Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

"Unga mår bättre av en relation med Gud"

Larmrapporterna om barn och ungas psykiska ohälsa är nedslående. Men Frälsningsarmén skapar en motvikt med livsbejakande ledare, relationsbygge med hela familjen och lång erfarenhet i att tala om existentiella frågor.

Ewa-Marie Kihlagård, metodstöd för barn- och ungdomsarbete, vad är Frälsningsarmén bra på i mötet med barn och unga som mår dåligt?

Ewa-Marie Kihlagård− Vi är bra på att se till helheten. Frälsningsarmén ordnar inte bara aktiviteter utan ser också om barnets familj materiellt har det den behöver: kläder, mat och en fungerande ekonomi. Mår en mamma dåligt så drabbas även barnen, och där är vi ett bra stöd.

− Vi kan även delta i enskilda samtal på skolan och erbjuda läxhjälp. Vi pratar om och lyfter frågor kring identitet och självbild, något som är viktigt när man är tonåring.

− Sedan ska vi inte glömma att vi även lär barn nya saker, som att spela ett instrument, sjunga, simma eller skapa – det betyder också mycket för den psykiska hälsan, liksom att lära sig att få leda andra.

Hur rustas ledare för den mer utbredda psykiska ohälsan hos barn och unga?

− Det ställs andra krav på ledare idag, man behöver vara mer medveten och kunnig om diagnoser eller psykisk ohälsa. Det individuella bemötandet blir allt viktigare när barn inte mår bra. Detta kräver fler vuxna i grupperna som verkligen har tid att lyssna. Barn med koncentrationssvårigheter behöver också mer fasta regler. Samtidigt får det inte kännas för tungt för våra volontärer, vi behöver behålla det ideella engagemanget och tro att vi har något unikt att ge som kristna.

− En viktig faktor för att barn ska må väl är att få ha glada vuxna omkring sig. Glada ledare i kyrkan betyder massor och är det som barnet kan minnas hela livet. Också ögonblicksglädjen har stor betydelse för ett barn som har det tungt.

Kan du ge förslag på hur man kan planera en barngrupp eller på kollo utifrån det här?

− Fler barn än tidigare lider av exempelvis social fobi och ångest och kan inte vara med på alla aktiviteter. Då måste man vara flexibel och lyhörd. Vi vill ju uppmuntra alla att komma till oss och känna sig inkluderade oavsett hur de mår.

−Samtidigt tror jag man behöver visa på att allt fokus inte kan ligga på mig, man deltar inte bara för sin egen skull. Att göra gott för andra ger också god hälsa, det visar även forskningen. Gemenskap skapar sammanhang, att göra skillnad för någon annan ger mening. Vi ska även våga visa på rätt och fel, gott och ont och att vi alla har ett ansvar för våra beslut. Om inga värderingar finns blir det väldigt otryggt.

Vad tycker du generellt är god hälsa hos en ung person?

− I botten handlar det om normal sömn och goda matvanor, att ha ett regelbundet liv, klara skolan, ha sociala kontakter och inte isolera sig. Att den unga har motivation och livsglädje och kan ta någon form av initiativ för att påverka sitt liv. Man behöver en grundtrygghet i sig själv och få vara efterfrågad och behövd.

Och vad är god andlig hälsa hos en ung person för dig?

− Förtroende och relation är grunden. En människa är mer öppen för Guds stora berättelse i en trygg miljö. Vi ska inte smyga med att kyrkan tror att man mår bättre av en relation med Gud. Vi ska inte heller krångla till detta med tron när vi talar till barnen. Livet i sig är livet med Gud − det ska vara lika naturligt att be som att fika eller spela fotboll. Men barnen måste få söka tron i sin egen takt.

I barns miljö kan hemmet och kyrkan ofta tala olika språk. Hur ska man förhålla sig till det?

− God andlig hälsa handlar förutom att vårda den egna tron om att ha en god relation med hela familjen. Helhet är viktigt. Ledare har ett stort ansvar att koppla ihop det vi gör med barnets anhöriga. Föräldrar kan få hjälp att förmedla det i hemmet så att familjen kan växa tillsammans. I det omvända fallet, när barn inte får gå till kyrkan måste vi respektera det − samtidigt som de enligt Barnkonventionen har rätt till en egen tro. Där behöver vi stötta barnen och aldrig skuldbelägga. Det ska vara helt okej att komma varannan gång till exempel, om separerade föräldrar har olika inställning till kyrkan.

Hur kan Frälsningsarmén bli ännu bättre på att möta de unga som mår dåligt?

− Vi behöver vara stolta över och berätta om att vi kan detta med identitet och existentiella frågor - och att vår verksamhet bygger på sunda värderingar. Vi borde också bli mer frimodiga i att förmedla till de unga att de är skapade av Gud och är Guds avbilder.

−Våra stora utmaningar ligger i att alltid vara goda förebilder. Vi har bra volontärer men behöver ha en tydlig kvalitetskontroll av alla våra ideella och bli mer uthålliga och långsiktiga. Min största glädje är att se barn och ungdomar komma till oss, finnas i den goda gemenskapen och stanna kvar!

Text: Carina Tyskbo

Råd till dig som arbetar med barn och unga som mår dåligt:

  • Förmedla meningsfullhet och hopp genom det kristna budskapet
  • Våga beröra stora existentiella frågor
  • Bygg en god relation med de ungas familjer
  • Forma trygga miljöer utan prestation och stress
  • Skapa utrymme för samtal
  • Låt alla känna sig inkluderade
  • Var extra uppmärksam på barn som lever i utsatthet

Ge barn äkta sommarminnen

Swisha "SOMMAR" till 9004805 

Exempel på hur din gåva hjälper

  • 100 kr - Bidrag till dagsaktivitet
  • 300 kr - Bidrag till läger eller utflykt
  • 500 kr - Matvaror till en familj
Publicerat: 2019-05-28Skriv ut