Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Minska hemlösheten med sociala bostäder

Årets hemlöshetsrapport från Stockholms Stadsmission visar dystra siffor. Som en väg att minska bostadslösheten för de mest utsatta lyfts de så kallade sociala bostäderna. Frälsningsarmén bekräftar tendenserna i rapporten och värdet av sociala bostäder.

Kampanjbild. Foto: Jonas Nimmersjö

I årets hemlöshetsrapport från Stockholms Stadsmission presenteras en granskning av de största kommunernas egna hemlöshetskartläggningar. Marika Markovits, senior advisor och tidigare direktor för Stockholms Stadsmission, berättar hur hon i 20 års tid följt svensk hemlöshetspolitik. Hon ser en hemlöshet som bara ökat.

− Under de decennierna har Finland minskat hemlösheten med 70 procent, från 18 000 i hemlöshet till 5 000 nu. Finland är ensamma i Europa med detta. De har tagit ett samlat nationellt grepp, något vi efterlyser att Sverige bör göra.

Marika Markovits, Stadsmissionen.

Jämfört hemlöshet i sju europeiska länder

Hemlöshetsrapporten kartlägger hur man arbetar mot hemlöshet i sju europeiska städer. Man har även granskat hur svenska kommuner mäter hemlöshet på olika sätt, trots socialstyrelsens kriterier. Det i sin tur leder till att politiker inte får ett rättvisande underlag, och inte heller del av kunskap och idéer. Effekten av olika insatser blir dessutom omöjliga att följa upp och mäta, menar Marika Markovits.

− Vi vill att alla kommuner ska ha en tak över huvudet−garanti, som finns i Stockholm. Så är det inte nu. När definitionen inte är tillräckligt tydligt skriven tar kommunerna inte sitt ansvar, säger hon.

Sociala bostäder lösning för dem med låga inkomster

Temat för hemlöshetsrapporten som lämnats till regeringen är ”Sociala bostäder”, ett begrepp som enligt Marika Markovits och Anna Granath Hansson, doktor i fastighetsvetenskap på KTH och delaktig i rapporten, vill lyfta fram som en god lösning för den som inte lyckas ta sig in på en tuff bostadsmarknad. En social bostad är ett boende anpassat efter människor och hushåll med begränsad möjlighet att försörja sig och betala hyran.

Institutionella boenden, som till exempel Frälsningsarméns olika boendeformer, med bland annat det nya initiativet Halvvägshuset https://www.fralsningsarmen.se/vad-vi-gor/vuxna/Nyheter/fralsningsarmen-startar-unik-form-av-eftervard-for-personer-i-missbruk/, menar Marika Markovits är väldigt bra och alltid kommer att behövas.

− Men det är oerhört viktigt att arbeta med den egna bostaden. Även om alla inte mår bra av att bo ensamma heller. I de fallen är kollektiva alternativ att föredra, säger hon.

Frälsningsarmén trycker på bättre samarbete inom bostadssektorn

Per-Uno Åslund, biträdande divisionschef för Frälsningsarméns sociala division, menar att Stadsmissionens rapport bekräftar Frälsningsarméns erfarenhet av att många hamnar mellan stolarna.

− Vi håller med om att sociala bostäder kan vara en del av lösningen för att förebygga hemlöshet. Det behövs ett närmare samarbete mellan offentlig sektor, fastighetsägare och civilsamhället, både i liten och stor skala, säger han.

Per-Uno Åslund, biträdande divisionschef för Frälsningsarméns sociala division.

Sätta mer press på politiker och fastighetsbransch

Kritiska röster har ibland höjts mot att sociala bostäder kan orsaka segregation mellan fattiga och rika områden, men med goda lösningar menar Stadsmissionen att det inte behöver ske. I många länder utgörs upp till 50 procent av bostadsmarknaden av ett socialt bostadsbestånd.

