Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Viktig bönedag för människohandelns offer

Människohandelns offer tillägnas varje år en bönedag den sista söndagen i september. 2021 är temat ”Beyond the dark” med utgångspunkt i bibelversen 1 Petrus brev om hur Gud har kallat oss från mörker till ljus. På Lyktan, ett av Frälsningsarméns skyddade boenden, vill man skapa trygghet, upprättelse och framtidstro hos dem man möter.

Kremena Hultby och Lovisa Landälv, Frälsningsarmén

— Bön har en unik ingång i arbetet mot människohandel och gör skillnad för dem som är gömda. Det är så mycket vi inte ser och så många människor vi inte fått kontakt med men där är Gud ändå närvarande. Bland dem som är ensamma i sin utsatthet och i förövarnas våld, där kan bön bryta igenom, säger Lovisa Landälv, samordnare på Frälsningsarméns traffickingcenter Safe Havens i Stockholm.

Den 26:e september lyfter Frälsningsarmén, som finns i 132 länder, människohandelns offer under en speciell bönedag. I år är rubriken ”Beyond the dark” som anknyter till bibelversen 1 Petrus brev 2:9-10 där det står: ” Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.” (Svenska Folkbibeln)

Lovisa Landälv nämner att av alla som faller offer för människohandeln är det bara någon procent globalt sett som får upprättelse men där kan bön och Guds hjälp göra skillnad.

— Under mina år inom det här arbetet har jag hört massor av historier om gudomliga ingripanden hur människor kommit ur sin situation på ett mirakulöst sätt, säger hon.

Sextrafficking och arbetsexploatering

Hon understryker även vikten av att be för personal och dem som arbetar mot människohandeln, att de ska få vishet och styrka, glädje och frid i kampen för de drabbade. Likaså för dem man mött men som har fastnat i processen och behöver komma vidare men där Frälsningsarmén inte kan göra så mycket mer för dem.

— Jag hoppas att bönedagen leder till att folk uppmuntras till handling på ett sätt som passar dem att ta nya krafttag i arbetet mot människohandeln, säger Lovisa Landälv.

Människohandel sker inom många olika områden och ofta pratas det om kvinnor som fallit offer för sextrafficking.

— Men vi har sett ett behov av att lära oss mer om arbetsexploatering, hur människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Vi kan mycket om de övriga delarna men detta är en till pusselbit, säger Lovisa Landälv.

Det är någonting man också märkt av på Frälsningsarméns skyddade boende, Lyktan, där man tar emot den som fallit offer för människohandeln. I nuläget bor två män, tre kvinnor och fyra medföljande barn där.  Tidigare har det handlat nästan enbart om sexuell exploatering men också flera fall av tiggeri, men i dagsläget även arbetsexploatering. Kremena Hultby, föreståndare, välkomnar den årliga bönedagen för dem hon dagligen möter.

— Bönedagen är en möjlighet att uppmärksamma ämnet både i och utanför kyrkan och att öppna ögonen på dem som vill engagera sig i frågan. Det behövs mycket ljus och ibland kan man inte göra så mycket mer än att just be. Vi önskar själva att vi hade en grupp som bad för Lyktans arbete, så som Starta Om (Frälsningsarméns arbete mot porrberoende) har, säger Kremena Hultby.

Litar oftast inte på myndigheter

För dem som kommer till Lyktan finns en utarbetad plan för att ge trygghet och hjälp att komma vidare. Är de bara på boendet några veckor är det oftast för att de ska återvända till hemlandet och då handlar det om att stärka och förbereda dem för detta. De blir också upplysta om sina juridiska rättigheter och det stöd de kan få då många saknar vetskap om detta.

— Ofta litar de inte på myndigheter men vi försöker få dem att förstå att Polisen och Socialtjänsten är på deras sida. Kanske vågar de tillslut medverka i polisförhör och tacka ja till hjälpen som erbjuds, säger Kremena Hultby.

De som stannar längre på boendet har delvis andra behov och på Lyktan ser man till ande, kropp och själ. Behöver någon gå i traumabehandling och terapi? Hur står det till med den fysiska hälsan? Vill någon bättra sina kunskaper i svenska och vilken sysselsättning finns att tillgå? Att ha någon form av arbetsuppgift är viktigt för att inte känna sig isolerad med sina problem. På Lyktan jobbar man med skapande aktiviteter, som att måla, sy vetekuddar, göra läppbalsam, egen honung och stearinkottar att tända brasor med. Produkter som dessa ska man nu försöka sälja under eget varumärke. Fokus ligger på naturen och att återanvända material.

— På så vis kan man också känna sig stolt över det man har gjort. Vi försöker tänka, planera och drömma framåt och skapa så positiva förutsättningar som möjligt för dem som bor hos oss, säger Kremena Hultby.

Rättvisa och upprättelse

Att bygga förtroendefulla relationer är också en viktig bit och de barn man träffar behöver få en trygg anknytning till vuxenvärlden. Kremena Hultby understryker vikten av att försöka få en fungerande vardag och normalitet, naturligtvis inom de ramar som finns när man vistas på skyddat boende.

— Rutiner är väldigt viktiga och vi arbetar med empowerment (egenmakt) då vi finns bredvid men låter de boende stärka sig själva, säger hon och påpekar att klienterna även är självständiga på så vis att de bor i egna lägenheter.

— Tyvärr ser vi sällan rättvisa i form av fällande domar gällande människohandel och då är det ju lätt att tänka att det man varit med om inte har hänt. Men Gud har sett situationen och vi ber ofta att våra klienter ska få känna Guds rättfärdighet och att de får hans upprättelse, fortsätter hon.

Inför bönedagen finns diverse material på olika språk anpassat för olika åldrar som kårer och verksamheter kan använda sig av. Exempelvis förslag på böner då man utgår från den som räddats ifrån eller riskerar att hamna i klorna på människohandlare, men också dem som kämpar för de utsatta. Vidare finns tips på anordnande av marscher och hur temat kan implementeras i gudstjänster. Dessutom erbjuds videos och pr-material som posters och inlägg för sociala medier.

Text: Teresia Jansson

Publicerat: 2021-09-22Skriv ut