Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Med hopp om självständighet i Lettland

Lettland och Sverige är ett gemensamt territorium inom Frälsningsarmén. I Lettland är kårerna beroende av bidrag utifrån men förhoppningen är att man ska bli självförsörjande på sikt. Att Frälsningsarmén finns där betyder mycket då behovet bland befolkningen att få hjälp och stöd är mycket stort.

Bild 1: Robert och Anna-Maria Tuftström är regionschefer för Frälsningsarmén i Lettland. Bild 2: På flera platser i Riga samlas många för att fira gudstjänst. Foto: Teresia Jansson.

Frälsningsarmén på Lettland spirar och gror

Lettland bildar tillsammans med Sverige ett territorium inom Frälsningsarmén. Då Lettland är ett så pass fattigt land är kårerna där beroende av ett omfattande ekonomiskt stöd från Sverige och det internationella högkvarteret i London.

Robert och Anna-Maria Tuftström som är regionchefer i Lettland hoppas att verksamheten på sikt blir ekonomiskt självständig men än så länge finns det för få medlemmar för att det ska vara möjligt och Frälsningsarmén är dessutom ett ungt fenomen här.

— Vi är endast 23 officerare här så det blir väldigt kännbart om någon exempelvis blir sjuk, säger Anna-Maria.

— Men kårerna spirar och gror så vi stöttar och inspirerar våra ledare, fortsätter hon.

Korruption och så kallad grå ekonomi

Omkring en tredjedel av Lettlands befolkning befinner sig i riskzonen för fattigdom och socialt utanförskap. Det förekommer korruption och det råder så kallad grå ekonomi, då en del av lönen betalas ut på ett lagligt sätt och runt 15-20 procent ges "under bordet".

Arbetslöshet och missbruk

Många är de som lurats att ta höga lån och som drabbats av stora skulder när landets ekonomi kraschade år 2008. Då arbetslösheten är hög är det många som flytt landet efter befrielsen från Sovjetunionen under det tidiga 90-talet. Att utbilda sig kostar pengar vilket få har råd med. Missbruk är mycket vanligt, framför allt i form av alkohol.

Invånarna vana vid att ryssarna bestämmer

Landet saknar naturtillgångar och många fabriker slogs igen när ryssarna lämnade landet efter krisen. Invånarna är vana vid att ryssarna varit de som bestämmer och har därmed ibland svårt att ta plats och ta egna beslut och initiativ.

"Vi måste hålla ihop och lära oss av varandra"

Det försöker man inom Frälsningsarmén ändra på då man vill att alla i kårerna ska känna sig delaktiga i verksamheten. En stor del av invånarna i Lettland är rysktalande och både de och lettisktalande kommer till Frälsningsarmén och dess verksamheter.

— Men vi måste hålla ihop och lära oss av varandra, vi är ju ett i Kristus, ett land och ett folk, påpekar Anna-Maria.

— Vi försöker vara förebilder genom att inte dela upp oss, fyller Robert i.

Gott anseende bland myndigheter

Till skillnad mot exempelvis Sverige så är Frälsningsarmén i Lettland inte lika välkänd och har inte ett lika gott anseende bland befolkningen men däremot bland myndigheter som man samarbetar med. En annan skillnad är att samhället är mer patriarkat och Frälsningsarmén är i princip den enda kyrkan med kvinnliga ledare.

"Det finns många trasiga familjer där män överger mammorna och barnen"

Redan innan Tuftströms tillträdde fanns det ett kvinnoarbete inom Frälsningsarmén i landet och Anna-Maria arbetar med att utveckla det genom att uppmuntra det lokala arbetet, anordna kvinnokonferenser och skicka medarbetare på konferenser för kvinnliga ledare för att stärka och utrusta kvinnorna. Iveta Rasa är personalansvarig och inflikar:

— De flesta som kommer till oss är kvinnor och det finns många trasiga familjer där män överger mammorna och barnen, säger hon.

Barnfamiljer, unga och pensionärer

Bland kårerna finns de som främst besöks av barnfamiljer och unga vars föräldrar rest utomlands för att arbeta eller som har föräldrar som lever i missbruk eller lider av psykisk ohälsa. Det gäller särskilt Seda kår och utposten Sarkani. Seda kår har också ett väl utbyggt arbete med mestadels pensionärer.

Hemlösa, män och äldre kvinnor

Kåren Riga 2, dit många hemlösa kommer, domineras av män, annars är den största gruppen äldre kvinnor i de flesta kårerna. Endast ett fåtal som var med innan Frälsningsarmén förbjöds år 1943 finns kvar i livet.

En väldigt stark framåtanda och hängivenhet

Frälsningsarmén får en del förfrågningar om att starta kårer på ställen där man behövs men tanken är att först se till att de som redan finns blir mer stabila och självförsörjande. Tuftströms ser att det finns en väldigt stark framåtanda både i landet och inom Frälsningsarmén.

— Medarbetarna här på högkvarteret är väldigt engagerade, frälsningsofficerarna är brinnande och folk har slagits av den hängivenhet de ser, säger Robert.

Socialt företag liknande Myrorna

I framtidsplanerna finns att starta någon form av socialt företag, liknande Myrorna, där hälften av intäkterna går till hjälpverksamhet. EU-projekt står också på prioritetslistan. Därför söker man kompetenta ledare som kan ta tag i detta.

"Det bästa som kan hända en människa är att bli frälst"

— Min förhoppning är att Frälsningsarmén hittar sin identitet här både inåt och utåt och att vi blir välkända i samhället men också att fler blir frälsta och att fler kommer till våra kårer, säger Robert.

— Det bästa som kan hända en människa är att bli frälst för då kan livet förvandlas, avslutar Anna-Maria.

Fakta Lettland

  • Invånare: 1,9 miljoner (före självständighets¬förklaringen år 1991: 2,3 miljoner).
  • Religion: Kristendom, främst lutheraner, katoli¬ker och ortodoxa.
  • Huvudspråk: Lettiska. 30% är rysktalande.
  • Statsskick: Republik.
  • Valuta: Euro.
  • Arbetslöshet: 9%. (Bland unga 12,5%)
  • Minimilön: ca 375 euro/månad.

Frälsningsarmén i Lettland

  • Grundades år 1923, förbjöds år 1939 och lade ner år 1943, startades upp igen år 1990.
  • Kårer: 9.
  • Utposter: 5.
  • Institutioner: 5 (Socialt center, boende för hemlö¬sa, dagcenter för barn i utsatthet, hem och kriscenter för föräldralösa barn, rehab för missbrukare). Dessutom en fint belägen lägergård och ett lager för begagnade kläder, möbler och annat.

Text och foto: Teresia Jansson

Skriv ut