Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Klimatet hotar småbönder i Kenya

Tänk dig att du är en småjordbrukare i Afrika. Din åker ger inte mycket skörd, men du kämpar vidare med samma metoder som du lärt dig från dina föräldrar, och som de lärde sig av generationen före.

Steven Miangi visar hur bra hans majsskörd har blivit med de nya odlingsmetoderna.

Du har levt hela ditt liv med ena ögat på vädret, för du vet att en storm, ett kraftigt skyfall eller en utdra­gen torrperiod kan leda till missväxt. Eftersom du inte har några marginaler att tala om – alla pengar du får in på att sälja en del av din skörd går direkt till att köpa mat och annat som familjen behö­ver – kan en enda säsongs missväxt bli katastrofal. Det behövs inte mycket för att din familj ska svälta.

Då är det inte så konstigt att du är bland de första som märker av när kli­matet förändras. Det invanda mönstret med två årliga odlingssäsonger inrama­de av regn- och torrperioderna fungerar inte som det gjort tidigare. Det har ald­rig varit lätt att förutse hur lång torkan ska bli, och exakt när man måste skörda innan regnen kommer. Men nu är torkan längre och regnen häftigare, och båda fenomenen kan komma tillbaka när de egentligen inte längre är i säsong. Det kan vara torka i ett område medan områ­det intill har översvämningar. Ingenting är som det varit.

Naturligtvis påverkas jordbruket. Det är svårt att få ut något av sina fält när över­svämningar hindrar en från att så, och tor­kan slår till innan skörden är mogen.

Utbildning i nya odlingsmetoder

Men det finns sätt att minska effekter­na av det opålitliga vädret. Bland annat genom nya odlingsmetoder som tar bätt­re hand om marken, nya utsäden som klarar både torka och översvämning, och användande av lokalt naturgödsel istäl­let för den importerade varianten. Till­sammans gör allt detta att jordbruket blir mindre känsligt för väderpåverkan och att skördarna inte bara blir mer sta­bila, utan även större än tidigare.

I Kenya arbetar Frälsningsarmén med ett stort projekt som berör ungefär 10 000 människor i 40 samhällen där klimatför­ändringarna slår hårt mot en grupp som redan innan varit starkt utsatt på grund av fattigdom, utarmad jord och brist på tillgång till rent vatten. De ska få utbild­ning i de nya odlingsmetoderna, tillgång till bättre utsäde och möjlighet att föda upp höns. Hönsen ger protein i form av både ägg och kött, och kan också säljas när familjen behöver pengar. Hönsens avföring fungerar också utmärkt som gödsel på åkrarna, och man slipper lägga pengar på dyr konstgödsel som dessutom inte fungerar så bra på längre sikt.

Ett testfält där jordbrukarna får lära sig de nya metoderna.

Växelbruk, kompostering och nya tåligare grödor

Ett av knepen som deltagarna i pro­jektet får lära sig är växelbruk. Genom att växla mellan olika grödor, som an­vänder olika näringsämnen, får marken större chans att återhämta sig mellan od­lingarna. Planterar man träd runt åkern får marken också tillförsel av näring genom trädens rötter. Om man dessut­om ser till att de träd man planterar är till exempel mango eller papaya får man frukt som ger vitaminer och är en extra inkomstkälla för familjen.

En annan nyhet är att använda kom­post. Tidigare hade man ingen använd­ning för blast, stjälkar och blad utan brände helt enkelt upp allt sådant. Nu kommer det istället till nytta både i kom­posten och som övertäckning av åkrarna för att bevara fukten i jorden under de torra perioderna.

Att se över vad man odlar, och satsa dels på andra varianter av till exempel majs, och dels på helt nya grödor ingår också i projektet. De nya grödorna är ingenting som jordbrukarna har haft tillgång till tidigare, men de är mer tåliga och klarar av mer av både torka och över­svämningar.

Projektet har ett särskilt fokus på kvinnor, som ofta marginaliseras och därför har extra svåra villkor.

Resultaten kan betyda liv eller död

Allt detta gör att åkrarna blir bördi­gare och skördarna större och mer till­förlitliga. De nya metoderna är faktiskt så effektiva att man kan räkna med att få så mycket som tio gånger större skörd än tidigare. Den som förut fick en säck majs kan nu alltså få tio säckar från samma åker.

Det är en oerhörd skillnad, och kan bokstavligt talat betyda liv eller död för jordbrukarna och deras familjer. Med så­dana resultat kan de äta sig mätta, sälja överskottet och ändå kunna behålla en del av skörden som reserv för nästa gång skörden slår fel.

Så varför är det här så viktigt?

Varför ska vi bry oss om ifall folk i Afrika är hungriga?

Det är naturligtvis en provocerande fråga. Självklart bryr vi oss om att folk svälter, oavsett var de bor!

Men svält är mer än så. Följderna av långvarig undernäring går inte över bara för att man till slut får tillgång till or­dentlig mat.

Barn som växer upp med undernäring påverkas för resten av livet, även om de får tillräckligt med mat senare i livet. De­ras hjärnfunktioner försämras, och kan sedan inte återhämta sig, vilket gör det svårare för barnen att till exempel lösa problem, planera långsiktigt och förstå större sammanhang.

Det är en tragedi för dem själva, och ett hinder i deras egna liv, men det har även en större och mer långtgående in­verkan än så. För hur påverkas ett sam­hälle om en hel generation av barn växer upp med undernäring och försämrad kognitiv förmåga? Det är ju den genera­tionen som ska ta över och hitta vägar ut ur fattigdom och miljöproblem.

Att en människa inte har nog med mat åt sig själv eller sina barn är fullt tillräckligt för att vi ska vilja hjälpa till. Jesus sa åt oss att behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Och om det var vi själva som svalt – visst skulle vi då vilja att den övriga världen kom till vår undsättning?

Om man ser litet längre ser man också att det även handlar om framtiden, och vilka möjligheter vi ska ha att lösa de pro­blem som världen står inför, vare sig det gäller fattigdom och klimatförändringar eller krig och flyktingströmmar.

Fakta om Mseto Resilience – WASHand Food Security Project, Kenya

  • Projektet drivs av Frälsningsarmén i Kenyas östra territori­um med stöd av bland annat Frälsningsarmén i Sverige.
  • Fokus ligger på nya jordbruksmetoder, på vatten och sanitet, samt på matsäkerhet.
  • Totalt kommer över 30 000 personer att delta, med tonvikt på kvinnor och flickor.
  • Projektet startade 2019 och pågår i fem år.

Text: Lena Wickberg
Foto: Ngolia Kimanzu och Margaret Msumbi

Artikeln har publicerats i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 2-2020

Publicerat: 2020-05-27Skriv ut