Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Hon överlevde uppväxtens våldsamheter

Stora delar av Regolas femtioåriga liv har präglats av rädsla för en våldsam pappa. Senare även av diagnoser och sjukdomar. Men hos Frälsningsarmén i Nässjö fann hon hjälp, nya vänner, arbetsuppgifter och en spirande tro.

Regola har haft ett tufft liv men försöker hålla hoppet uppe. I Frälsningsarmén i Nässjö har hon varit aktiv under många år, bland annat i kårens tjejgrupp. Foto: Carina Tyskbo

Regola lyfter ansiktet mot solen. Hon har ett svart linne, grått hårband och tonade glasögon. Fåglarna kvittrar runtom oss. Den småländska 50-åringen har lätt till ord och även ett och annat mustigt skratt. Men livet har långt ifrån varit lätt.

När hon var tio år fick familjen under traumatiska omständigheter fly från Regolas våldsamma pappa och under 25 år levde hon med skyddad identitet. En bra bit upp i åren utreddes hon och fick flera diagnoser, bland annat ADHD. Till det kom en utbrändhet och sjukskrivning. Nu lever hon på sjukersättning.

"Pernilla har puffat mig framåt trots min sociala fobi"

Under en lång tid har Regola varit aktiv inom Frälsningsarmén i Nässjö, där den sociala verksamheten som då leddes av Pernilla Svedman kommit att betyda massor för henne. Ja, nästan allt, menar hon.

— Pernilla var min räddande ängel, säger hon med eftertryck. Hon var så bra för mig och fick mig att se saker på ett nytt sätt. Jag har social fobi och stort behov av kontroll men hon har puffat mig framåt, så att jag vågar mig förbi mina hinder.

Tunga rosor prunkar i bakgrunden när vi samtalar. Barnbarnens skratt hörs från leken i närheten och Regola spanar lite efter dem och de två döttrarna. Hon har även en son och ska snart bli farmor, berättar hon stolt.

Hjärtsvikt satte stopp för volontärarbetet

Av Frälsningsarmén har Regola fått mycket hjälp när livet farit hårdhänt fram mot henne. Hon tycker mycket om den mänskliga atmosfären i kyrkan, med sitt rika arbete både inom barn-,  ungdoms- och musikverksamhet men också inom socialt arbete och bland äldre. Här har hon själv tidigare volontärarbetat flera dagar i veckan. Men en ny diagnos för hjärtsvikt satte i coronatider stopp för Regolas jobbtimmar, eftersom hon plötsligt befinner sig i riskgrupp.

— Jag mådde så dåligt av att förlora mina rutiner! säger hon med en rysning. På grund av hjärtfelet tog de bort min ADHD-medicin vilket gör mig trött och förvirrad. Jag fick panikångestattacker av att bara gå hemma men har nu medicin för det istället. Och gratis medberoendesamtal. Så nu är det lite bättre, suckar hon.

Tjejgrupp med varm gemenskap och föreläsningar

Regola berättar om tjejgruppen på Frälsningsarmén, som kommit att betyda massor för henne under åren. Gruppen startades av Pernilla som snappade upp att behovet fanns.

— Vi som startade då höll på i sex år! Två timmar varje fredag sågs vi. Vi hade olika teman och talade till exempel om hur man är som förälder utifrån ett föräldramaterial. Det var väldigt bra, säger Regola.

Till tjejgruppen kom även föreläsare som berörde olika teman och tillsammans har de gjort studiebesök, gått på bio eller restaurang och hjälpt till vid flera av kårens olika aktiviteter, som paketinslagning inför julen. Tidigare har det inte funnits så många vänner eller förtroliga relationer i Regolas liv men med tjejgruppen på Frälsningsarmén hände något.

— Ja verkligen! säger hon. Här har jag fått vänner som man kan lita på. Den sociala biten är viktig, vi stöttar och peppar varandra.

Glad över Frälsningsarméns familjeutflykter

Innan coronautbrottet deltog Regola även på kårens heldagsutflykter två gånger per år. En härlig upplevelse för den som aldrig haft råd att åka någonstans, och att hon fått ta med familjen gör det ännu bättre. I fjol for hela gänget till Ölands djurpark.

— Frälsningsarmén är så bra! Människor får all möjlig hjälp  - tänk att jag fick mina glasögon tack vare dem, säger hon och tillägger att hon vanligtvis har svårt att be om hjälp.

Frälsningsarmén i Nässjö gör varje år under normala omständigheter två uppskattade utflykter för personer och familjer i utsatthet.

Med tiden har Regola fått någon slags tro. Hon är inte färdig, men är övertygad om att alla är lika mycket värda här i kyrkan och att man inte behöver vara soldat för att få vara med i Frälsningsarmén. Tillsammans med dottern gick hon en så kallad Alpha-kurs för att ta reda på mer. En möjlighet att få stöta och blöta den kristna trons grunder utifrån den plats där man befinner sig. Och hon ifrågasatte mycket från start.

"Jag har haft tusen frågor om kristen tro"

— Jag har haft  tusen frågor! Jag kunde inte vara tyst när gruppen träffades. Jag fick Karin Tengblads bok "Självbild" med bibeltillägg att läsa. Pernilla sade: " Jag förklarar bibeln för dig sedan, läs den här så länge", minns Regola och skrattar. Sedan blir hon allvarligare och fortsätter:

— Men barnen märker skillnad på mig. De ser att jag har förändrats. Jag fick till och med ett kors av dem att ha runt halsen, avslutar hon.

Text och foto: Carina Tyskbo

Din handling hjälper människor i utsatthet

Swisha här 

Exempel på hur din gåva hjälper

  • En natt på ett härbärge
  • En natt på ett skyddat boende
  • Kris och stödsamtal

Fakta misshandelsbrott mot barn

  • År 2019 anmäldes sammantaget 25 500 misshandelsbrott mot barn under 18 år. Totalt sett ökade antalet anmälda misshandelsbrott mot barn i åldrarna 0–17 med 6 procent mellan 2018 och 2019, och med 32 procent mellan 2010 och 2019.
  • Misshandels­brotten mot barn anmäls i hög grad av förskola och skola, vilket gör att färre brott anmäls under sommaren än under skolterminerna.
  • Mest ökade antalet misshandelsbrott i åldrarna 7-14, 10 % på ett år och 53 % från 2010 till 2019.

Källa: Brå

Våld i nära relation

  • Närmare en femtedel av de anmälda misshandelsbrotten under 2019 rörde närstående i parrelation. Övrig släktskap eller familj stod för 15 procent.
  • Kvinnor blir i mycket högre grad utsatta för misshandel i hemmet och av en närstående. Våldet mot kvinnor är dessutom grövre och kräver sjukhusvård jämfört med det våld män utsätts för i hemmet. Män utsätts i högre grad för brott på allmän plats.
  • Utsattheten är högst bland personer i åldrarna 16–34 år, ensamstående föräldrar, personer låg utbildning och personer boende i flerfamiljshus. Utsatta kvinnor har ofta sämre ekonomiska förutsättningar. Det verkar inte finnas några tydliga skillnader i utsatthet mellan personer som är födda i Sverige och utrikesfödda.

Källa: Brå

Under coronapandemin är flera aktiviteter i Nässjös kår vilande eller förändrade. För mer information, kontakta kåren.

Publicerat: 2020-09-09Skriv ut