Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa bland barn och unga

De barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer har ökat på senare år. Det i sig för med sig en större risk för mobbning och avsaknad av en meningsfull fritid. Även den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga och ofta är det förknippat med just dålig ekonomi eller låg utbildningsnivå.

Foto: Jonas Nimmersjö

Större risk för mobbning och sämre resultat i skolan

Omkring 16 procent av barn i Sverige lever i ekonomiskt utsatta familjer, och unga med dålig psykisk hälsa har ökat i Sverige på sistone. Orsaker till att barn lever i ekonomisk utsatthet kan vara att de har arbetslösa, deltidsarbetande eller sjuka föräldrar och att det saknas skydd som a-kassa eller sjukpenning. Det kan också finnas barn med särskilda behov i familjen.

Mest utsatta är barn med ensamstående föräldrar, föräldrar med utländsk härkomst eller unga föräldrar. Risken är större för dessa barn att utsättas för mobbning, få sämre resultat i skolan och inte få möjlighet till en meningsfull fritid på grund av kostnader för transport, utrustning och övriga avgifter.

Ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa

Enligt Folkhälsomyndigheten kan bristen på pengar även leda till att dålig psykiskt hälsa hos barn och unga just på grund av att de uppfattar familjens ekonomi som dålig. Det går även att se ett samband mellan grad av utbildning och psykisk ohälsa då det kan vara direkt förknippat med hur livsvillkoren ser ut. Detta då högre utbildning kan göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden.

Ökning med närmare 190 000 barn och unga vuxna

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Siffrorna bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nationella hälso- och dataregister och omfattar perioden 2006-2016.

Fakta barn i ekonomiskt utsatta familjer (enligt senaste statistiken)

  • Barn i ekonomiskt utsatta familjer år 2015: 16 % (år 2014: 16 %) Dock har antalet ökat.
  • Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd år 2016: 2,4 % (år 2015: 2,6 %)

Fakta: Barnombudsmannen och Rädda barnen

Fakta nedsatt psykiskt välbefinnande i åldern 16-29 år, 2016

  • Andelen bland de olika åldersgrupperna var störst i den yngsta åldersgruppen, 16-29 år: 23 %.
  • Vid senaste mätningen, år 2013/2014, beträffande minst två former av frekventa psykiska och somatiska besvär uppgav 57 % av de 15-åriga flickorna och 31 % av pojkarna att de hade det. Det var en ökning med 9 % bland flickorna och 7 % bland pojkarna sedan mätningen 2009/2010.
  • Mellan 2006-2016 har antalet med nedsatt psykiskt välbefinnande ökat i de flesta åldersgrupper utom i gruppen med eftergymnasial utbildning.
  • I Sverige har det totala antalet självmord minskat över lag men fortfarande tar minst 1000 personer sitt eget liv årligen, av dem är omkring 255 stycken 15-29 år. År 2015 var det 10 per 100 000 personer av dem i den åldern som begick självmord och det är samma siffra som år 2006.

Med psykiska problem avses nedstämdhet, dåligt humör eller sömnsvårigheter. Somatiska (kroppsliga) symtom kan vara magont, huvudvärk eller yrsel.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Barnombudsmannens rapport; "Utanförskap, våld och kärlek till orten"

Barnombudsmannen kom den 21 mars 2018 år ut med rapporten "Utanförskap, våld och kärlek till orten". Rapporten beskriver situationen för barn och ungdomar som växer upp i utsatta områden där det finns förhållandevis lågt ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital. Det kan handla om ekonomi, boendemiljö, utbildning och hälsa, politiskt deltagande samt utsatthet för våld. Barnens berättelser ger en bild av en vardag där otrygghet, utanförskap, stökiga miljöer och hopplöshet inför framtiden blandas med en kärlek till den plats där man växer upp. Även barnen i glesbygdskommuner känner ett utanförskap och en hopplöshet inför framtiden.

Ur rapporten:

"Studier pekar på att ojämlikheten bland barn i landet ökar på flera områden. Det handlar exempelvis om skillnader i barns skolresultat, ekonomi och hälsa som är kopplade till bland annat var de bor. Nya siffror visar på de största inkomstskillnaderna i Sverige sedan Statistiska centralbyrån (SCB) började sina mätningar 1991. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten har varit god har inkomstklyftorna sedan 90-talet växt snabbare i Sverige än i de flesta OECD-länder. Den ökade ekonomiska ojämlikheten drabbar framförallt familjer med de lägsta inkomsterna som haft liten eller ingen ekonomisk utveckling. Det har inneburit att de fattigaste barnfamiljerna relativt sett har fått det sämre."

Fyra utmaningar/problem som barnen visar på i rapporten:

  1. Utanförskap och brist på framtidstro: En känsla av utanförskap leder till brist på framtidstro. Många har redan som barn tappat hoppet om att kunna få ett jobb.
  2. Låga förväntningar från vuxenvärlden: Barnen uttrycker att vuxna i deras närvaro inte tror att de ska lyckas få en bättre framtid.
  3. Oro och rädsla på grund av våld och kriminalitet: Flera barn berättar att de inte får gå ut och leka på sin gård på grund av att det kan vara farligt. Barn beskriver också hur de sett skottlossning, stenkastning och bilbränder. De uttrycker rädsla för våld och droghandel.
  4. Otryggt och stökigt i skolan vilket leder till sämre förutsättningar för en god inlärning: Bristen på lugn och ro i skolan gör att barnen har svårt att lära sig. De berättar också om trakasserier och om rädsla i skolan.

Vårt arbete för barn och ungdomar Stöd vårt arbete för barn och ungdomar

På gång, verksamheter och material

Skriv ut