Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

"När det var som värst blev jag tvångsomhändertagen"

Roger har mitt i ett långt yrkesliv kämpat med konsekvenser av drogmissbruk. På Frälsningsarméns sociala center på Hornstull i Stockholm får han stöd av kurator Gittan och ekonomisk hjälp i form av matkasse, fika och samvaro med andra.

Roger har haft många jobb under livet men drogmissbruket har ofta satt käppar i hjulet. Han kommer till Frälsningsarméns sociala center varje vecka. Foto: Kerstin Tillenius/Carina Tyskbo

— Morsan hittade hasch bak i mina brallor när jag var 14. Då var det klippt.

Roger har en lite sorgsen, vackert grågrön blick. Han fokuserar på kameran en stund. Sedan blir kroppen orolig igen.

Kommer till sociala centret varje vecka

Roger kommer hit till Frälsningsarméns sociala center så gott som dagligen. Här får han förutom matkasse en gång i veckan och fika dagligen, stöd från Gittan, som är kurator.

Just nu mumsar han på en god efterrätt som Milena i köket skapat. På brickan ligger även två chokladbitar, och så kaffekoppen. Han ursäktar sig mitt i samtalet och går ut på trottoaren en stund. Traskar runt borta vid trappan. Men snart är han tillbaka, grejar med packning och påsar och några grönsaker han skaffat.

Presterade dåligt i skolan

Roger har ett långt liv i beroende bakom sig. Han växte upp i Orminge som på den tiden enligt honom var ”värsta ghettot”, storstockholms sämsta område. Tidigt gjorde han sig beroende av hasch.

— Jag gjorde dåligt ifrån mig i skolan. Det går ju inte att lära sig något när man har rökt på. Jag stirrade bara på pappret. Vi gick ju ut på skoltid och rökte! säger han menande.

Jobbat många år som kock

Åren gick och Roger skaffade jobb. Under flera decennier arbetade han som kock, bland annat på anrika Orientexpressen vid Centralstationen. Många är gästerna som ätit hans mat och sedan kanske satt sig på tåget mot en annan destination. Eller firat att de nyss anlänt.

— Men jag också har varit lagerarbetare, diskare, vårdbiträde och kört truck. Allt!

Hamnade på sluten psykiatrisk vård

Men drogerna satte käppar i hjulet på såväl arbetsliv som privatliv. När det var som värst blev det allt på en gång; uppåt och neråt, lugnade och speedande droger samtidigt, cannabis, amfetamin, valium.

— Det blev en härdsmälta i huvudet, kokade i skallen! Jag tvångsomhändertogs, åkte in på sluten psykiatri i tre månader och blev vräkt från min lägenhet. Ja, jag rymde därifrån och fick två månader extra, lägger han till.

På frågan om varför han rymde säger Roger att han inte var van vid att känna sig omyndigförklarad.

— Som om jag inte kunde tänka själv och dom sade ”lilla gubben” åt mig.

Samtidigt vet Roger att utan den hjälpen eller tvånget hade han troligtvis inte levt idag.

Saknar mamma som gick bort i cancer

Idag mår han lite bättre. Bättre än då, i alla fall. Ekonomin är bitvis tuff men då och då har han jobb och regelbundet försörjningsstöd. Han möter sina anhöriga ibland och äter middag.

— Men morsan kilade vidare i skelettcancer år 2000. Vår relation var väl lite upp och ner eftersom jag knarkar, men det var ändå min mamma. Hon blev bara 55.

— Som jag är nu, avslutar Roger.

Text och foto: Carina Tyskbo

Hjälp en person i utsatthet

Swisha här

swishbild.jpg Swisha till 900 48 05

Vårt arbete mot hemlöshet Våra boenden

Vår Missbruksvård

Publicerat: 2022-05-04Skriv ut