Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Jonathan som är hemlös får hjälp med amputerat ben

På Frälsningsarméns sociala center i Stockholm finns en gång i veckan sjuksköterskor från Pelarbackens vårdcentral för hemlösa. Denna dag får de hjälpa Jonathan, som efter en komplicerad fraktur fått benet amputerat.

Jonathan besöker Frälsningsarméns sociala center för första gången. "Jag har åkt flera mil för att komma hit, folk säger att det är bra här" säger han. Foto: Kerstin Tillenius

Trycksåret gör ont och han är rädd för inflammation. Han heter Jonathan, är i 35−årsåldern och sitter i en fåtölj på Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull i Stockholm. Det är första gången han är här. Käppen har han lagt bredvid stolen och benprotesen står för sig själv på golvet, kvar i de avdragna jeansen.

Kurator Maria Emanuelsson har talat med honom en stund och nu står sjuksköterskorna Wictoria och Helene från Pelarbackens vårdcentral för hemlösa böjda över det amputerade benet. Det är lite stimmigt i lokalen men Jonathan berättar om hur han i det sydamerikanska hemlandet föll och bröt sig så illa att benet spjälkades upp.

Sjuksköterskorna undersöker såret

− Det var en svår fraktur och jag opererades och gipsades men blev aldrig riktigt bra. Försäkringen täckte inte alla operationer heller, säger Jonathan, och grimaserar när han drar det tubliknande benskyddet av benet, som slutar en dryg decimeter under knät.

Helene kikar närmre på såret utan att ta av förbandet, som blodat igenom.

− Hmm, jag tror vi får ta med dig ut till vårdbussen istället, säger Helene och Wictoria nickar. Vilket sjukhus tillhör du, Jonathan?

− Jag opererades vid Liljeholmen, men nu vet jag inte vart jag hör. Det är svårt att hålla reda på allt, svarar han och knäpper åter på protes, krånglar tillbaka jeansen och reser sig mödosamt upp. Han har en mörkblå jacka och en grå ryggsäck. Intill käppen dinglar en smutsig grårandig tygkasse.

Vårdcentralens buss är fullt rustad för att ta hand om skador, vaccinera och lägga om sår. Jonathan får hjälp in i bussen.

Komplicerad benfraktur ledde till amputation

 Jonathan berättar hur den svenske läkaren kom in i rummet på sjukhuset. Läget var akut, benet var svårt infekterat. Bara amputation återstod som lösning om Jonathan skulle överleva. Ett besked han aldrig ska glömma och konsekvenser som han får leva med för alltid. Sjuksköterskorna lyssnar och nickar inkännande. De försvinner en stund och återkommer lite senare från kurator Marias kontor, där de slagit på sin dator i Jonathans journaler och ringt några samtal.

− Nu vet vi vem som behandlade dig. Du ska tillbaka dit för kontroll på måndag, säger Wictoria och sträcker över ett kort med telefonnummer.

Lever i hemlöshet och bor tillfälligt i en källare

Medan vi går mot ytterdörren berättar Jonathan hur han efter ankomsten till Sverige bodde på olika platser kring Stockholmsområdet − inneboende hos bekanta eller kontakter. Hur han ömsom bjudits in och kastats ut. Ännu finns ingen fast bostad, han hankar sig fram och sover för tillfället i källaren på en före detta anstalt. För en tid sedan fick han höra talas om Frälsningsarmén.

− Jag har åkt flera mil hit idag. Men folk sade att det är bra här, säger han och greppar räcket för att sakta går upp för trappan.

Såret tvättas i fullt utrustad vårdbuss

Kylan på Långholmsgatan slår emot oss när vi kommer ut, idag har temperaturen krupit en bit under minusstrecket. Jonathan har ingen mössa, jackan är öppen. Runt hörnet i en parkeringsficka står Pelarbackens vårdbuss. Wictoria låser upp och drar igång värmen och de båda sjuksköterskorna hjälper honom in.

− Varsågod och sitt, säger Helene vänligt medan hon tar fram sårrengöring och trär på sig ett par rosa handskar.

För ett ovant öga ser det stora trycksåret inflammerat ut, men Helene konstraterar nöjt att det har hela kanter, vätskar på ett bra sätt och kommer att fortsätta läka fint bara Jonathan tar sig till vården regelbundet. 

Hon rengör noga och lägger om med nytt förband medan han berättar om sitt liv. De tycks vara länge sedan någon lyssnade, orden strömmar.

Jonathan har ont i trycksåret på sitt amputerade ben. Sjuksköterskorna från Pelarbackens vårdcentral för hemlösa ser över benet i sin sjukvårdsbuss.

Kristen tro bättre än häxkonster

− När jag var som sämst i mitt ben försökte vänner i hemlandet hjälpa mig. Men där jag kommer ifrån tror man på andar. De började göra häxkonster med mig för att benet skulle bli helt. Jag blev totalt lurad och fick inga mediciner, säger han besviket.

Sociala centrets kristna inriktning känns trygg, menar han.

− Ja, jag har en tro. Jag tror på den kristna guden men i mitt hemland blandar man mycket, menar han.

När Jonathan är omplåstrad och klar står vi åter på trottoaren. Wictoria och Helene påminner om sjuktransporten som hämtar honom nästa vecka och berättar att han ska få en tid med en egen ombudsman. Han skruvar lite på sig och hävdar att läkarna inte alltid varit så snälla.

−Jo, men det är viktigt att man ser över detta varje vecka. Och får du feber måste du åka in direkt, säger Helene allvarligt.

Kontakt med anhöriga

Jonathan nickar och svänger upp ryggsäcken på ryggen igen. Han ber om foton på sig själv, personalen och den fina bussen.

− Kan ni sms:a dem senare? För min telefon har blivit så konstig. Jag tror den är trasig.

Sedan tar han stöd mot käppen och linkar tillbaka till centret. För kaffe, smörgås, gemenskap och en stund vid datorn där han kan nå sina anhöriga.

Text: Carina Tyskbo
Foto: Kerstin Tillenius

På grund av situationen med covid-19 har bussen från Pelarbackens vårdcentral ett uppehåll i närvaron vid Frälsningsarméns sociala center i Stockholm.

Swisha 100 kr för att ge en varm jacka eller lite mat till en hemlös

Swisha 100 kr

Exempel på hur din gåva hjälper

  • 50 kr - Ger en matkasse med bröd, frukt och två konserver
  • 80 kr - Ger sängkläder för en natt
  • 100 kr - Ger mössa och vantar
  • 250 kr - Ger en varm jacka

Om hemlöshet Vårt arbete mot hemlöshetVåra sociala center, akut- och stödboenden

Publicerat: 2020-03-30Skriv ut