− Inget land har lyckats lösa hemlösheten genom att vänta på bostadsmarknaden. Fastighetsbranschen vill men tar inte initiativet, de väntar på politikernas incitament för detta. Men för människor i utsatthet förenklar man om det finns överskott av bostäder som inte kräver kontrakt eller att man har behövt stå i kö under lång tid, säger Marika Markovits.

I ett välfärdsland ska man inte sakna bostad

Därför vill Stadsmissionen uppmuntra till att etablera ett kunskapscenter för de här frågorna, som involverar såväl civilsamhälle, bostadsförmedlare, fastighets− och byggbransch, politiker och andra intressenter.

− Vi ger inte upp. I ett välfärdsland ska man inte kunna sakna någonstans att bo. Vi kommer att tjata på regeringen och peka på Finland eller andra länder som löst detta bättre. Vi ska vara droppen som envist urholkar stenen, säger Marika Markovits.

Färre strukturellt bostadslösa i Malmö

I Malmö stad har bostadslösheten sedan 2018 sjunkit med 40 procent bland människor i strukturell hemlöshet − alltså personer som saknar bostad på grund av exempelvis fattigdom och arbetslöshet. Detta enligt en artikel på svt.se. Rose-Marie Carlsson (S), som är tillförordnat kommunalråd med ansvar för teknik och service, förklarar siffrorna med att man gjort kraftfulla satsningar på bostadsrådgivning.

Snabbare hantering av kommunens lägenheter

Den analys som gjorts visar enligt Malmö stad på att den hemlöshetssatsning som arbetsmarknads- och socialnämnden sjösatte i början av förra året, spelat en viktig roll. Man har satsat på dubbelt så många socialsekreterare och snabbare hantering av kommunens lägenheter. Dessutom träffar man hushåll med nödbistånd en gång i veckan.

Ingen skillnad för personer i missbruk och psykisk ohälsa

Hemlösheten bland människor med missbruksproblematik och psykisk ohälsa är dock ungefär lika stor som tidigare år. Men den strukturella hemlösheten har alltså minskat rejält i Malmö.

− Det handlar om att personer hittat boende på egen hand. Antingen hos kompisar, i familj eller i ett boende utanför staden. Därför kan vi inte dra för stora växlar på detta ännu men vi måste se till att hålla i den positiva trenden, säger Ros-Marie Carlsson i reportaget.

Text: Carina Tyskbo

Fakta

Definition social bostad (enligt Stockholms Stadsmissions):

”En strukturerat långsiktig förutsägbar offentligt understödd bostadsförsörjning för socialt eller ekonomiskt utsatta hushåll.”

Strukturell bostadslöshet: 

Personer som lever i hemlöshet på grund av till exempel fattigdom och arbetslöshet.

Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet:

  • Akut hemlöshet
    Person i akut behov av tak över huvudet, hänvisad till akutboenden, härbärgen, jourboenden eller sover på gatan. EU-medborgare och papperslösa som hör till denna grupp räknas inte i den officiella statistiken.
  • Boende på institutioner eller i kategoriboende
    Person som är intagen eller inskriven på kriminalvårdsanstalt eller behandlingsenhet, stödboende i kommunal eller privat regi alternativt i landstingets regi, HVB-hem eller SIS-institution, och som tre månader före planerad utskrivning/utflyttning fortfarande saknar ordnad bostad. Även en person som skulle ha lämnat institutionsboendet, men som på grund av svårigheterna att hitta ett eget boende fortfarande bor kvar, räknas hit.
  • Långsiktiga boendelösningar
    Person som bor i en av kommunen ordnad boendelösning (försökslägenhet, träningslägenhet eller som fått ett så kallat socialt eller kommunalt kontrakt) då personen inte på egen hand kan skaffa sig en bostad. Gemensamt för dessa boendelösningar är att hyresavtalet är förenat med tillsyn eller andra villkor eller regler.
  • Eget ordnat kortsiktigt boende
    Person som bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta, familj eller släktingar eller som har ett inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson som är kortare än tre månader.
Publicerat: 2019-11-27Skriv ut