På Frälsningsarméns webbplats används cookies. Cookies som behövs för att webbplatsen ska fungera kommer att sparas i din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Sätt punkt för människohandeln

Frälsningsarmén lyfter för andra året i rad fram människohandeln i ljuset. Detta för att få alla svenskar att förstå vad den innebär och att den faktiskt pågår i vårt land. Detta görs genom information, utbildning och en stor kampanj i media som går under namnet ”Vi sätter punkt”.

Förra året satte Frälsningsarmén ner foten, spred kunskap och skapade nätverk för samverkan beträffande människohandeln. För att bekämpa fenomenet krävs det samarbete och en gemensam nationell handlingsplan.

Vill få fler organisationer och företag att reagera och agera

I Sverige samarbetar Frälsningsarmén nationellt och lokalt med andra civila aktörer i samhället och med myndigheter, som bland annat polis, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Nu vill man få fler organisationer och företag att se människohandeln och att reagera och agera mot den.

– Vi har under tidigare år aktiverat våra egna närverk och funktioner genom att stärka vår lokala förmåga men vi behöver bli ändå vassare på att identifiera utsatta och bereda möjlighet för att ge stöd och skydd för dem som vi kommer i kontakt med, säger Madeleine Sundell, människorättsjurist och nationell samordnare i Frälsningsarméns arbete mot människohandel.

Frågor vi kan ställa oss

Nu jobbar Frälsningsarmén för att sätta punkt för det moderna slaveriet på olika sätt och det vill man även att privatpersoner runtom i hela landet ska göra. Fler måste se vad som pågår då människohandeln är något som inte får gå någon obemärkt förbi. Frälsningsarmén vill öppna ögonen på svenskarna, ge dem verktyg och få dem att plocka fram sitt civilkurage.

– Människohandeln är direkt påverkad av vår människosyn, livsstil, våra beteenden och konsumentval. Vi vill att allt fler ska ställa sig frågorna: Kan mina val ske på bekostnad av andra?, Hur har den här produkten tillverkats?, Vem förmedlar mina hushållsnära tjänster och vem arbetar i min trädgård?, säger Madeleine Sundell.

"Ytterst handlar det om vår människosyn"

När Frälsningsarmén sätter punkt för människohandeln handlar det om att ta tag i bakomliggande orsaker, utbud och efterfrågan. Orsakerna har ofta med fattigdom och andra sociala orättvisor att göra. Madeleine Sundell menar att det ytterst handlar om vår människosyn men att allt detta hänger ihop och på samtliga områden måste vi sätta punkt. Hon påpekar att människohandel hänger ihop med både svartarbete, migration, organiserad brottslighet, pornografi och mäns våld mot kvinnor.

Agera även i Östeuropa och andra utsatta länder

Men det räcker inte att bara agera i Sverige utan även i Östeuropa och andra utsatta länder. I EU-projektet "Safe Havens" samarbetar Frälsningsarmén i Sverige främst med Holland och de östeuropeiska länderna Rumänien, Ukraina och Moldavien. Den internationella strategin är att jobba på alla fronter samtidigt med förebyggande arbete i de länder potentiella offer kommer ifrån. Man behöver jobba med fattigdomsbekämpning och livsvillkoren som råder i de länderna.

"Människors drömmar utnyttjas"

Madeleine Sundell förklarar att även om invånarna många gånger har mat på bordet så påverkas de av att se andra människor ägna sig åt lyxkonsumtion, bygga fina hus och köpa datorer och smycken.

– Drömmarna utnyttjas dock på ett sätt som gör att människor hamnar i ett skuggsamhälle i ett land där de blivit lovade bättre livsvillkor. Men i verkligheten blir de skuldsatta och tvingas arbeta under hot och tvång utan någon anständighet och utan tillgång till sina mänskliga rättigheter, säger Madeleine Sundell.

Vem bär ansvaret?

Frågan är då vem som bär ansvaret; människor i utsatthet utan kunskap och livlina, eller välfärdssamhället? Frälsningsarmén vill förebygga att människor hamnar i det slaveri människohandeln innebär. När det gäller arbetsexploatering tänker kanske många i Europa att det finns en frivillighet. Många invånare lämnar ett fattigt Moldavien eller Rumänien trots att de vet att de kommer att arbeta under slavliknande förhållanden.

– Om vi då möter dem med attityden att de får skylla sig själva så ser de inte sig själva som brottsoffer. Då tänker även de att de bär sin egen skuld. I ett rättssäkert samhälle ska brottsoffer aldrig bära skulden, understryker Madeleine Sundell.

"Aldrig okej att acceptera ett modernt slaveri"

Hon betonar att för den som är desperat ska lösningen aldrig vara att utnyttjas under dåliga förhållanden och att det aldrig kan vara okej att acceptera ett modernt slaveri varken i Sverige eller i övriga världen år 2017. Lagstiftningen här är tydlig med att exploatering eller annan typ av kränkning av de mänskliga rättigheterna inte är något som innefattar frivillighet.

FN:s globala hållbarhetsmål

Idag finns FN:s globala hållbarhetsmål som gäller alla länder och sträcker sig fram till år 2030. På tre ställen; mål 5, 8 och 16, nämns människohandeln vars alla former måste bekämpas och upphöra. Alla länder har därmed krav på sig att bekämpa människohandeln och arbeta för jämställdhet och anständiga arbetsvillkor. Hållbarhetsmålen rör även specifikt barnsexhandeln och inom det området gör Frälsningsarmén ett kraftfullt arbete tillsammans med organisationen ECPAT Sverige.

– Nu kräver vi att Sverige levererar och lever upp till dessa högt uppsatta mål. Frälsningsarmén står tillsammans med olika aktörer och kräver en permanent samordningsfunktion med särskilt avsatta medel för skydd och stöd för att utsatta ska få sina rättigheter tillgodosedda, säger Madeleine Sundell.

Så ser människohandeln ut i Sverige Vårt arbete mot människohandel Stöd vårt arbete mot människohandel

Jonnas Nimmersjö/Teresia Jansson

Skriv ut Dela