Det är lätt att bli hemlös i Tjeckien

Frälsningsarmén i Tjeckien grun­dades redan för 100 år sedan, men under kommunistregimen mellan 1950 och 1980 förbjöds Frälsningsar­mén, all kristen verksamhet var under uppsikt av myndigheterna och några frälsningsofficerare sattes till och med i fängelse. 1989 bjöd den dåvarande presi­denten i Tjeckoslovakien, Václav Havel, in Frälsningsarmén till landet igen och 1990 öppnades verksamheten på nytt.

— När vi kom tillbaka fanns det stora problem med hemlöshet. Under kommu­nisttiden sattes många som levde i hem­löshet i fängelse. När regimen störtades släpptes de och blev synliga på gatorna, berättar major Ardi Van Hattem, som är ansvarig för andlig utveckling på Fräls­ningsarmén i Tjeckien och Slovakien.

Stridsropet träffar Ardi Van Hattem på högkvarteret i utkanten av Prag. Ardi och hennes make, major Henk van Hat­tem, kom till Tjeckien från Holland för mer än 20 år sedan.

Tjeckien – ett väldigt ateistiskt land

Frälsningsarméns kårer (församling­ar) har ännu inte så många medlemmar och särskilt svårt är det att behålla de unga, tonåringarna. Det är också svårt att hitta kristna personer att anställa.

— Tjeckien är fortfarande ett av de mest ateistiska länderna i Europa och det är ett tufft arbete att bygga försam­ling. Samtidigt vill vi satsa på dem som lever i hemlöshet. Här har vi chans att göra skillnad.

I dag är det ideella organisationer som driver de flesta sociala verksamheter i Tjeckien, och det går att få statsbidrag till verksamheterna.

”Vi möter till och med läkare, advokater och affärsmän som har blivit hemlösa”

— Det är väldigt lätt att bli hemlös. Vi möter till och med läkare, advokater och affärsmän som har blivit hemlösa. Om de kan få hjälp direkt kan de komma tillbaka på banan snabbt. Ju längre de är hemlösa desto svårare blir det att kom­ma tillbaka. Det är lätt att börja dricka alkohol om det är kallt och andra om­kring dig dricker, och sedan är den onda cirkeln i gång, säger Ardi Van Hattem.

I Prag driver Frälsningsarmén dagcen­ter, natthärbärgen och dygnet runt-bo­ende för dem som är utan bostad och behöver mat och någonstans att sova.

— Många besöker också våra möten, men det kan vara svårt att kombinera ”gatans folk” med de vanliga gudstjänst­besökarna. Därför har vi också möten med bibelstudier i de sociala verksamhe­terna. Vårt mål är att visa dem som får hjälp i de sociala verksamheterna kärlek och att de är viktiga. Få dem att uppleva att det alltid finns en andra chans, säger Ardi.

Det är flest män som lever på gator­na i Tjeckien, även om antalet kvinnor i hemlöshet ökar. På senare år har det ock­så så blivit fler unga. Ofta handlar det om unga som har varit på barnhem och som står utan bostad när de fyller 18.

Akut- och dygnet-runt-boenden, halvvägsboende och missbruksvård

— Vi har även fyra hus där äldre hemlö­sa, som behöver vård, kan bo och få besök av läkare och sjuksköterskor. Förutom boenden för hemlösa driver vi också hem för mödrar och barn, som hamnat i kläm efter skilsmässa eller våld.

Frälsningsarmén har dessutom också behandlingscenter, för att hjälpa perso­ner att bli av med missbruk som  alkohol- eller spelbero­ende, där 15 personer bor tillsammans 24 timmar om dygnet. Ett program på 1,5 år innehåller arbetsterapi, stöd att hitta hobbies och nya vanor och gradvis trä­ning i att klara sig själv. I slutfasen flyttar man då över till så kallade halvvägshus, där två-tre personer bor tillsammans för social kontroll.

