Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Frälsningsarmén motarbetar människohandeln i Östeuropa

Frälsningsarmén har länge arbetat emot människohandeln i olika länder och problemen ser olika ut beroende på land. Många av dess offer kommer från östeuropeiska länder. Vi har träffat Galina Gaivoronscaia som arbetar med frågan på Frälsningsarmén i Moldavien med ansvar även för Rumänien, Georgien och Ukraina.

Galina Gaivoronscaia, Frälsningsarmén i Moldavien. Foto: Teresia Jansson

Här lever många i socioekonomisk utsatthet

I Moldavien finns Galina Gaivoronscaia som jobbar aktivt mot människohandeln i Moldavien, Georgien, Ukraina och Rumänien. Hon är även vice ordförande för Frälsningsarméns europeiska nätverk mot människohandel. De nämnda östeuropeiska länderna är främst så kallade ursprungsländer, det vill säga länder där det bor många människor som lever i socioekonomisk utsatthet och som därför löper stor risk att bli offer för människohandeln. Detta inträffar ofta i samband med flytt till andra delar av världen, i jakten på ett bättre liv.

"Vi måste förebygga och motverka utsattheten innan dessa människor utnyttjas"

I dessa fall ligger fokus på att skydda och återintegrera dessa människor om de återvänder till hemlandet.

– Men ofta vill de inte komma tillbaka då de har svåra omständigheter där, de är fattiga och sårbara och har varken arbete eller utbildning. Därför är vårt viktigaste arbete att försöka förebygga och motverka utsattheten innan dessa människor utnyttjas, säger Galina Gaivoronscaia.

I Moldavien och Rumänien samarbetar frivilligorganisationerna

I de fyra länderna ser utmaningarna lite olika ut och inte alltid fungerar samarbetet med myndigheter särskilt väl. I Moldavien samarbetar Frälsningsarmén främst med andra frivilligorganisationer, bygger nätverk, utbildar fältarbetare och försöker hjälpa invånarna att inte bli offer. Även i Rumänien upprättade man i höstas en speciell avdelning inriktad på människohandel där Frälsningsarmén och andra organisationer nu är involverade.

I Ukraina fokuseras arbetet på att styrka och motivera människor

Till viss del kan man även samarbeta lokalt med polisen och hämta erfarenheter från andra länder, såsom Sverige. Också i Ukraina drog man igång bekämpningen av människohandeln i höstas men tyvärr saknas en nationell strategi där. Fokus i arbetet i landet ligger på är att styrka och motivera människor att få större visioner för vad de kan uträtta.

Det svåraste landet just nu – Georgien

Georgien präglas av illegal invandring från Asien och är både ett ursprungs-, transit- (land som offer för människohandeln passerar igenom) och mottagarland för utsatta. Det rör sig främst om människor som lever i prostitution och många kommer från muslimska länder, ofta från Mellanöstern, såsom Tadjikistan.

– Det är det svåraste landet för oss just nu. Frälsningsarmén arbetar för att möta människor i nöd men just när det kommer till människohandeln i Georgien så vet man inte vad man ska göra. Därför finns det ett stort behov av träning för att känna igen tecknen på det området. Vi behöver även få nyckelpersoner i landet som sprider kunskapen vidare, säger Galina Gaivoronscaia.

"Organhandel och utnyttjande i krigstjänst pratas det inte så mycket om"

Oftast handlar det i de fyra länderna om sexuellt utnyttjande, arbete under slavliknande former och till låg lön men även organhandel då människor säljer sina egna organ eller kvinnor som föder barn de dödar och vars organ de säljer. Organhandel och utnyttjande i krigstjänst pratas det inte så mycket om, enligt Galina Gaivoronscaia.

Barnen blir lämnade ensamma

En tredjedel av Moldaviens befolkning har flytt landet för att det inte finns jobb där. Många barn blir lämnade ensamma när föräldrarna jobbar i andra länder.

