre, till 20 dagar efter jul (13 januari). Då skulle vi enligt traditionen kasta ut julgranen och julen, men orsaken till att det blev så har inget bibliskt ursprung.

Dagarna efter att de vise männen besökt de nyblivna förädlarna tvingades familjen att fly för sitt liv, för sitt barns liv. Det är också en påminnelse för oss idag, då många barn och barnfamiljer är på flykt, undan krig och förföljelser.

Glädjebudet

Men så som herdarna såg änglarna och hörde budskapet om ljuset som hade tänts så kan vi idag försöka sprida ett glädjebud. Frälsningsarmén försöker vara en del av det ljus som tändes den natten då Jesus föddes och ge ett glädjebud för alla människor oavsett bakgrund, ekonomisk situation eller tro.

Julgåvor till Frälsningsarmén omvandlas till gemenskap, julmat, julklappar och julgodis. Mitt i all utsatthet försöker Frälsningsarmén bidra till att det blir en god jul för alla.

Text och foto: Jonas Nimmersjö

Läs mer

Det första ljuset i advent

Det är advent, äntligen! Överallt tänder vi ljus, i hemmen, skolor, arbetsplatser, gator och torg. Vi människor är bra på mycket, vi kan till exempel få till ett yttre ljus som en ljusslinga på ett balkongräcke. Men det inre ljuset, att möta den där inre längtan, att tända en eld i hjärtat det kan bara Jesus Kristus göra. Kanske blir det extra viktigt i dessa tider med en pandemi som påverkar oss så mycket?

Andra advent - Hosianna!

Ordet "Hosianna" är ett hyllningsrop, men det är också ett rop på hjälp. Det är ett hebreiskt ord som betyder "Herre, fräls", "Herre, rädda". Så när du så här i adventstid är med och sjunger i sången "Hosianna, Davids son" då sjunger du alltså ut betydelsen "Herre, fräls". Den sången är alltså ett rop på räddning.

Tredje advent - Var inte rädd

Nu tänder vi det tredje ljuset, det är nära nu – högtidernas högtid – då vi firar att Jesus Kristus lämnar sin tron av kristall, sin ära i ljusets palats och läggs på strå i ett stall. Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son för att var och en som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.

Fjärde advent – Gläd dig!

”Jag bär bud till er om en stor glädje”, det var den hälsning herdarna fick där under natten. Och budskapet var att nu har det skett, det där som bland annat profeten Mika hade skrivit om – ”hon har fött”. Frälsaren är född – gläd dig! Nu längtar han efter att också få födas i ditt hjärta, då blir det en riktigt, riktigt God Jul!

Ska vi be för dig?