Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Frälsningsarmén en viktig röst i Almedalen

Under årets politikervecka i Almedalen i Visby deltog Frälsningsarmén som en betydelsefull aktör kring frågorna om social utsatthet ur olika aspekter. Samtalen mellan Frälsningsarméns representanter och politiker och sakkunniga från näringsliv och myndigheter, lockade många engagerade besökare.

I tältet på Hamnplan var engagemanget stort. Besökarna uppmanades att "Sätta punkt för utsattheten" genom att fotograferas med skyltar. Bilderna publicerades sedan på sociala medier och budskapet fick bra spridning.

Under årets politikervecka i Almedalen i Visby deltog Frälsningsarmén som en betydelsefull aktör kring frågorna om social utsatthet ur olika aspekter. Samtalen mellan Frälsningsarméns representanter och politiker och sakkunniga från näringsliv och myndigheter, lockade många engagerade besökare.

Frälsningsarmén fanns i ett eget tält vid Hamnplan i Visby och var som vanligt också med i "G som i Gud" tillsammans med tidningen Dagen och Pingströrelsen i Frälsningsarméns lokaler på Mellangatan. Där arrangerades "G som i Gud" varje dag med flera samtal och debatter. Representanter från Frälsningsarmén deltog i fem seminarier: bekämpning av människohandel, migration och integration, statsbidrag till kyrkor, porrberoende, och frågan om huruvida ideellt arbete har blivit statens räddningsplanka.

Seminarier om människohandel

Tisdagen i tältet innehöll seminarier om människohandel. Solen gassade över Almedalsbesökarna när Frälsningsarmén på tisdagsförmiddagen bjöd in till det första seminariet i tältet. Madeleine Sundell, Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel, talade om medvetandegörande av rättsligt skydd åt människohandelsoffer. Med hjälp från volontärer och specialiserade advokater kan man söka asyl, göra en polisanmälan samt få grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda.

Fanny Ljungholm, Frälsningsarmén, berättade om Safe Havens, ett EU-projekt som utgår från en holländsk modell där de mest utsatta eller potentiellt utsatta ska kunna få samlad hjälp på en och samma plats. Silvia I Åkermark, före detta åklagare och brottmålsadvokat på Brottsbyrån, lyfte frågan om vilka juridiska frågor som finns när det gäller människohandel. Andrea Ström, vice ordförande i Socialnämnden (M) i Stockholms stad, lyfte fram Socialtjänstens roll och ställde frågan om vilket stöd man kan få av den och av kommunerna. Helena Wilhelmsson (C), vice ordförande i Centerkvinnorna, menade att det är viktigt med politiska beslut och ett kunskapslyft över hela linjen.

— Myndigheter, det civila samhället och politikerna borde starkare uttrycka att detta är en samverkansfråga, sade hon och fick medhåll av panelen.

Samarbete som gör det svårare att köpa sex och hjälper offer

Helsingborgsmodellen lyftes fram som gott exempel. På tisdagseftermiddagen handlade seminariet åter om människohandel, med Helsingborgsmodellen i fokus. Modellen, som gör det svårare att köpa sex och som hjälper offer för människohandel, är ett framgångsrikt samarbete mellan Frälsningsarmén, Polisen, Socialtjänsten, Helsingborgs stad och Hotellgruppen Helsingborg samt Helsingborgshem.

Emma Cotterill är jurist och verksamhetsansvarig för socialt arbete på Frälsningsarmén i Helsingborg, och initiativtagare till Helsingborgsmodellen. Hon menade att frågan om människohandel oftast får ett globalt perspektiv där den lokala och strategiska betydelsen glöms. David Lega (KD), kommunalråd i Göteborg, berättade att Helsingborgsmodellen också kan komma att bli aktuell för Göteborg.

Seminarier om barns utsatthet

Barns utsatthet fokuserades på onsdagsförmiddagen. Seminarieserien fortsatte med ett samtal om barn i utsatthet. Lars Beijer, informationsansva¬rig på Frälsningsarmén, sammanfattade rapporter om barn och ungas psykiska hälsa som tidigare under året publicerats av Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Barnombudsmannen. I dessa konstateras att allt fler barn lever i ekonomiskt utsatta familjer och känner oro.