Social housing-projekt

För att förebygga hemlöshet samar­betar Frälsningsarmén också med staten kring subventionerat boende i så kallade ”social housing”-projekt. De boende har där stöd av socialarbetare som kontrolle­rar att de sköter sig, städar, betalar hyran etcetera. Om det fungerat utan problem i ett - två år kan de få ta över bostaden. Om staden har ett bra samarbete med Frälsningsarmén får Frälsningsarmén då en ny lägenhet att fördela.

På dagcentret finns även sjuksköterskor tillgängliga

Vi tar tunnelbana tillsammans med Ardi Van Hattem för att besöka Fräls­ningsarméns lokaler i Holešovice, som inrymmer dagcenter, natthärbärge och dygnet runt-boende. Vi blir guidade av Petra som är en av totalt fem socialarbe­tare som arbetar på platsen.

Dagcentret tar emot upp till 100 gäster som här kan ta del av det basala – dusch, te och soppa, kläder och medicin.

— Vi har också sjuksköterskor som kan lägga bandage och två socialarbetare som kan hjälpa till med att söka arbete, bo­stad, fylla i blanketter för att söka bidrag med mera, berättar Petra.

Till dagcentret kommer både män och kvinnor över 18 år. Medelåldern ligger runt 55 år, men det blir allt fler unga. Ett grundproblem för de unga är ofta droger, för de äldre handlar det mer om alkohol­missbruk.

Natthärbärget erbjuder även beroendeterapi

Natthärbärget inrymmer flera gemen­samma sovsalar med ett tiotal vånings­sängar i varje. Det finns två rum för män och ett för kvinnor i en annan byggnad. Härbärget är öppet mellan 19.30 och 7.30 och gästerna bjuds på te, soppa, dusch och en säng för natten.

Ofta är det samma personer som besö­ker dag- och nattcentret. Men det finns även fem sängar som är reserverade för personer som arbetar. Dessa har sina sängkläder i ett skåp.

Gästerna erbjuds beroendeterapi för dem som vill två-tre gånger i veckan, både gruppterapi och individuella samtal.

— Den största utmaningen är att hjäl­pa dem på längre sikt. För att det ska fungera krävs det fungerande kommuni­kation med kommun och statliga myn­digheter. Vi samtalar till exempel med Prag stad om att kunna samverka kring äldre personer som är i behov av mer hjälp, säger Petra.

Dygnet-runt-boendet

Dygnet-runt-boendet består av tre vå­ningar med rum för män och två våning­ar med rum för kvinnor. Varje avdelning har ett gemensamt kök och samlings­rum. Mat kommer fån Matbanken, som får överbliven mat från butiker. Totalt finns det plats för 108 personer, varav 80 män.

Här kan gästerna bo upp till ett år. Om det finns en väntande plats i ”social hou­sing” eller äldreboende kan de få bo upp till 1,5 år.

František har fått hjälp

Vi träffar František Cermák som råka­de ut för en brandolycka och låg tre må­nader i koma. Skadorna ledde till att han förlorade både arbete och bostad, och var tvungen att bo på gatan. Sedan han kom till Frälsningsarmén har han gift sig och paret väntar nu på en handikappanpas­sad lägenhet.

František har nu börjat gå på guds­tjänster i Frälsningsarmén och hoppas också på att kunna arbeta här. Hans fru har nyligen fått jobb och ska flytta in på kvinnoavdelningen.

Fakta Frälsningsarmén i Tjeckien och Slovakien

• Startade sin verksam­het 1919, stängde 1950, nystartade 1990.
• Finns på 14 orter i 6 provinser i Tjeckien.
• Finns på 4 orter i Slovakien.
• Kårer (församlingar): 12 – 9 i Tjeckien och 3 i Slovakien.
• Sociala verksamheter: 70.
• Anställda: cirka 980.
• Medlemmar: 172 – 85 soldater och 50 civilmed­lemmar i Tjeckien och 23 soldater och 14 civilmed­lemmar i Slovakien.
• Ledare: överstelöjt­nanter Frank och Tone Gjeruldsen.
• Invånare i Tjeckien: 10,58 miljoner.
• Invånare i Slovakien: 5,44 miljoner.

Text: Eva Gustin
Foto: Kerstin Tillenius

Artikeln finns publicerad i Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 4 - 2019