Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Det behövs en strategi för att bekämpa fattigdomen i Sverige

Fattigdomen fortsätter att växa i Sverige. Det visar rapporten Fattigdom i Sverige 2018, som getts ut av EAPN i Sverige – en socialpolitisk plattform som arbetar mot fattigdom och social utslagning där Frälsningsarmén är medlem. Man vill genom rapporten lyfta behovet av en ökat debatt om hur välfärdssystemen kan rustas för att utrota fattigdomen.

”Vi ser hur fattigdom växer”

I sin verksamhet ser Frälsningsarmén trender som bekräftar EAPN-rapporten Fattigdom i Sverige 2018 – Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner.

– Det är vårt uppdrag att möta de utsatta i vårt samhälle i alla åldrar och från olika bakgrund. Vi gör detta i hela landet och vi ser hur fattigdom växer och hur flera grupper befinner sig i risk för fattigdom och social utestängning, säger Larisa Lacatus, verksamhetschef för Frälsningsarméns EU-center i Stockholm.

Clive Adams, Frälsningsarméns ledare i Sverige, bekräftar att situationen förvärras och att strategin och samarbetet är avgörande för att vi ska kunna fullgöra vårt uppdrag.

De utan folkbokföringsadress faller utanför statistiken

Att fattigdomen i Sverige har fortsatt att växa under de senaste åren är till stora delar ett dolt problem som inte syns fullt ut i den statistik som är tillgänglig. Bland annat beror det på att SCB (Statistiska centralbyrån) huvudsakligen bara mäter dem som har en registrerad folkbokföringsadress, vilket gör att till exempel hemlösa och papperslösa migranter faller utanför statistiken.

Lever i fattigdom trots arbete

Den växande fattigdomen handlar också om dem som lever på eller under fattigdomsgränsen men inte söker eller, av olika anledningar, inte får del av de stöd som finns.

Det handlar om personer som trots arbete lever i fattigdom med låga och/eller periodiska inkomster, långtidssjuka, ensamstående föräldrar och fattigpensionärer. Särskilt utsatta är EU-medborgarna, tredjelandsmedborgare och papperslösa flyktingarna.

Fattigdomen mer synlig genom personer som tigger

Å andra sidan har fattigdomen blivit mer synlig genom ett växande antal hemlösa och personer som tigger på gator och offentliga platser. De ökade behoven har tvingat fram fler och fler akuta stödinsatser från frivilligorganisationer och andra aktörer, exempelvis i form av matdistribution och soppkök.

Att fattigdom numera upplevs som ett reellt samhällsproblem i befolkningen bekräftas också i den stora Sifo-mätning som gjordes förra året där 45 procent av av Sveriges befolkning anser att fattigdom är ett ganska eller mycket stort samhällsproblem i Sverige idag.

Inför utdelning av matkassar till behövande på Frälsningsarmén Söderkåren i Stockholm.

Människor som hamnar mellan stolarna

Ett växande problem är också de som hamnar mellan de olika välfärdssystemens stöd på grund av motstridiga regler, okunnighet hos den enskilde eller hos personalen hos myndigheter. Det är i ökad utsträckning här som frivilligorganisationer får träda in och lämna stöd.

Begreppsförvirring

Fattigdomsproblematiken riskerar att dribblas bort av förvirringen mellan begreppen. För att kunna diskutera hur fattigdomen effektivast ska bekämpas är det därför viktigt att välja och utgå från vedertagna och definierade begrepp, menar EAPN.

