Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

"Vi för verkligen ett krig mot trafficking"

I Moldavien förs kampen mot människohandel på flera plan. Personer som lockas in i falska jobberbjudanden utomlands lär sig bli vaksamma. En ofta korrumperad myndighetsapparat påverkas genom information och Frälsningsarméns kårer tränas i att se tecken och ge råd och stöd till personer i riskzon.

Moldavien är ett av Europas fattigaste länder. Många söker arbete utomlands, där risken är stor att man hamnar i slavarbete av olika slag. Galina Ketroy arbetar medvetet med att få människor att stanna i landet.

Moldavien är ett av Europas fattigaste länder och har ett av det högsta antalet personer som arbetar utomlands, ofta illegalt. Människor drömmer om en bättre tillvaro och möjlighet att tjäna pengar i ett annat land, för att senare kanske återvända och börja om. Därför är Moldavien ett så kallat ursprungsland när det kommer till människohandel.

-Många är lågutbildade och har liten kunskap om sina rättigheter utomlands. De tror på allt de utlovas av dem som förmedlar arbeten. Parallellt har de kanske stora familjer och med många barn att försörja, säger Galina Ketroy, som är Frälsningsarméns nationella koordinator för Anti Human Trafficking i Moldavien.

Arbetar förebyggande med att förhindra rekrytering

Inom Europa kan man resa och stanna i tre månader utan särskilt tillstånd. Därför letar många moldovier jobb i Polen, Grekland, Spanien och Tyskland. Omkring 50 % av dem Galina och hennes nätverk möter har rumänska identitetshandlingar. Mycket handlar därför om att arbeta förebyggande. Man vill försöka förhindra rekryteringarna in i människohandel och hjälpa människor innan de blivit faktiska brottsoffer.

För att öka kunskaperna uppmanas människor att ställa viktiga frågor till arbetsgivare som erbjuder jobb utomlands: Vad är det för slags arbete och vad krävs av mig? Var kommer jag att bo och hur reser vi dit? Hur ser avtal och regler ut och vad händer om man hamnar i problem?

- Om jobbförmedlaren kan svara på och ge underlag på detta är det en större chans att erbjudandet är äkta och säkert. Vi kan inte stoppa människor att lämna landet men vi kan göra det säkrare, säger Galina.

Skammen gör att man inte söker hjälp

Moldaviens kultur präglas av att man sätter stor tillit till sina släktingar och deras ord. Om en nära släkting rekommenderar en jobbkontakt tror man på det, vilket tyvärr gör att man lättare kan bli lurad. Dessutom är skammen stor och acceptansen låg vid ett misslyckande, som att hamna i sexhandel och inte få betalt. Den drabbade upplever sig fördömd, hamnar i ännu värre omständigheter och söker inte den hjälp man skulle behöva.

- Man vill kunna visa upp att man lyckades utomlands fastän man farit illa. Och många menar dessutom att man har det bättre som slav ute i Europa än att hanka sig fram i Moldavien, där möjligheterna är få, säger Galina.

Tränas att urskilja tecken på människohandel

Därför fokuserar Frälsningsarmén nu på att träna anställda och ideella i att urskilja risksignaler för människohandel och exploatering i sina lokala verksamheter samt att ge rådgivning och stöd till personer i riskzon. Viktigt är också att påverka myndigheter och regering i frågan. Här behöver medvetenheten öka betydligt, menar Galina.

- Jag vill visa att vi verkligen för ett krig mot trafficking. Men korruptionen är utbredd bland beslutsfattare, vilket gör det svårt att nå fram med information. Människor i vårt land litar inte heller på sin regering, länken är skadad mellan folket och de styrande, menar hon.

Kampen om sysselsättning är tuff och de jobb som finns är lågbetalda. Galina exemplifierar med att ett jobb i Moldavien kan ge en inkomst på 65 euro per månad. Levnadskostnader och värme för boendet ligger på 150-200 respektive 45 euro. För att överleva arbetar somliga därför 16 timmar i streck med tre olika jobb. Ändå räcker det inte.

Utbildning nyckeln till jobb och framtidshopp

För att påverka människors beteende trycker Galina på vikten av utbildning och att lära sig ett riktigt yrke. Många kanske städar eller jobbar på en bondgård och har låg tilltro till att någonsin kunna byta bana.

- Kan vi få människor att utbilda sig och stanna i landet blir det på sikt bättre för den personen, för familjen och även för vårt land, säger Galina.

Sociala medier blir ett allt viktigare sätt att nå människor i ett fattigare land där de flesta ändå har tillgång till en dator. Galina berättar hur hon under en Facebook-post som utlovade arbete i Polen gjorde en kommentar om att man ska akta sig för att bli lurad. En ung kvinna som ville flytta till Polen tog kontakt med Galina, som hjälpte henne kalkylera på möjligheterna och riskerna kring jobberbjudandet.

”Hon beslutade sig för att stanna hemma hos sin familj istället”

- Jag gav henne information och skrev att hon skulle ställa noggranna frågor till myndigheterna. Det slutade med att hon beslutade sig för att stanna hemma hos sin familj istället, det var bättre och säkrare här. Så mycket kunde ett tio minuters samtal göra!

Frälsningsarmén i Moldavien arbetar med knappa resurser i kampen mot människohandeln, men deltar i den aktuella europeiska Anti Human Trafficking-kampanjen med material som affischer, flyers och social media, där man berättar om sanningen bakom lukrativa jobberbjudanden.

- Förändring är svårt. Men jag ser att det går. Ett steg i taget blir det faktiskt bättre, säger Galina Ketroy.

Text: Carina Tyskbo

Så ser människohandeln ut i Sverige Vårt arbete mot människohandel 

Publicerat: 2019-04-09Skriv ut