Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies
  • Meny

Efter jordbävningen i Nepal

Kommer du ihåg den stora jordbävningen som slog till mot Nepal år 2015? Frälsningsarmén var delaktig i det akuta hjälparbetet som genast drog igång, men det fanns mer att göra i landet än att bara återställa allt som det var förut. Just nu pågår ett projekt som vuxit fram sedan jordbävningen och som ska ge människor en möjlighet att själva förändra sin livssituation till det bättre.

500 familjer i Dhading, väster om Katmandu, valdes ut att delta i Frälsningsarméns projekt. Det var de som hade drabbats värst, och som hade minst möjligheter att själva kunna förbättra sin situation.

För sex år sedan drabbades Nepal av en kraftig jordbävning. Det var ett dråpslag för landets befolkning. 9000 människor dog och mer än 23 000 skadades. Ännu fler förlorade sina hem och sina arbeten. Många hade det svårt nog redan innan katastrofen, och stod plötsligt helt barskrapade.

Återställa och förbättra

Efter jordbävningen var Frälsningsar­mén tillsammans med andra organisatio­ner på plats för att hjälpa befolkningen. Man delade ut tält, filtar och mat, byggde tillfälliga hus, anlade toaletter, organi­serade flyktingläger och försåg familjer med kläder och skolmaterial.

Det stod snabbt klart att vägen tillba­ka till det normala var lång – och att ”det normala” för många var ett liv i fattig­dom och misär.

Med den vetskapen kom en vilja att inte bara återställa, utan även förbättra. Parallellt med det akuta arbetet växte ett projekt fram för att ge deltagarna större möjligheter till försörjning, bättre hälsa och mer motståndskraft mot naturka­tastrofer. För jordbävningar är inte det enda som ofta drabbar Nepal. Som alla bergsområden finns här alltid risk för jordskred och översvämningar, som kan vara lika förödande för den som drabbas.

Dhading, väster om Katmandu, var ett av de områden där effekterna av jordbäv­ningen var som störst, både de synliga, som nedfallna byggnader och förstörda vägar, och det som inte syns lika tydligt, framförallt det som gällde människors försörjning.

Här klättrar städer, byar och gårdar på branta bergssluttningar, omgärdade av bergstoppar på över 7000 meter. Nästan alla som bor här försörjer sig på jord­bruk, en betydande del saknar tillgång till rent vatten, inte alla har en funge­rande toalett att tillgå och fattigdomen är utbredd. De flesta har inte någon ut­bildning att tala om, och många kan inte läsa. Jordbävningen var ett dråpslag för många av dem: familjemedlemmar ska­dades eller dog, hus och åkrar förstördes och möjligheten att försörja sig försvann i ett enda slag.

Efter sex år har det mesta byggts upp i Dhading men mycket återstår också att göra.

Yrkesutbildning och träning i nya jordbruksmetoder

Men redan innan jordbävningen fanns det alltså stora behov av utveckling i om­rådet. Invånarna var också mycket positi­va till förnyelse och var mycket medvetna om vilka förändringar som skulle behö­vas. Därför var det i Dhading som Fräls­ningsarmén startade upp det fortsatta arbetet några år efter den stora jordbäv­ningen.

500 familjer valdes ut att delta. Det var de som hade drabbats värst, och som hade minst möjligheter att själva kunna förbättra sin situation.

Det viktigaste, enligt familjerna själva, var att öka deras möjligheter till försörj­ning. Mer inkomster skulle ge dem möj­lighet att ta tag i de verkliga problemen som hälsovård och tillgång till rent vat­ten. Nästan inga hushåll hade till exem­pel separata badrum, och de flesta upp­gav att det hängde på att de helt enkelt inte hade råd.

Alltså prioriterades yrkesutbildning och träning i nya jordbruksmetoder i det nya projektet. Jordbruket i det bergiga landskapet är svårt att modernisera och kräver mycket mankraft, men det finns ändå nya metoder som kan användas och som leder till större skördar.

Efter jordbävningen var Frälsningsarméns projektledare på plats för att hjälpa befolkningen.

Försäljning av grödor och djurhantering

Ett ganska enkelt sätt att öka inkomster­na är att odla grödor för försäljning. Det är en tanke som inte är så vanlig i området, eftersom man oftast tänker sig att det som ska odlas är sådant som både kan ätas av familjen och sedan säljas på marknaden. Att odla något enbart för försäljning kräver nytänkande, något som kan vara svårt i ett mycket traditionellt område.

Djurhantering är också något som kan ge goda inkomster, och träning i uppföd­ning av höns, getter, grisar och kor stod också med på schemat, tillsammans med utbildningar till skräddare, elektriker, rörmokare, repslagare och snickare. Det ses som en tillgång att någon i hushållet har ett yrke vid sidan av jordbruket, men det ses främst som en extra inkomst, och familjerna fortsätter ändå att odla och föda upp djur.

En glad lokalbo har fått ett nytt, tillfälligt hus efter jordbävningen.

Rent vatten, hygien och hälsa

Till allt detta kommer ett stort behov av tillgång till rent vatten, samt kunskap om hygien och hälsa, och sådan träning fick också bli en del i projektet. De allra flesta familjer har egen toalett, vilket är mycket positivt, även om många av dem behöv­de repareras eller till och med byggas om efter jordbävningen. Däremot råder det brist på vatten i området. Därför är det extra noga att invånarna lär sig hur man hanterar det, till exempel hur viktigt det är att koka vattnet innan man dricker det, eftersom det kanske inte alltid är helt rent.

När coronapandemin rullade in över världen påverkades naturligtvis även Ne­pal, och arbetet där. Vissa aktiviteter fick skjutas upp, och kommer att utföras så fort det går, medan annat har kunnat fortsätta.

Tack vare olika organisationer kunde befolkningen i Nepal snabbt få hjälp med det mest akuta efter jordbävningen. Fol­ket i Dhading har sedan dessutom kun­nat bygga vidare på det, och kan se fram emot ett liv som inte bara är tillbaka där de var innan katastrofen, utan bättre.

Fakta

Den 25-26 april 2015 inträffade flera kraftiga jordskalv i Nepal. Skalven förstörde byggna­der och skadade vägar och telekommunikationer i ett stort område som omfattade huvud­staden Katmandu och Pokhara. Många tusentals människor omkom, skadades eller blev hemlösa efter skalven som också omfattade närliggande områden i grannländer.

(källa Krisinformation.se)

Text: Lena Wickberg
Foto: Salvation army ihq

Artikeln har publicerats i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 2-2021

Publicerat: 2021-04-21Skriv ut