Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Unikt samarbete med Henrik Dorsin och Scalateatern

8 november var det premiär för scenversionen av “Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” på Scalateatern i Stockholm. Frälsningsarmén finns med vid varje föreställning med en julgryta och en del av teaterns intäkter går till arbetet för att hjälpa utsatta människor. Vi fick en pratstund med Henrik Dorsin, vars idé fick hela projektet att rulla igång.

Varje teaterbesökare får under föreställningen en ask som ser ut som ett av de postpaket Karl-Bertil skickar till utsatta i staden. I asken finns en krona samt texten: ”Behåll din slant. Eller gör som Karl-Bertil Jonsson och skänk till en fattig. Bössor skramlar utanför teatern”. Foto: Scalateatern, Jonas Nimmersjö

Tage Danielssons älskade berättelse om 14-åringen som tar från de rika och ger till de fattiga har berört generationer av svenskar. Föreställningen på Scalateatern i Stockholm är bearbetad av Henrik Dorsin, som har utgått både från sagan och ifrån filmen.

Speciellt med denna julföreställning är att Frälsningsarméns Stockholmskårer bemannar Julgrytan i foajén, varje spelkväll fram till och med januari. Här kan teaterbesökarna skänka pengar och få information om arbetet för de utsatta.

Idén kom när Henrik Dorsin var julvärd i SVT

Henrik DorsinHenrik Dorsin är en av landets mest folkkäre skådespelare, komiker och sångtextförfattare. Född 1977 har han själv vuxit upp med ”Karl-Bertil Jonssons julafton” på TV och i samband med julvärdskapet i SVT för några år sedan väcktes idén om att sätta upp den omtyckta filmen som teater.

I kontakt med den hyllade animatören Per Åhlin, som gjort filmens välkända originalteckningar, har han arbetat fram en version av filmen för scen med skådespelare som Anton Lundqvist, Peter Dalle och Vanna Rosenberg i huvudrollerna. Flera dansnummer och specialskrivna sånger av Henrik Dorsin finns också med i föreställningen.

- Oavsett ålder uppskattar de flesta Tages texter. Det finns hela tiden en sorts barnslighet hos honom, men i ett vuxet angeläget ämne, säger Henrik Dorsin.

Var i filmen förekommer Frälsningsarmén?

- Det är när Tage läser: ”Vem tänder ett ljus för de som vandrar i mörkret? De för vilka Frälsningsarméns grytor hålls kokande?” Just den formuleringen har vi inte med i pjäsen men vi har gjort en sång som handlar om det, säger Henrik Dorsin.

Varför valde ni att samarbeta med Frälsningsarmén?

- Vi vill med pjäsen kunna göra något för att hjälpa utsatta. Eftersom Frälsningsarmén nämns i berättelsen kändes det naturligt att vi vände oss till er. I grunden handlar det om att hjälpa behövande. Vi vill inte bara komma med tomma ord, utan göra något bra med vår föreställning. Dessutom har Frälsningsarmén historiskt sett funnits med länge, också på den tiden då sagan utspelade sig, säger Henrik Dorsin.

Han hoppas att pjäsen ger en helhetsupplevelse som förflyttar publiken i tiden, samtidigt som det finns något tidlöst i det budskapet om att se till den utsatte.

- Förhoppningen är att man blir kvar i samma känsla som Tage Danielsson förmedlar och skänker pengar i Frälsningsarméns bössor direkt när man kommer ut ur salongen, säger Henrik Dorsin.

Tanken på att samarbeta med Frälsningsarmén fanns med redan på manusstadiet. På frågan om det fanns någon tvekan kring att samarbeta med en kristen kyrka svarar Henrik Dorsin att föreställningen i första hand handlar om att ta hand om varandra.

- Det religiösa är inte vårt incitament. Att göra gott har historiskt sett alltid funnits med i samhället, säger han.

Ser du någon skillnad på utsatthet då när ”Karl-Bertil Jonssons julafton” skrevs och idag?

- Ja, Tage säger i sagan från 60-talet: ”Det var en gång för länge sedan när man fortfarande kunde se fattiga människor gå omkring på stadens gator.” När jag växte upp på 70- och 80-talet såg man inte fattiga på gatorna. Jag kunde referera till texten. Men under de senaste 10-15 åren har de utslagna kommit tillbaka i stadsbilden igen. Där finns en skillnad. Samhället har blivit tuffare, säger Henrik Dorsin.

Han betonar vikten av ett socialt skyddsnät och en fungerande offentlig sektor, inklusive den psykiatriska vården. Många sociala institutioner monterades ner i slutet av 80-talet, något som inte var helt genomtänkt, tycker skådespelaren.

- Det finns en liten ”skylla-sig-själv”-mentalitet idag som jag tycker är skrämmande. Man talar om att alla människor har samma förutsättningar, men det stämmer inte.

Humanismen handlar om att tro på medmänsklighet, tycker Dorsin

Henrik Dorsin tycker att ordet humanism tyvärr har blivit ett skällsord i vissa sammanhang. De som vill göra gott kallas ibland för godhetsknarkare eller hycklare, och anklagas för att enbart vilja må bättre själva eller visa upp välgärningarna för andra.

- För mig är det där svårt att förstå. Ordet humanism betyder ju att vara medmänsklig och tro på människan. I tider av ”fake news” känns det som om självklara begrepp börjar förvrängas. Det goda rackas ner på och tvärtom. Man ska tro på sig själv snarare än på andra.

- Om någon skulle göra gott för att må lite bättre själv är det väl ändå bättre än att inte göra något alls? hävdar Henrik Dorsin och citerar åter Tage:

”Karl-Bertils julafton förslöt i den känsla av glädje som goda gärningar skänker gärningsmannen.”

- Det kan man väl få unna sig att känna? säger han med eftertryck.

Ta hand om utsatta måste vara självklart oavsett klass eller politik

Sagan om Karl-Bertil Jonsson skrevs i en politisk tid, med demonstrationer, aktioner och en värld som engagerade sig starkt i olika frågor. För somliga är Karl-Bertils ”Robin Hood-anda” fortfarande laddad, menar Henrik Dorsin.

- Klassamhället är förstås tydligt i berättelsen men jag tror att man vill göra den mer politisk än vad som var tanken från början. I grunden handlar den här sagan om moral och etik. Att vi ska ta hand om svaga måste vi väl ändå kunna enas om?

Godhet är en träningssak som börjar i det lilla

Att göra gott är något vi måste öva på hela tiden, tills det går per automatik, menar Henrik Dorsin. Just som vi behöver öva oss på ett instrument eller ett nytt språk. Visst har vi en kärlek i grunden men de flesta av oss månar först och främst om att lösa våra egna problem.

- Man kan träna sig i det lilla. Det kan handla om vanlig vänlighet, att hälsa, hålla upp dörren eller ge någon ett leende på gatan. Sådant bygger mänskliga broar mellan oss. Det låter kanske naivt men det är bättre att börja där än att tänka för stort, avslutar Henrik Dorsin.

”Vi är mycket glada över detta samarbete som ökar möjligheterna att hjälpa fler

- Det är anmärkningsvärt och mycket glädjande att Scalateatern och Henrik Dorsin vill inleda samarbete med oss på Frälsningsarmén. Att Frälsningsarmén uppmärksammas i och efter föreställningen gör att vi kan samla in mer pengar och hjälpa många fler att få en god jul, säger Lars Beijer, ansvarig för Julgrytan inom Frälsningsarmén.

Text: Carina Tyskbo
Foto: Scalateatern, Jonas Nimmersjö

Publicerat: 2018-11-08Skriv ut