Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Nya vägar att möta människors behov i Nederländerna

Corona-restriktionerna tvingade Frälsningsarmén i Nederländerna att stänga ned stora delar av verksamheten. Bland annat blev arbetet för personer i hemlöshet lidande. Men snart hittade man nya vägar som även kan ge positiva effekter framöver.

Under julen kommer många till Frälsningsarmén i Almere i Nederländerna för ekonomisk hjälp, gemenskap och mat.

Antalet personer i hemlöshet har de senaste åren ökat i Nederländerna och Frälsningsarmén driver flera akutboenden och sociala boenden runt om i landet.

I Nederländerna har Frälsningsarmén en lite annorlunda struktur än i andra länder. Verksamheten är uppdelad i två delar – en kyrklig del och en professionell organisation för vård och socialt arbe­te. Den senare går under namnet W&G (Welzijns- en Gezondheidszorg).

— Men för människor utanför organi­sationen är allt samma Frälsningsarmé, säger Jojanneke van Schaik, som tillsam­mans med sin make Jan-Willem är kårle­dare i Almere.

Vill stärka det lokala grannskapet tillsammans

 Det mer resurskrävande sociala arbetet fördes över till W&G 1988, medan prak­tisk hjälp och grundläggande stöd och råd blev kvar inom kårerna (församlingarna). Dessa driver även second hand-butiker och hjälper de utsatta genom utdelning av mat och hjälp med praktiska saker.

W&G har i dag vuxit till en väldigt stor organisation med flera tusen medar­betare. De flesta är bekännande kristna, men många tillhör andra kyrkor än Frälsningsarmén.

I januari 2020 startade programmet ”Faith in the Neighbourhood” (Tro i grannskapet), som drivs gemensamt av kyrkan och W&G med fokus på att stär­ka lokala grannskap.

— Kyrkan och det sociala arbetet blev mer och mer separerade fram till en punkt när vi insåg att vi behövde bli EN armé igen. Med grannskapsprogrammet vill vi visa att vi tror på invånarna i dessa områden, bygga nya nätverk och sprida det kristna budska­pet, berättar Jojanneke van Schaik.

Frälsningsarmén i Nederländerna genomförde i våras en coronakampanj kring hemlöshet: “Stanna hemma, hur då?!” Snigeln frågar snäckan: “Lätt för dig, men vart ska jag åka...?”

Söndagssamlingar på akutboenden och sociala center

Kåren i Almere har också ett nära sam­arbete med W&G och den första söndag­en varje månad åker en grupp med en kårmedarbetare och några volontärer till ett socialt center eller akutboende i Alme­re och har en kort samling, musik, delar Guds ord och samtalar med gästerna.

— Det ger en stunds frid i centret och både vi och gästerna ser fram emot det. För mig är Frälsningsarméns främsta uppgift att finnas till för dem som inte har något, lyssna på dem och berätta för dem att Gud älskar dem. Det är viktigt att vi går till dem i stället för att vänta på att de ska komma till oss, säger Jojanneke.

Jojanneke van Schaik har en bakgrund som sjuksköterska och hennes man arbe­tade i IT-branschen medan de båda var frälsningssoldater.

— Många frågade oss om vi inte skulle bli frälsningsofficerer, men vi viftade all­tid bort det. Men när vi just hade fått vårt andra barn talade Gud till Jan-Willems hjärta när vi sjöng sången “Allt jag ger till dig”, och sade: “Du ger mig inte allt, bara en del.” Vi bad och lade våra liv i Guds hand och nästa morgon bestämde vi oss att bli officerer, säger Jojanneke.

Efter utbildning och tre års tjänst tillsammans tog de över ledarskapet för Almere, som är en av de största kårerna i det nederländska territoriet.

Frälsningsofficererna Jan-Willem och Jojanneke van Schaik är kårledare i Almere.

Under coronapandemins restriktioner

Under våren påverkades arbetet i Al­mere liksom i hela landet av coronapan­demin och de restriktioner som myndig­heterna införde.

