Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Ny kår med många nationaliteter

Efter att ha varit en utpost till kåren/församlingen i Luleå blev verksamheten i Haparanda till en självständig kår förra hösten. När flyktingvågen var som störst kom många besökare till dagcentret och kårens verksamheter. Några av dem har även blivit medlemmar.

Bild 1: Tre av de nya medlemmarna i Haparnada kår tillsammans med Frälsningsarméns norra distriktschef, major Markus Kihlagård samt Frälsningsarméns ledare i Sverige kommendör Johnny Kleman. Bild 2: Kårledare Maud Fennvik välkomnar fyra nya medlemmar till Haparandakåren.

År 2010 grundades en utpost i Haparanda till kåren i Luleå. Ett år senare flyttade utposten in i egna lokaler och då blev verksamheten mer kontinuerlig. I augusti 2012 blev Maud Fennvik ansvarig för arbetet där som sedan i höstas har bedrivits som en självständig kår.

Konverterat till den kristna tron

Under 2015 när den stora flyktingvågen kom hamnade många i Haparanda. Främst är de från Afghanistan, Irak, Syrien och Eritrea. På gudstjänsterna deltar omkring 30 av dem. Dessutom har man haft flera asylsökande som praktikanter och en handfull har blivit medlemmar. Några har konverterat från islam till den kristna tron.

– Det har blivit en stor mötesplats här och jag ser dessa människor som en tillgång både för kåren och för vårt samhälle, säger Maud Fennvik, kårledare.

Hjälp i kontakter med Migrationsverket

I lokalerna som till vardags utgör det sociala centret kunde det, när flyktingvågen var som störst, komma upp till 200 gäster vissa dagar. På centret kan man fika, spela spel eller delta i undervisning i svenska eller matlagningstillfällen. Varannan vecka bjuder man in till tisdagsträff då en känd profil från trakten kommer på besök. De som behöver kan även få presentkort på mat eller välja ut begagnade kläder som kåren har samlat på sig. Asylsökande kan också få hjälp med att tolka blanketter och i kontakten med Migrationsverket.

– Vi möts av en väldig tacksamhet. De största behoven folk har när de kommer är att få kläder, omsorg och kärlek men det finns även en djup längtan när det kommer till det andliga planet och det är något vi kan bemöta på gudstjänsterna och genom samtal, säger Maud Fennvik.

"De är min familj här"

En man från Syrien, Moukhtar Kanoungi, som nu är medlem i kåren var förra året med och startade upp barnverksamhet på lördagar.

– Jag känner mig hemma i kåren och älskar det stället och folket. De är min familj här, säger han.

Ungdomsverksamheten har kommit igång igen

Tack vare de asylsökande har kåren också berikats av de yngre generationerna och i vår har man satsat på att få igång ungdomsarbetet.

– Jag är väldigt glad över att vi har fått så många yngre besökare som är engagerade i verksamheten. Det finns så mycket kapacitet i dem, säger Maud Fennvik.

Samarbete i kommunen

Kåren i Haparanda samarbetar med kommunen och flera olika aktörer på orten, bland kring förra julen då de gjorde ett julevent tillsammans. Då fanns det stånd med ätbarheter och annat i gallerian och längs Storgatan men också musikframträdanden.

– I en liten stad är det lättare att hitta varandra och att samarbeta. Sådana här tillfällen är bra för gemenskapen och ger också möjlighet att bjuda in människor till oss, säger Maud Fennvik.

"Värme och gemenskap behövs"

Hon beskriver det som att de har "svängdörrar" in till kårens verksamhet och dess lokaler, något som gör det enkelt för människor att komma dit. I julas hade man räknat med 80 gäster på den årliga julfesten på kåren men det kom 120 och många av dem var flyktingar.

– Om man har kommit till ett nytt land och lämnat sin familj så tror jag att man behöver värme och gemenskap, så kvällen betydde mycket för många, säger Maud Fennvik.

Fakta Kåren i Haparanda

  • Antal medlemmar: 13
  • Antal nationaliteter: 8
  • Antal gudstjänstbesökare: 30-40
  • Antal besökare på centret/dag: 50-60

Teresia Jansson

Stöd vårt arbete mot utanförskap

Skriv ut