– Även om de är med mor- eller farföräldrar så är de sårbara och kan bli manipulerade och utnyttjade. Många föräldralösa barn och hemlösa försvinner utan att samhället märker det, säger Galina Gaivoronscaia.

– Vi jobbar med att bygga upp barn och ungas självförtroende. Om de blivit slagna hemma och fått höra att de är värdelösa så försöker vi få dem att förstå sitt värde, sina rättigheter och att de bör behandlas bättre, fortsätter hon.

Frälsningsarméns internationella nätverk

Tack vare att Frälsningsarmén är en internationell organisation och att det finns bra nätverk möjliggörs samarbete över landsgränserna. Frälsningsarméns varumärke anses på många håll pålitligt och därför är det lätt att få ingångar i olika sammanhang.

19-åriga dottern skickades till Sverige för att arbeta

Galina Gaivoronscaia tar som exempel en 19-årig tjej som hittades i Sverige medan hon hade en fyraårig son hemma i Rumänien. Dotterns pappa satt i fängelse och familjen hade inte råd med hyran till bostaden så då skickades flickan till Sverige för att arbeta. Flickan ville inte polisanmäla sin situation då hon var rädd och bara ville hem till sin son.

Hon kom i kontakt med Plattformen Civila Sverige mot Människohandel som Frälsningsarmén är en del av och via den kontaktades Madeleine Sundell, jurist på Frälsningsarmén i Sverige. De pratade om vad de kunde göra för flickan som hänvisades vidare till Galina Gaivoronscaia som kan ge utsatta hjälp i Rumänien.

Frälsningsarmén kan ordna boenden, utbildning och arbete

– Vi kan inte alltid ge pengar men vi kan ordna boende och ge människor utbildning som de själva inte har råd med och då kan de därefter få ett jobb. Vi försöker få dem att stanna i sina hemländer men vi måste ge dem alternativ så att de vill det, säger hon.

Bland annat kan man bekosta skoluniformer och böcker. Galina Gaivoronscaia påpekar att det i nuläget är angeläget att skapa arbetstillfällen, bland annat via SALVAtex som är Rumäniens motsvarighet till Myrorna i Sverige. SALVAtex har nu funnits något år i Rumänien där det drivs sex butiker som skapat omkring 100 anställningar och 300 arbetsträningstillfällen. På sikt är förhoppningen att utöka möjligheterna liksom att sprida konceptet till andra central- och östeuropeiska länder.

Vissa länder kan offren inte åka tillbaka till, exempelvis Nigeria, där de riskerar att dö och då måste mottagarländerna hjälpa dem att integreras i det nya samhället. Det är också viktigt att se till individens särskilda situation och behov.

Galinas familj fick hjälp från Frälsningsarmén

Galina Gaivoronscaia kommer själv från en stor familj som hade det svårt ekonomiskt. Ibland fanns det knappt mat på bordet. Pappan tvingades jobba i Moskva och lämna familjen hemma eller stanna med familjen som då blev utan inkomst. I den tuffa situationen fick familjen kontakt med Frälsningsarmén. Där fick barnen godis och familjen fick matpaket, kläder och lakan.

– Jag tror att det är viktigt att man ger praktisk hjälp och inte bara säger att "Jesus älskar dig". Min familj var inte troende men tack vare hjälpen vi fick så blev jag det. Nu är jag medlem i Frälsningsarmén och går på gudstjänster på kåren varje vecka, säger Galina Gaivoronscaia.

Hon brinner för sin uppgift och har visioner för framtiden.

– Jag hoppas att vi kan bygga ett starkt nätverk och att vi kan arbeta tillsammans mellan olika länder. Bara tillsammans kan vi besegra människohandeln, säger hon.

Text: Teresia Jansson

Så ser människohandeln ut i Sverige Vårt arbete mot människohandel

Publicerat: 2017-08-23Skriv ut