— På grund av regeringens corona­restriktioner tvingades vi stänga dörrar­na till våra kårer och granncenter. Vård-institutionerna stängdes för besökare och många äldre led mer av att de inte fick träf­fa familj och vänner än av coronahotet, be­rättar Jojanneke.

De sociala centren drabbades hårt då gästerna inte fick gå ut längre. Stressen över risken att bli sjuk förstärktes av sysslolösheten och bristen på privatliv. De som visade symptom blev tvungna att stanna på sina rum. När de befintliga lokalerna inte räckte till inledde Frälsningsarmén på flera håll i landet samarbeten med olika hotell och semes­teranläggningar för att tillfälligt kunna tillhandahålla boende där.

— Det var en utmanande tid. Till en början såg jag mest vad vi inte kunde göra, men nu har jag lärt mig fokusera på vad vi kan göra, säger Jojanneke.

”Vi fick börja tänka annorlunda”

Till exempel gällde det att snabbt kom­ma på nya vägar att hålla kontakt med människorna i grannskapet. Medlem­marna, som man hade telefonnummer till, var lättare att hålla kontakten med. Andra, som brukade besöka centren, var en större utmaning.

— När människor inte kunde komma till oss för att äta så började vi åka ut med måltider till dem som behövde i stället. Vi fick börja tänka annorlunda och blev medvetna om att mycket av vårt arbete hade fokus på våra lokaler.

Jojanneke framhåller att Frälsnings­armén inte grundades för att vara i en byggnad, utan för att William Booth såg människors behov.

— Och behoven ser vi inte om vi stan­nar i våra byggnader, utan bara när vi går ut och möter människor där de är. Vi kan inte heller bara prata om Jesus inne i våra byggnader, utan behöver visa Jesus för människor utanför. Bara genom att Frälsningsarmén syns utomhus kan vi visa att vi lever ut vår identitet i Kristus. Bara så kan vi bli levande vittnen för Guds kärlek, slår hon fast.

Sociala medier och telefonsamtal

Men hon pekar också på betydelsen av att använda sig av modern teknik och att det har utvecklats en lång rad bra idéer där man har spelat in videos, använt sociala medier och verktyg som Zoom och Sky­pe. När det gäller gudstjänsterna övergick Frälsningsarmén i Nederländerna till en nationell live-sändning via webben, från olika kårer varje vecka. Men även använ­dandet av traditionell telefoni har kunnat utvecklas.

— Telefonsamtalen har blivit djupare och jag avslutar nu alla samtal med en bön, säger Jojanneke.

Hon menar att det nu är viktigt att fortsätta fokusera på att bli relevanta för de grannskap som kåren är en del av.

— Det handlar om lärjungaskap där vi lever och arbetar. Och smågrupper är jätteviktigt, speciellt så länge möjlighe­terna att hålla större gudstjänster och samlingar är begränsade. Till sist hand­lar det om att tjäna Gud genom att tjäna människor. Och det är inte sättet vi gör det på som är viktigt utan att vi faktiskt gör det, avslutar Jojanneke.

Text: Eva Gustin
Foto: Frälsningsarmén

Fakta om Frälsningsarmén i Nederländerna

  • Startade: År 1887.
  • Antal kårer: Cirka 60kårer och utposter. Grannskapscenter på cirka 110platser.
  • Antal soldater, civilmedlemmar och juniorsoldater: cirka 5 000 st.
  • Officerer i aktiv tjänst: 100 st.
  • Anställda: Cirka 7 000 st.Volontärer: Cirka 14 000 st.
  • Antal personer i hemlöshet i Nederländerna: 18 000 år2009, 40 000 år 2019.
  • Organisation: Verksamheten är uppdelad i enkyrklig del och en professionell organisation för vård och socialt arbete, W&G(Welzijns- en Gezondheids-zorg). Dessutom ingår det flera stiftelser i organisationen; en som hanterar second hand-verksamheten, en som har hand ominsamlingsarbetet och den omfattar funktioner som IT,HR och kommunikation.

Artikeln har publicerats i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 4-2020

Publicerat: 2020-10-20Skriv ut