Definierade begrepp kring fattigdom

  • Enligt SCB lever (2016) knappt en procent i Sverige i allvarlig materiell fattigdom.
  • Låg inkomststandard (Absolut fattigdom), det vill säga att hushållets disponibla inkomster inte räcker till för att betala nödvändiga levnadskostnader, beräknas sex procent eller 570 000 människor leva med.
  • Ett annat begrepp är låg ekonomisk standard som inom EU är samma mått som risk för fattigdom (risk of poverty). I Sverige lever 16,2 procent med risk för fattigdom.
  • Omkring 33 250 personer beräknades vara hemlösa under 2017. En dryg tredjedel, 11 167 personer av samtliga hemlösa hade barn under 18 år. I akut hemlöshet, det vill säga att leva på gatan eller på vandrarhem, i husvagn/tält eller dylikt, uppskattades 5 935 personer leva.
  • Under 2017 levde 245 000 pensionärer med en disponibel månadsinkomst lägre än fattigdomsgränsen (låg inkomststandard) på 12 100 kronor per månad. Sverige har en högre andel pensionärer med låg ekonomisk standard jämfört med övriga Norden och enligt prognoser från pensionsmyndigheten förväntas andelen öka, speciellt bland kvinnor.
  • Ett allvarligt problem är också andelen personer som trots arbete lever i fattigdom (working poor). I Sverige lever sju procent av dem som arbetar i ett hushåll med en inkomst under EU:s fattigdomsgräns, och det är vanligare att yngre, ensamstående med barn och utrikes födda har en låg inkomst trots att de arbetar. I siffrorna ingår inte alla de, antagligen 10 000-tals, som arbetar svart och erhåller lönen i kontanter. Av andra generationens svenskar lever 9,8 procent i fattigdom trots arbete och av utrikes födda 14,8 procent.
  • Ett specifikt problem för unga och låg och medelinkomsttagare är bostadsbristen och de höga boendekostnaderna. Bristen på bostäder till rimliga kostnader förstärker utsattheten och försvårar ytterligare möjligheterna att ta sig ur fattigdomsfällan. 

Det behövs en tydlig strategi för att bekämpa fattigdom

Förvirringen kring vilka begrepp som ska användas och hur fattigdomen ska mätas i kombination med den stora osynliga fattigdomen gör det svårt att diskutera och upprätta relevanta åtgärdsplaner för att bekämpa fattigdomen. Det är enligt EAPN en av anledningarna till att Sverige saknar konkreta mål och indikationer för hur fattigdomsbekämpning ska mätas.

EAPN Sverige uppmanar nu till en bred samhällelig debatt om hur våra välfärdssystem kan rustas för att utrota fattigdomen. EAPN Sverige vill se en politik som sätter utrotandet av fattigdomen först.

EAPN Sverige rekommenderar:

  • Att regeringen gör en heltäckande kartläggning av fattigdomen i Sverige som inte bara är begränsad till socialtjänstens statistik utan även inkluderar de som inte alltid syns i statistiken, exempelvis, ”working poor”, långtidssjuka, barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster.
  • Att man i denna kartläggning samverkar med det civila samhällets aktörer och tar tillvara deras erfarenheter och kunskaper.
  • Att man tar fram en relevant definition av fattigdom i Sverige och sätter tydliga och mätbara mål för hur den ska mätas och elimineras/bekämpas.
  • Att regeringen utreder de nuvarande systemfelen/systembristerna i våra välfärdssystem samt tar fram strategier som motverkar dessa, bland annat genom att tydliggöra myndigheternas ansvar för att den enskilde inte hamnar ”mellan stolarna”, utan stöd mellan de olika välfärdssystemen.
  • Att socialförsäkringssystemets ersättningsnivåer justeras så att pensionsnivåer, sjukersättning med mera säkerställer möjligheten att leva ett värdigt liv med full delaktighet i samhället och där ingen tvingas leva under existensminimum. Och att låga ersättningsnivåer inom exempelvis arbetslöshetsförsäkrings- och sjukförsäkringssystemet samt försörjningsstöd höjs och anpassas till allmänna levnadskostnader och aktuella behov i dagens samhälle.
  • Att stödet utformas så att det bidrar till att stärka den enskilde och dennes möjlighet att leva ett självständigt liv och deltagande i samhällslivet, bland annat genom att ett tillfälligt stöd ska kunna ges utan krav på att den enskilde först måste bli totalt utblottad. Nuvarande krav försvårar och förlänger vägen ut ur fattigdom.
  • Att politikerna ska verka för allas rätt till försörjning och delaktighet genom arbete, stöd eller sysselsättning.
  • Att riksdagen beslutar om en nationell handlingsplan för att avskaffa fattigdomen.

Källor till rapporten:

  • SCB
  • Socialstyrelsen
  • Stadsmissionen
  • EAPN Sveriges medlemsorganisationer
  • Verdandi
  • Frälsningsarmén
  • RSMH/ÅSS

Läs hela rapporten här

Läs om Frälsningsarméns sociala arbete

Text: Eva Gustin

Publicerat: 2019-04-17Skriv ut