Riksdagsledamoten Jenny Petersson (M), menade att det är bråttom och behövs en långsiktig nationell strategi på området. Gabriel Ekbeck från Frälsningsarmén driver det digitala projektet Kylskåpsradion, där man använder modern media för att nå ut till barnen. På så sätt ger man uppmärksamhet åt utsatta barn. Solveig Zander (C), riksdagsledamot, ser mycket allvarligt på situationen.

"Barn måste få en framtidstro"

— Vi måste uppmärksamma att ungdomar mår dåligt. Här har det förebyggande arbetet brustit, sade hon.

Lars Beijer undrade hur de församlade ville göra för att sätta punkt för barns utsatthet.

— Barn är viktigare än vuxna, barn måste få känna sig delaktiga i samhället och få en framtidstro, löd svaren från panelen.

Seminarier om hemlöshet

Seminarium om hemlöshet lyfte ytterligare aktuella problem. Under onsdagens eftermiddag inledde Lars Beijer seminariet med att redovisa fakta som presenterades i Socialstyrelsens hemlöshetsutredning i november 2017. Den akuta hemlösheten har ökat från 5700 till 6000 personer sedan den senaste utredningen. 33 000 personer har problem med att få bostad, 24 000 barn har en förälder som lever i hemlöshet, och den gruppen har ökat med 60 % sedan 2011.

Bodil Nilsson, verksamhetschef för Frälsningsarméns Sociala center för personer i hemlöshet och missbruk vid Hornstull i Stockholm, berättade att centret besöks av i genomsnitt 120 gäster varje dag. Förutom kläder, mat, stödsamtal och kontakter med kuratorer erbjuds besökarna hjälp med att etablera en kontakt med till exempel Socialtjänsten.

Catharina Bråkenhielm (S) har arbetat i socialutskottet med bland annat hemlöshetsfrågor. Hon bekräftar den förändrade bilden av hemlöshet och de höga kraven från bostadsbolagen på hur människors situation ska vara för att man ska få bostad. Till exempel ska man ha både arbete och fast inkomst.

-Alla klarar heller inte av att fylla i de blanketter som krävs för att komma i åtnjutande av exempelvis försörjningsstöd, påpekade hon.

Bodil Nilsson berättade hur gäster på det Sociala centret kan tömma en kasse oöppnade kuvert på kuratorernas skrivbord, kuvert med myndighetsbrev som legat i hallen länge.

— Här har vi på Sociala centret tid och kompetens att kunna hjälpa till direkt, menade hon.

Seminarium om vår identitet som kristen kyrka och vårt uppdrag

En levande kyrka är nödvändig för samhället. I fokus för torsdagens seminarium stod vår identitet som kristen kyrka och vårt uppdrag kopplat till denna identitet. Övertygelsen om att helhet och fullhet i livet är möjligt att uppnå, är bas och målsättning för Frälsningsarméns arbete.

I Bibeln framgår det tydligt att barmhärtighet gentemot den utsatte är central

På frågan från moderator Johan Lahne, Frälsningsarmén, varför man som kristen kyrka ska hjälpa utsatta, svarade Frälsningsarméns ledare, kommendörerna Marianne och Clive Adams, att det i både Gamla och Nya Testamentet tydligt framgår att barmhärtighet gentemot den utsatte är central.

— Vi har fem grunder till detta: den bibliska, historiska, teologiska, erfarenhetsmässiga och existentiella, sade Clive Adams.

Marianne Adams pekade på Jesu egen förebild i mötet med utsatta och på bibelstället om den barmhärtige samariern, som, utan att bry sig om vem den behövande var, hjälpte en människa i nöd.

En omistlig positiv kraft

Lars Adaktusson, (KD), menade att kristenheten är en omistlig positiv kraft i ett gott samhälle. Den kan ge förutsättningar att ta itu med de stora existentiella frågorna på ett sätt som politiska företrädare aldrig kan. Detsamma tyckte Thomas Strand (S), riksdagsledamot, som imponerades, inte minst av kyrkornas insatser under den stora flyktingvågen 2015.

Innan panelen åter försvann ut i vimlet på Visbys gator fick den lyfta några hjärtefrågor. Frågorna handlade om vikten av den existentiella och psykiska hälsan, förmågan att kunna se helheten i en människa, att minnas hur Jesus lyfte fram utsatta och att varje människa har ett unikt och okränkbart värde.

Text och foto: Carina Tyskbo och Lars Beijer

Artikeln publicerades i tidningen Stridsropet nr 4 - 2018

Publicerat: 2018-09-11Skriv ut