Genom att surfa vidare samtycker du till att Frälsningsarmén lagrar kakor på din dator. Läs mer om cookies här

Jag accepterar cookies

Min man är porrberoende

Jag är fru till en man med porrberoende. Förra veckan delade min man med sig av hur det gick till när han berättade för mig om sitt beroende. Nu vill jag dela hur det kändes för mig, vad pågick i mitt huvud då och tiden efter?

Jag heter Hasse är 45 år och är beroende av pornografi. Min fru som står med mig i mitt tillfrisknande ska här ge sin version på vilka känslor som och frågor som dök upp i samband med mitt erkännande. Jag är väldigt stolt över att hon vill hjälpa till och visa sin sida av det hela.

Jag är fru till en man med porrberoende

Vad tänkte jag? Vad kände jag? Jag tror jag blev tom, men dagen var tvungen att fortsätta. Hur skulle jag förhålla mig till allt detta? Hur kan någon leva ett sådant dubbelliv. Hur kunde jag bli så lurad.

Att titta på porr var för mig fullständigt obegripligt och världsfrämmande. Varför skulle jag titta på det? Den kanske mest kvinnoförnedrande industrin i världen. Vem vid sina sinnens fulla bruk vill stödja den industrin? Nu säger den man jag levt med i 20 år att han är storkonsument av dessa filmer.  

Dubbelliv 

Jag hade svårt att koncentrera mig hela kommande vecka. Tankarna bara snurrade runt. Hur jag än tänkte kom jag fram till samma fråga - hur jag skulle få ihop den personen jag ändå hade älskat i 20 år med den person som utnyttjade den mest avskyvärda av industrier? Hur gick det ihop? Hur kunde det vara samma person och vad skulle jag tycka om den personen?

Vi hade trots allt haft ett bra liv ihop. Han har alltid ställt upp och stått på min sida. Vi har alltid levt ett mycket jämställt liv. Samtidigt som han ser på de mest förnedrande filmer så fort han blir ensam. Går det att få ihop de personerna? Hur jag än vände och vred på situationen så återkom jag till samma fråga. 

Bron till svegheten 

På Starta om läste jag ett inlägg av en av administratörerna som skrivit att man är så mycket mer än sina svagheter. De orden fastnade. De hjälpte mig inte att förstå fullt ut. De tröstade mig inte och gjorde så allt blev bra igen, men de hjälpte mig komma vidare. De byggde en bro mellan de två oförsonliga personerna som jag inte fick ihop. De hjälpte mig att acceptera och tro på att livet vi levt ihop de senaste 20 åren inte varit påhittat eller fejkat, att det var verkligt och kunde räknas.

Kunskap om missbruk 

Ju längre tiden gått har jag fått en bättre förståelse för missbruksproblematiken och jag kan så här i efterhand se hur porren har påverkat vårt liv ihop på olika sätt. Alla dagar är trots det inte enkla och gamla vanor är svåra att bryta.

Kanske kommer hon tillbaka med något nytt i framtiden. Jag kommer i alla fall tillbaka snart med nya tankar och vinklingar.       //Hasse