Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
hämta geoposition

Samhället behöver en levande kyrka

Frälsningsarmén bjöd in till sista seminariet för detta år på Almedalsveckan. I fokus stod vår inre identitet som kristen kyrka och vårt uppdrag kopplat till detta. Panelen uppmanade till att stå upp för tron oavsett opinionsvindar och att se på varje människa som unik och värdefull.

Bild 1: Från vänster; Marianne Adams (Frälsningsarmén), Thomas Strand (S), Lars Adaktusson (KD), Johan Lahne (Frälsningsarmén) & Clive Adams (Frälsningsarmén). Bild 2: Lars Adaktusson (KD). Bild 3: Thomas Strand (S). Foto: Carina Tyskbo

Frälsningsarmén hjälper utsatta människor utifrån övertygelsen att var och en består av kropp, själ och ande. Arbetet med rehabilitering har ibland misslyckats därför att varje försök till förändring av en människas liv blir obalanserat om det inte handlar om hela den mänskliga varelsen.

Övertygelsen om att helhet och fullhet i livet är möjligt att uppnå, är bas och målsättning för Frälsningsarméns arbete. De hungriga behöver få bröd, de hemlösa måste få tak över huvudet, de marginaliserade måste få sitt människovärde tillbaka: Dessutom behöver varje individ få utrymme att utforska den andliga dimensionen för att upptäcka sitt sanna jag.

Fem grundläggande skäl till att kyrkan ska hjälpa utsatta

Panelen i Frälsningsarméns välbesökta tält bestod denna torsdag av Clive och Marianne Adams, Kommendörer på Frälsningsarmén, Lars Adaktusson (KD), europaparlamentariker och Thomas Strand (S), riksdagsledamot. På frågan om varför man som kristen kyrka ska hjälpa utsatta svarade kommendörsparet Adams att det i både Gamla och Nya Testamentet tydligt framgår att barmhärtigheten om den utsatte är central.

-Vår anledning att hjälpa  andra har fem grunder: Det bibliska, historiska, teologiska, erfarenhetsmässiga och det existentiella, sade Clive Adams.

- Nästan allt i den svenska historien kommer från kristendomen, det blir historielöst att inte ta med det perspektivet, sade han vidare.

Marianne Adams pekade på Jesu egen förebild i mötet med utsatta och på bibelstället om den barmhärtige samariern, som utan urskillning om vem personen var, hjälpte en människa i nöd.

Medier och myndigheter har för lite kunskaper om tro

Lars Adaktusson, (KD), menade att kristenheten är en omistlig positiv kraft i ett gott samhälle. Den kan ge förutsättningar att ta itu med de stora existentiella frågorna på ett sätt som politiska företrädare aldrig kan. Detsamma tyckte Thomas Strand (S), riksdagsledamot, som imponerades inte minst av kyrkornas och andra ideella rörelsers insatser under den stora flyktingvågen 2015.

Under året har Migrationsverket i ärenden som gällt kristna konvertiter kallat kristna samfund för sekter, något som väckt starka reaktioner inom kyrkan och i kristen media.

-Medierna och även myndigheter gör ofta en olycklig sammanblandning mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle. Ett samhälle måste kunna vara religiöst eller till och med mångreligiöst medan staten är sekulär, sade Lars Adaktusson och fortsatte:

-Kommer man inte tillrätta med den bristande kunskapen om kristendom på nyhetsredaktioner och hos journalister får vi stora problem framöver med att bemöta växande fördomar. De i sin tur kan bli en grogrund till större klyftor.

Religiösa friskolor ett hett ämne

Frågan om religiösa friskolor lyftes och Thomas Strand, som är engagerad i Broderskapsrörelsen, är inte på samma linje som sitt moderparti, som går till val på att vilja förbjuda religiösa friskolor.

-Skärningspunken mellan tro och politik är viktig. Vi ska inte ha religiös påverkan i våra skolor, men jag är inte rädd för de runt 70 religiösa friskolor som vi har nu, sade han.

Lars Adaktusson å sin sida, påminde om att vi är bundna av internationella kommissioner som säger att religiösa friskolor måste få finnas. Han menade att Socialdemokraternas inställning till detta skadar samhället.

Clive Adams flikade in:

-Här är ett gott exempel på varför vi behöver kyrkan. Som kyrka behöver vi inte ta ställning på det sättet som ett parti måste. Vi kan utgå ifrån vår tro och vår skrift i mötet med människor, sade han.

Somliga systerorganisationer inom social och ideell verksamhet har tonat ner sin kristna prägel eller till och med plockat bort den ur sina gamla stadgar. Det kommer även rapporter från kårer och institutioner där till exempel kommuner har valt att samarbeta andra med andra på grund av Frälsningsarméns kristna profil. Lars Adaktusson tyckte att detta är fel väg att gå.

Behålla sitt fundament som kyrka

En hämmad kyrka är inte en levande kyrka. Jag hoppas att de stora kyrkorna fortsätter stå upp för sina fundament och sin förkunnelse trots tillfälliga opinionsvindar. Men visst ser jag att det finns de som kompromissar med sin teologi för att ligga i tiden, sade han och fick medhåll av Marianne Adams som minns 70-talets Norge då den kristna ideologin skulle kastas ut ur samhället.

- Men den tro och det hopp vi kan förmedla är så viktig att få erbjuda ett land, poängterade hon.

Innan panelen åter försvann ut i vimlet på Visbys gator fick de lyfta några hjärtefrågor:

Vikten av den existentiella och psykiska hälsan, att se helheten i en människa, att minnas hur Jesus lyfte utsatta och att varje människa har ett unikt och okränkbart värde, blev svaret.

 

Text och foto: Carina Tyskbo

Publicerat: 2018-07-06Skriv ut