Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Prispress äventyrar svensk missbruksvård

"Ingen tar heller ett samlat ansvar för att en persons resa mot att bli frisk och fungera i samhället igen verkligen slutförs." Debattartikeln är skriven av Per-Johan Fernström, verksamhetschef för Frälsningsarméns missbruksvård i Stockholm.

Kampanjbild. Foto: Jonas Nimmersjö

Dagens svenska modell för vård av personer i missbruk och/eller psykisk ohälsa haltar. Pressade priser prioriteras framför vårdkvalitet och det saknas hel­hetssyn och samordning mellan vårdin­satser.

Det finns gott om kompetens inom missbruksvård och psykiatri i Sverige. Ändå är vårdresultaten nedslående. Om vi jämför med våra europeiska kollegor inom Frälsningsarmén kan vi se att i många andra länder får beroendevården mycket bättre resultat, med färre återfall.

Personer trillar mellan stolarna

Problemet i Sverige är att vi är bra på olika segment, men vi får inte ihop en heltäckande vårdkedja. Ingen tar heller ett samlat ansvar för att en persons resa mot att bli frisk och fungera i samhället igen verkligen slutförs. Personer trillar ofta mellan stolarna efter en genomförd behandling och är tillbaka på ruta ett, kanske i ännu sämre skick än innan be­handlingen påbörjades, efter några måna­der eller år.

Hur många som blivit hjälpta är intressantare än priset

Som ett första steg behöver den svens­ka upphandlingsmodellen förändras. I stället för att som i dag utgå ifrån vilken leverantör som är billigast för varje upp­drag, borde man titta på hur många som har blivit hjälpta över tid. Det är ju inte intressant vad ett vårddygn kostar, om det inte leder till att klienten blir frisk.

I Bristol i England, där hela vårdked­jan från avgiftning till boendestöd i hem­met tas med i samma upphandling, mä­ter man till exempel utfall.

Ibland motarbetar olika enheter varandra

Under mina 29 års erfarenhet av svensk psykiatri, socialtjänst och missbruksvård har glappen i vårdkedjan snarare ökat än minskat. Med psykiatrireformen och valfrihetsreformerna under 90-talet har samhället släppt mer och mer av helhets­ansvaret för vårdkedjan och ett allt större ansvar har lagts på individerna.

Samma patient kan i dag tillhöra fyra - fem olika enheter som inte samarbe­tar, och ibland till och med motarbetar varandra. Ett exempel: Det krävs att en person ska ha varit nykter i sex månader innan han eller hon kan skrivas in för traumabehandling. Men traumabehand­lingen kan vara ett steg för att behandla missbruket.

Vårdmodellen ställer också väldigt höga krav på patienterna och bygger på att de själva håller koll på vilka tider de ska till olika ställen.

Som en slags koordinator

Här skulle ideella organisationer som Frälsningsarmén kunna ta mycket mer ansvar, om vi fick resurser till det. Jag är övertygad om att fler avtal med frivillig­organisationer och ett starkare samarbe­te mellan kommuner, regioner och lands­ting skulle öka vårdkvaliteten avsevärt.

Per-Johan FernströmFrälsningsarmén skulle då till exem­pel kunna fungera i rollen som koordi­natorer, som ingen har i dag. Från våra kollegor i England och andra europeiska länder i Europa vet vi att ju längre tid vi får möjlighet att följa en person genom vårdprocessen, desto större blir chanser­na till en hållbar rehabilitering. Fräls­ningsarmén och andra ideella organisa­tioner har också goda förutsättningar att hjälpa personen att hitta ett konstruktivt sammanhang efter avslutad behandling.

I Sverige finns garantier för tak över huvudet och akutvård, men sedan är det stopp. Vad hindrar att vi också inför en garanti för vårdresultatet? Att man inte släpper ansvaret förrän en patient är fris­kare än innan han eller hon skrevs in för behandling?

Text: Per-Johan Fernström, verksamhetschef, Frälsningsarméns missbruks­vård, Stockholm.

Läs mer om vårdkedjan och Frälsningsarméns Halvvägshus Kurön Stockholm

Läs mer om vårdkedjan och Frälsningsarméns Halvvägshus Kurön Stockholm

Swisha 100 kr för att ge en varm jacka eller lite mat till en hemlös

Swisha "HEMLÖS" till 9004805 

Exempel på hur din gåva hjälper

  • 50 kr - Ger en matkasse med bröd, frukt och två konserver
  • 80 kr - Ger sängkläder för en natt
  • 100 kr - Ger mössa och vantar
  • 250 kr - Ger en varm jacka

Om hemlöshet Vårt arbete mot hemlöshetVåra sociala center, akut- och stödboenden

Debattartikeln finns publicerad i tidningen Stridsropet nr 4 - 2019

Publicerat: 2019-10-28Skriv ut